Annons:
Etikettbehandling
Läst 1963 ggr
[RoxannaH]
2012-08-18 17:18

18 år - 300 MG antidepressiv?

Jag är 18 år gammal och har "medfödd depression" som min psykolog sa.

Jag äter 300 MG antidepressiv, Venlafaxin heter den.

Och jag har ätit det i snart 2 ½ år. Dock så känner jag fortfarande till och från hur dåligt jag mår och känner mig helt hjälplös.

Jag hade kontakt med en psykolog, men hon påstod att jag inte hade några "problem" hon kunde hjälpa mig med.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra…

Hur vanligt är det att 18 åringar äter så stor dos ?

Jag har haft problem med min depression och livslust ända sedan jag var 9 år gammal.

Min mor äter också denna medicin, fast i 150 mg.

Båda mina bröder har visat symtom på depression också, varav den ena åt anti depp ett tag och den andra valde att åka in på psyket några dagar…

Äter du/vet du någon som äter så hög dos anti depp i så ung ålder?

Annons:
sarakaka
2012-08-18 23:49
#1

Alla är olika så du borde inte jämföra dig med andra på det sättet med om det är normalt för en artonåring och sådär, alla är olika och har därför olika behov! Det är inget konstigt. Men om du känner att det är en hög dos men att den ändå inte hjälper dig så bra kanske du skulle prova något annat? Du får be din läkare om råd angående medicinerna, oavsett om du vill fortsätta eller prova något nytt, de vill nog veta hur medicinen fungerar för dig!

Din psykolog sa att du hade en medfödd depression. Jag förstår vad denne menar då man kan ärva en känslighet. Det jag inte förstå är hur psykologen kan säga att du inte har några problem denne kan hjälpa dig med! Du mår uppenbarligen inte så bra och det är viktigt att man tar itu med det så gott det går. Oavsett om man behöver stöd, få prata av sig, medicin, någon särskild behandling, utredning eller annat så är det viktigt att man ska känna att man får hjälp.

Har du någon gång funderat på om det kan ligga något bakom hur du mår förutom den medfödda känsligheten? Dina andra familjemedlemmar lider också av depression, kan det ha påverkat dig? Du får jättegärna PMa mig om du vill skriva av dig.

Kram

romperstomper
2012-08-19 12:05
#2

Låter helknäppt att din depression skulle vara "medfödd" att din mor tar antidepp tycker jag skvallrar om vart problemet ligger, för lite kärlek i tidiga barnaår….

[RoxannaH]
2012-08-19 12:15
#3

#2 Skulle kunna vara så. Men jag tror nog mer på att de är medfött ändå.

romperstomper
2012-08-19 13:50
#4

Ja, det är ju mycket enklare…

vallhund
2012-08-28 15:20
#5

Medfödd depression tror jag inte ett ögonblick på, däremot kan man ärva predispossition/känslighet för att kunna utveckla psykiska problem.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

[RoxannaH]
2012-08-28 15:41
#6

#5 Jo men det var det jag menade. Men det låter lättare att säga medfödd depression.

Annons:
Allamej
2012-08-28 17:41
#7

Jag gick på alla möjliga sorters antidepp i alla möjliga och omöjliga doseringar. Inget fungerade så dom kallade mig manodepressiv och satte mig på lithium.

Jag blev en zombie med psykopatdrag. Inget brydde mig, det var ett under att jag fortfarande gav katterna mat.

Slutade efter 2 år och när jag blev normal igen så minns jag ju fortfarande…

För drygt 2 år sedan fick jag diagnosen asperger med add. Vi kan få lite lustiga reaktioner med antidepp… vilket jag visste från 15 års ålder… Så nu får jag inga utan jag använder mig av olika meditationer och medvetna andetag för att klara vardagen om rutinerna bryts.

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Upp till toppen
Annons: