Annons:
Etikettundersökningar
Läst 1906 ggr
AnneN
2008-08-28 17:43

Ätstörningar

Lider du av någon ätstörning?

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
AnneN
2008-08-28 17:44
#1

Jag har BED dock ej fått medicinskdiagnos på det men jag vet att jag har det iaf då jag är tvångsmässig överätare.

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

paronskrutten
2008-08-28 17:46
#2

Nej, det gör jag inte.

Jag tröstäter dock, och kan klara mig utan mat då och då

Helena

David
2008-08-28 18:58
#3

Håller med skrutten, tröstäter också då och då, och men också klara mig utan/glömma att äta ibland.

Fick veta att det egentligen också är en slags ätstörning. Och inte alls bra för kroppen, som ska ha sina fasta måltider för att må som bäst, som alla dietister alltid påpekar.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

paronskrutten
2008-08-28 19:05
#4

Jo.. det är inte bra att äta så egentligen.. men det känns bra för stunden

Helena

zmulan
2008-08-29 12:16
#5

Jag svarade "vet inte, osäker" Då jag anser att jag inte har någon ätstörning. Men… jag blir aldrig eller sällan hungrig och därav glömer jag att äta, har dock inga prob. att äta om jag lagar mat eller om min sambo lagar mat. Det är bara det där att komma ihåg det :/ Samma sak gäller det för mig när det gäller dryck… blir inte heller törstig… Så ja, kanske är deten störning eller inte.

//Zmulan

Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/

Yuki
2008-08-29 12:34
#6

Skäms Folk säger det, men jag vet inte…

Annons:
flikkan77
2008-10-04 19:59
#7

Är en f.d. anorektiker, men mitt felaktiga vikt och mattänk finns fortfarande kvar i smyg. Tror gärna att min målvikt bör vara 48 kilo, fastän jag är 175 cm lång, men jag vet att jag inte ska väga så lite och gör det inte heller.

"You just have to belive…"

Abico
2008-10-04 20:16
#8

Jag vet faktiskt inte riktigt om man kan kalla det ätstörning men helt normalt är mitt matbeteende oftast inte..
I ett par år har jag till och från blivit illamående och fått näst intill panikattacker när jag känner lukten av mat/ ser mat och vet att jag ska äta den. Det kommer i perioder och håller inte alltid i sig under hela dagar men kan hända såväl vid lunchen i skolan, kvällsmat hemma eller frukost. Sen har jag också svårt för att känna hunger och mättnad, att det händer är snarare undantag än regel. Jag kan känna mig spyfärdig fram till att jag tvingar i mig första tuggan, då brukar det börja ge med sig lite. Men eftersom min panikångest ofta utlöses av att jag är rädd för att må illa/ spy så är det inte det enklaste att tvinga in maten i munnen ^^' Sedan händer det tvärtom att det inte finns någon botten i mig, jag skulle nog kunna äta tills jag kräks de måltiderna. Oftast blir det på kvällen/ efter skolan, smörgås efter smörgås trots att jag inte är hungrig.
Som sagt, helt normalt är det nog inte..

Hanna 

Cat
2008-10-04 21:19
#9

Har ingen diagnos men jag hetsäter och tvångsäter i perioder.

Anders 50
2008-10-04 21:52
#10

Svarade nej. Jag kan äta mycket, och särskilt mycket onyttigt, sent på kvällen innan läggdags. Håller dock samma vikt som i unga dar. Fast ibland funderar man över sina matvanor…

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Camomilla
2008-10-05 13:37
#11

Jag har haft någon form av ätstörning, får tyvärr återfall alldeles för ofta.

[aspie]
2008-10-05 15:24
#12

Vad innebär BED ?

AnneN
2008-10-05 15:30
#13

#12 BED = Binge eating disorder, det innebär att man överätare på ungefär samma sätt som en bulimiker fast utan att kräkas upp eller träna bort de kalorier man stoppat i sig

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
[aspie]
2008-10-05 15:35
#14

Ojdå, det låter svårt jbbigt. Hur blir man fri från det då? Samtalsterapi eller?

AnneN
2008-10-05 15:41
#15

#14 jag går på OA - Annonyma Överätare (samma som AA fast för matmissbrukare ist för alkoholister)

Den som är nyfiken på vad OA är kan kika på deras hemsida http://www.oasverige.org/

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

[aspie]
2008-10-05 15:45
#16

Tack för länken. Ska läsa liteFlört

Tatsja
2008-10-06 01:47
#17

Jag skrev i ingen, Räknar inte matallergi som det.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Zaphix
2008-10-10 01:26
#18

Jag har bulimi, haft det ett par år. Men nu äntligen har jag erkänt det för mig själv och försöker göra nåt åt det. Sakta men ganska säkert!

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Rocktjejen
2008-10-12 00:57
#19

Vet inte/osäker

äter dåligt med vanlig mat glömmer av ibland att äta.

men däremot så stoppar jag i mig glass/godis/kakor och annat sött när jag har tråkigt eller känner mig ensam och det sker oftast på kvällstid..planerar hemma innan affärs besök vad jag ska köpa med mig hem idag..är så trött på allt detta söta men ändå köper jag ifall jag skulle få tråkigt..och det är inte så att jag köper mängder med godis utan en liten choklad kaka eller lite lösgodis för en 20 kr, eller ett lite kak paket eller 2 L glass..

kerstinjo
2008-10-12 11:25
#20

Nej för mig. Även om jag, som 890-3, äter lite tokigt och onyttigt mellan varven.

 Kerstin 

 

Annons:
VeganGeek
2008-11-24 01:26
#21

Har drag av både anorexi och bulimi men diagnosen blir nog ED-nos eller ickespecifierad då jag trots en svältperiod på flera månader då jag visserligen så väldigt tunn ut enligt omgivningen och sjukvården fortfarande var "OK" enligt BMI tabellen, mitt förhållande till mat är fortfarande inte helt sunt och jag kan må väldigt dålig för att jag har hungerskänslor och känna mig glupsk för att jag äter. Om jag slarvar med maten är risken stor att det börjar spåra ur och jag känner mig duktig som står emot hungerskänslorna.

Saga85
2008-11-24 02:23
#22

Såg att jag redan svarat men kommer inte ihåg vilket alternativ jag valde. Vet inte/osäker tror jag. Men det var nog en liten vit lögn från min sida. Hade dragning åt anorexi tills i våras/somras och vill väl tro att jag är helt frisk nu. Men det är väl en halvsanning.

Jag får inte längre ångest inför tanken på att andra ska försöka bjuda/tvinga på mig ätbara saker, men äter dåligt. Dessutom blir jag ofta illamående och/eller spyr då jag äter, som en reflex. Vet inte riktigt om det är huvudet eller kroppen som är van vid det. Lite skev är väl kroppsuppfattningen också, då jag känner mig lite småfet bara för att jag kommit upp till normalvikt enligt BMI. Men försöker bortse från den.

Ladyinred
2008-11-24 07:39
#23

Vet inte vart jag hör hemma man jag smygfrossar och gömmer mat. Vet igentligen inte varför, inget att skämmas över att man tryckt i sig en burk jordnötssmör på två dar, eller?

parisjetaime
2008-11-24 21:09
#24

Jag lever ohälsosamt hälsosamt och tränar helst flera gånger om dagen.

Så fort jag mår dåligt på något sätt eller av någon anledning inte kommit iväg till gymmet osv äter jag alldeledes för mycket.

Jag kan i princip äta vad som helst: ett paket knäckebröd/filmjölk med en massa corn flakes, godis i mängder, chokladkakor, frysta hallon, kex osv.

Det finns ingen logik i mitt ätande och under en dag som varit dålig äter jag av allt som går att äta. Jag kan äta middag tre gånger om det är så och ändå fika på kvällen…

HannaM
2008-11-24 23:24
#25

Jag äter… men har ångest av att äta, tänka på mat, situationer som innebär socialt ätande. Jag har en del dagar när jag småäter konstant, i brist på bättre sysselsättning, för att dämpa ångesten som kommer när jag börjar äta.. eller jag vet inte riktigt. Helst äter jag inte.

LinnB
2008-11-25 17:19
#26

När jag var 13 hamnade jag snett och drabbades av anorexi. Jag vägde då ca 56 kilo. 4 månader senare vägde jag 39 kilo.
Kanske inte låter som ett så stort viktras, men det syntes. (För andra, självklart inte för mig.)

Jag är nu 17 år och normalviktig. Jag är 164 cm lång och väger 59 kilo.
Jag fick ingen hjälp med mina ätstörningar, trots mina rop på hjälp. Och mina föräldrars desperata möten med BUP.
Men så hände något som fick mig att öppna ögonen. Jag såg för första gången verkligheten i spegeln. Alla ben, hua. Jag vet inte vad som hände, men nånting förändrades.
Med min egen järnvilja drog jag mig upp ur det där mörka och blurriga och började gå upp i vikt igen. Men det är det svåraste jag någonsin gjort. Jag tippade över till överätning istället.

Jag tror att har man en gång varit sjuk så blir man aldrig helt frisk. Jag räknar fortfarande kalorier, och känner jag att jag tappar kontrollen över något är maten det absolut första jag tar till.
Jag har fortfarande en väldigt skev kroppsuppfattning, men jag är åtminstone medveten om att den är skev.
Jag kan tänka på annat än mat, kalorier och vikt, och det är så skönt!

Jag är stolt över mig själv, att jag lyckats dra mig upp, även fast jag har en lång bit kvar.

Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

parisjetaime
2008-11-25 18:07
#27

#26 Vad jobbigt du måste ha haft det Rynkar på näsan
Det är imponerande att du tog dig ur det hela på egen hand!

Annons:
Yuki
2008-11-25 18:58
#28

Jag väger mig flera gånger om dagen, oftast.

Fast egentligen hjälper det ju inte, om man tänker efter…

LinnB
2008-11-25 19:09
#29

#28 det gjorde jag också. mellan 5 och 10 gånger om dagen, även fast jag visste att jag ändå bara kommer bli besviken, vilket jag blev.

Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

Saga85
2008-11-25 19:15
#30

#28 Gjorde jag också fram tills för ett tag sedan. Hade vågen ståendes framför handfatet och vägde mig varje gång jag tvättade händerna. Gjorde mig helt enkelt av med vågen. Släng vågskrället.

Yuki
2008-11-26 09:17
#31

Ja, det kansk jag ska göra, för som Linn säger blir man ju bara besviken varje gång.

LinnB
2008-11-26 11:21
#32

Det är supersvårt att sluta, och du kommer förmodligen få en gnutta panik då du inser att du inte kan väga dig. Men det kommer bli bättre, om du låter det bli bättre.
(fast alla är vi ju olika, jag ska inte snacka som om jag vet allt.)

Vill du prata så pm'a mig. Jag vet hur det känns.

Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

Saga85
2008-11-26 15:25
#33

Jo, visst är det svårt att sluta väga sig. Men man får bita ihop och ta det helt enkelt. Skickade efter mycket övervägande med vågen i flyttlasset för 1½ vecka sedan. Första dagarna kliade det lite i fingrarna, och så fort jag kom hem till någon med våg gick jag och vägde mig. Men det har avtagit, och antagligen kommer jag slänga vågen när jag ser den nästa gång. Lycka till!

Yuki
2008-11-26 17:04
#34

Jag har faktiskt två stycken. Oskyldig

Annons:
paronskrutten
2008-11-28 17:36
#35

Haha, Yuki ;D Men jag har också haft lite "vågmani", man mår mycket bättre när man slutar väga sig ofta!

Kramar

Helena

puffchen
2009-02-01 19:45
#36

Valde 'annan'.

Lutar väl åt anorexi, men eftersom jag inte är underviktig blir det ÄS-UNS (ätstörning utan närmare specifikation). :/

Aviendha
2009-02-01 20:52
#37

Osäker/vet inte.

Jag tycker inte om att tänka på mat, blir äcklad av lukten och glömmer gärna bort att äta.

När jag mår som jag ska så är det inget större problem, lagas mat och serveras äter jag då gärna, även om det tar emot att tänka på att jag ska äta eller laga den.

Trulte
2009-02-01 22:13
#38

Jag har problem med att över äta, hetsäta men spyr inte så det är väl BED jag har samt sockerberoende, jag har börjat sedan 1 januari med LCHF kost som finns på forumet Kolhydrater och har efter det inte haft någon hetsätande socker suget finns kvar men är mycket mindre och kontrollbar, främst för det fina stödet man får i forumet. Det är något med maten kanske fettet och bristen på kolisar som gör att man inte känner för att hetsäta och så är jag ju så mycket mättare. Är man överviktig och äter så här går man ned och är man under viktig så går man upp till normal vikt. Alla besvär försvinner ju inte men det lättar och blir mer hanterbart kan rekomenderas till er som har en ätstörning.  Mvh Trulte

[Jessica90]
2009-02-02 11:21
#39

Jag har Anorexia. Eller hade är "frisk" från det idag men får små återfall.

DesireEsmeralda
2009-02-28 20:46
#40

Jag har haft ätstörningar, men det var när jag gick mellanstadiet, högstadiet och lite senare. Har "typ" inget kvar idag, förutom svårigheter att känna hungerkänslor emellanåt, så jag glömmer bort att äta.

"Varje katt är ett original och ett mästerverk"

Upp till toppen
Annons: