Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 1971 ggr
random03
2013-03-02 11:17

Jag förstår inte

Jag är snart 24 år gammal, och jag har nog rätt stra problem. Detta blir långt. Jag visste inte om det hamnade rätt, så om det är fel kan ni väl lägga den i rätt grupp?

Jag har märkt att jag inte kan läsa av varken sociala situationer, kroppsspråk eller tonlägen/ansiktsuttyck. Jag tolkar därför in saker i sådant som sägs och då blir det fel. Det kan resultera i bråk och jag förstår inte varför. Det känns väldigt jobbigt. Jag vet att jag kan märka när någon är glad, ledsen eller arg, men allt därimellan är bortkastat på mig. Ironi fungerar inte alls, jag tror att folk menar precis det de säger, vilket gör att jag kan bli upprörd för att jag missförstår vad de sagt.
Detta har lett till problem på jobbet, eftersom jag inte kan läsa av folk, kan jag inte heller höra om mitt eget tonläge ändras, så då blir det problem på grund av att mitt tonläge ändras och att jag inte hör det. Eftersom att jag inte kan läsa av situationer har det lett till att folk tror att jag tror att jag är bättre än dem. Vilket jag dock inte gör.

Jag har dagligen konversationer med mig själv där jag bland annat kan tänka "Jaha du, nu gjorde du bort dig igen! Det är ditt fel att det blev såhär", "Du är värdelös", "Du förtjänar att må skit, att någon vill ha dig är bara fel, du misslyckas jämt". Jag blir upprörd och gråter jämt, vilket gör att jag känner mig misslyckad och blir generad över att jag beter mig såhär, jag har ju inte rätten att misslyckas, eller att bli upprörd.

Detta i sin tur har gjort att jag skadar mig själv, och då får jag mer panik för att jag gjorde en så dum sak, jag vet inte hur jag ska gå vidare. Jag orkar inte ljuga om att jag mår bra längre.

Jag vågar inte uppsöka psykolog för jag är rädd för vad de ska säga, tänk om de säger "Det är inget fel på dig". Något är väl fel? Det kan ju inte vara såhär. Tänk om de tycker att allt detta bara är trams. Vad ska jag göra?

Nu blev det långt, så ber om ursäkt.

Annons:
JohannaEkroth
2013-03-02 16:24
#1

Jag är lika dan. Fick 2009 diagnosen Aspergers Syndrom som är en diagnos (som inte finns längre från och med i år) som går under autismspektrumet. Så läs lite om autismspektrumdiagnoser, gärna Aspergers Syndrom och se om du känner igen dig. 

Välkommen in på Bokstavsfolk iFokus annars med dina funderingar där vi är många med dessa svårigheter. Jag är Medarbetare där bland annat.

👋

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

JohannaEkroth
2013-03-02 16:27
#2

Givetvis finns Aspergers Syndrom diagnosen men den går under den sammanfattade diagnosen Autismspektrumtillstånd (AST).

Och det är inget större fel på dig, vi är en hel drös som är likadana! Välkommen hem! http://bokstavsfolk.ifokus.se/

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

random03
2013-03-02 17:31
#3

Tack!

Mår lite bättre av att veta att jag kanske inte är helt fel.

Kommer över till er direkt!

JohannaEkroth
2013-03-02 18:57
#4

Du är så välkommen! 🤗

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

Anna4077
2013-03-02 19:38
#5

Jag brukar ibland också 'bete mig konstigt' (missförstå mig rätt). Men jag brukar säga till personer nära mig att säga till mig om dom upplever att jag reagerar annorlunda eller vara överdrivet tydlig med mig då jag är dålig på att förstå hintar och sånt. Det funkar jätte bra för mig. Kontakta psykiatrin. Du är inte löjlig eller något sånt. Många upplever precis samma saker som du beskriver. Du är långt från ensam

Anna och taxen Max

Upp till toppen
Annons: