Annons:
Etiketterpersonlighetsstörningarborderline
Läst 1662 ggr
lurituri
6/26/13, 6:23 AM

Varför Borderline?

Fick min diagnos 2011 – Borderline. Jag har grubblat mycket över varför jag fick min så kallade  personlighetsstörning. Var det en ständigt resande pappa – frånvarande även om han var på plats rent fysiskt som gjorde det? Eller var det att han försvann ut genom dörren när jag var 14 år som blev den utlösande faktorn? Samma tid som jag blev mobbad hänsynslöst av killarna i klassen. Dom ständiga avskeden från det att jag var en tvärhand hög eller kanske mer att han svek mentalt och aldrig gick att nå? Han var alltid sträng och ställde stora krav på prestation och jag känner att han har sårat mig djupt. Idag verkar han klara sig utan nån som helst kontakt med mig. I vuxen ålder har jag sträckt ut en hand ett flertal gånger  - men jag blev inte den lyckade akademikerdotter han ville ha så…!

Snälla, backa upp mig om du tänker nåt om det här. Jag bara ältar och ältar? Egentligen spelar det väl ingen roll men jag undrar varför mitt liv blev så kraschat och fel.

Lurituri

Annons:
Maria
6/26/13, 10:53 AM
#1

En stor del ligger också i ärftlighet. Kombinerar man då traumatiska upplevelser med ökad risk genom arv så är det rimligt att man kan bli sjuk.

Försök att inte grubbla på orsaker utan fokusera på nuet och hur du kan leva med livskvalitet trots sjukdom.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

lurituri
6/26/13, 1:57 PM
#2

Tack för svar, Maria! Hmm…ja, kanske kan det t o m vara så att min pappas mentala frånvaro, ointresse eller brist på empati bottnar i någon slags störning. Även om jag hört att döttrar ärver sin mammas psykiska problem och söner ärver sin pappas. Men det kanske inte stämmer?

Ofta satt han med sin gitarr, spelade och sjöng sorgliga visor. Stirrade ut i det blå och var inte kommunicerbar. Vem vet vilka stormar som då  yrde inom honom?

Lurituri

The Zombie
6/27/13, 11:17 AM
#3

Jag förstår att du har hundra frågor, det har jag också. Fick diagnosen 2012 tror jag det var. Det har ofta med barndomen att göra, och alltid finns det någon faktor som utlöser själva instabila personlighetsstörningen.

Oftast är det en diagnos som är lätt att diagnostisera, och oftast har det inget med ärftlighet att göra , förutom den faktorn att man kanske är mer "känslig" och "emotionell".

Kram!

Upp till toppen
Annons: