05. Anhöriga

allt och ingenting....

2011-10-22 22:18 #0 av: iins

jag känner mig såå... borta. datorn är här framför mig men känns som om jag har svårt att fokussera ögonen på den för jag är så inne i min kropp, har sån stark ångest och tänker så mycket så min hjärna inte riktigt kan blicka utåt, det är fruktansvärt ansträngande för mig att snacka med människor och se dom framför mig, förstå att där är dom och dom pratar med mig. det är omöjligt att hänga med i fotbolls matcherna och träningarna, jag vet inte va jag är när jag är på planen.
jag har tappat min egen kontroll heltohållet. hjälp mig! så här vill jag inte ha det.. finns det någon som kan förstå vad jag menar? min psykolog är värdelös.. efter flera års terapi hos olika psykologer och massor med mediciner är jag kvar på samma nivå, på botten och fortfarande djupt deprimerad.. jag orkar inte vara fast i denna bubblan längre. tar nog självmord snart, har kämpat i flera år nu, varje dag, alla dagar detsamma, varför fortsätter jag andas för... åh, jag SKA GÖRA DET. jag ska dö. måste finna modigheten först :(

Anmäl
2011-10-29 17:39 #1 av: studerandemamman

Finn inget mod för att avsluta ditt liv , finn modet att fortsätta ist! har du någon i din närhet som du litar på och kan prata med ? Kanske en vän eller någon i familjen?

Ge inte upp , livet har så mycket mer att ge!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.