09. Depression/Ångest

har jag en depression?

2012-08-21 12:09 #0 av: pute20

när jag var 17 utredde dom mig för ADD. i samma veva funderade dom på om de kunde ligga en depression bakom de hela också men jag tröck bort den tanken och siktade in dom på ADDn.

jag visste då att jag var påväg in i en tung depression och att jag kunde bli räddad av medicinen(concerta) som jag också blev!

nu är jag 18 och känner verkligen att de börjar gå åt fel håll. de som är otäckt är att jag är så medveten om det. just nu. jag börjar tänka konstigt och förändras. jag kan utan problem ligga i sängen i 3 dagar och tappat kollen på att tiden gått. jag har vänner osv men skulle lätt kunna välja mitt rum framför en fika med dom. jag ÄLSKAR att fota och tappar mer och mer intresse för de. mina känslor är mer ostabila än vanligt och mina ångestproblem har kommit krypandes igen.

om detta skulle vara en depression, vad skulle då hända? psykolog är inget allternativ då de aldrig funkat. jag försöker komma ut osv men då känns de bara värre när ja kommer hem. känns som att jag är fast i en bubbla som tynger ner mig.

jag har vart med om ganska mycket tyngre saker de senaste 3 åren och vet att de också spelar in på något vis men vill stoppa de innan jag sjunker allt för lågt..

hur blev de för er, blev nu inlaggd eller fick medicin osvosv..??

Anmäl
2012-08-21 13:59 #1 av: Jess89

Jag har haft problem med mitt mående sedan jag var 14 år och pendlat upp och ner ganska mycket. Har gått hos kuratorer men gjorde ingen större skillnad.

Nu fler år senare har jag fått medicin, jag personligen är skeptisk till att det fungerar. Jag har ingen psykolog i nuläget utan äter bara medcin.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

Anmäl
2012-08-25 21:00 #2 av: sarakaka

Man blir nog bara inlagd om man kan vara en fara för sig själv eller om man själv vill det för att få vila några dagar.

Prata med en psykolog om att du mår dåligt. Denne kan då ge dig en remiss till en läkare som kan skriva ut antidepressiv medicin till dig.
Du behöver inte ha samtalskontakt med psykologen, men de skriver inte ut medicin till vem som helst så det kan vara en bra väg att ta.

Anmäl
2012-08-31 14:29 #3 av: Saga85

Först fick jag medicin av en läkare på vårdcentralen och fick av denne remis till en psykolog, så visst kan de skriva ut medicin till "vem som helst" som berättar att den mår bajs.

Andra gången blev jag inlagd för att jag på fyllan berättade för en vän om mina planer och att jag inte vågade åka hem för jag var rädd att jag skulle ta mer tabletter. Min vän väntade tills jag somnat och ringde min mor som tog mig till psykakuten som skutsade mig till en avdelning, och senare blev tvångsinlagd. Fick mediciner, och numer går jag på mina mediciner, träffar en läkare var 3 månad och har en samtalskontakt på psykiatrisk vårdcentral en gång i veckan/varannan vecka.

Jag känner igen det där så väl, att tappa lusten, intressen. När jag bodde själv isolerade jag mig totalt i två veckor, öppnade oftast inte dörren när någon av mina korridorsgrannar/vänner knackade på dörren.

Vet hur det känns, men sök hjälp. Det behöver inte vara en "psykolog" du går till, jag har haft ytterst få "psykologer", men sök dig till en psykiatrisk vårdcentral, prata med läkare och sjuksköterska.

Lycka till!

Anmäl
2012-09-01 18:28 #4 av: romperstomper

Jag har haft nytta både av terapeut och medicin, det ena måste inte utesluta det andra.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.