Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 3210 ggr
Anna4077
2013-07-07 02:01

gnäll, natt ångest

Alltså detta är bara gnäll i ett svagt ögonblick när jag är trött och inte direkt har någon att prata med. Eller jo kanske väcka sambon mentvill helst inte det. Iallafall, frivilligt att läsa eller skita i det. Har inget speciellt att säga bara gnäll som sagt. Har under längre tid gått hemma. Som några vet blir man sällan bättre av att gå hemma men har blivit så med massa problem med arbetsförmedlingen som tycker att det är bättre att man går hemma än att försöka få ut en på praktik. Att fixa praktik själv går inte för sig, då vore man ju praktisk?! Iallafall har jag en process igång men har hemma nu orken har varit på noll ett tag nu och nu det senaste har jag fått problem med ångest om nätterna. Något som driver mig till vansinne. Att inte sova gör att man blir trött och grinig. Är man trött och grinig är det lättare att få ångest. Vilket gör att man sover länge när man väl somnar och får samma sak natten där efter. Igår natt var jag ledsen över att jag inte förlorade min oskuld med min nuvarande sambo, natten innan det ekonomisk ångest, innan det var det jobb och arbetsförmedlingen som gav ångest och i natt saknar jag min farmor och farfar fruktansvärt mycket. Att sova är någonting naturligt. Något som man är tvungen att göra precis som att andas, äta och dricka. Varför kan något vara så svårt när det är så nödvändigt? Det dumma är att varje gång jag hamnar i en sån här period slutar jag ta mina mediciner. Tror det är att jag vill ha en anledning till att må dåligt och när det inte finns någon skapar jag mig en. Det gör iallafall inte saken bättre om jag säger så. Känns som jag inte har lust eller orkar vill något. Visst kan jag ta ångest dämpande i natt igen eller börja med insomning och hoppas det hjälper och sedan när det inte gör det prova ångest dämpande och sedan spendera halva eftermiddagen med att försöka vakna. Fröken positiv just nu :) Det jobbigaste är att jag egentligen är Fröken positiv men sedan jag blev sjuk 08 (och sedan fick mina diagnoser add och bipolär) så har någon spärrat in den där tjejen i en bur och bara låter henne komma fram någon gång ibland. Fast som min mamma sa till mig en gång så var jag kanske inte det utan bara en fasad jag hade för andra men även för mig själv. Jag tror jag var så glad förr. Sedan skadade jag mig själv så mycket att den biten av mig blev förstörd på något sätt. Hoppas hon kommer tillbaka någon gång fast bättre. Liksom en Anna 2.0 Ska nog jobba på det nu. Lägga mig och hoppas jag vaknar som Anna 2.0 inte så troligt men jag har det bra ändå även om jag just nu är gnällig nästan patetiskt gnällig. Egentligen är jag lycklig men har bara svårt att känna det även om den inlåsta delen av mig själv känner det. Tack för att jag fick skriva av mig lite och jag beklagar gnällandet och min självömkan. Känns lättare att skriva sånt här än att belasta nära och kära med det när de redan hört det 100.000 tals gånger. Ni kan ju bara klicka vidare :) återigen, Tack och jag ber om ursäkt över gnällandet.

Anna och taxen Max

Annons:
bandi43
2013-10-08 01:33
#1

Lider av bla and själv och lidit av grav ångest sen tidig tonåring.Då fanns inte diagnoser som vuxen ADHD tex utan efter att berättat hur jag mådde på psykakuten så fick jag en hög med cpramill hette den då och en hög med bensoider.Så fick jag gå hem,efter mer eller mindre börjat missbruka Bensoider 1år senare blev jag inlagd nästan 2mån.15 plus några fick jag ADHD diagnos eller ADD men i alla fall så efter massor med diverse olika mediciner som jag knappt kunnat ge till en ovän pga biverkningarna fick jag äntligen metamina.För första gången kunde jag fungera som jag inte kunnat förut.Idag är jag 43 är mkt fysiskt sjuk men trots allt att metaminan gav mig nåt år jag aldrig skulle fått chansen att få uppleva annars och tacksam för det.Tiden går och tro mig du kommer se saker annorlunda med tiden.Ge dig den tiden för den kommer inte igen.När man inte har mycket av tid värderar man den och gör det bästa man kan av den.De löser sig,och visst är det skönt att få skriva av sig ibland :-)

Anna4077
2013-10-08 01:41
#2

Ja det hjälper mycket :) avskyr att såna perioder kommer där man bara bryter ihop fullständigt. Som tur är brukar det vara bra efter man fått stortjuta ett tag. Iallafall bättre. Skönt också att när man väl brutit ihop är det lättare att ta sig upp nu. Iallafall just nu :) nu har jag skaffat hund också så det kommer nog hjälpa. Han får mig att slappna av vilket är något nytt :p

Anna och taxen Max

bandi43
2013-10-08 02:34
#3

Gråta var något som yngre när det gällde mig att det var att visa mig svag,idag är jag som en pms brud lipar allt för mycket för min smak i alla fall men mkt blir det.Hund är något som jag alltid utöver min fru älskat.Tröstat mig när jag kände att ge upp,alltid 100%lojala.Har haft 4är på den 5.3årig Amerikansk BulldogBehandla den väl och den kommer vara det trognaste av de trognaste.Mvh Magnus Nilsen

Anna4077
2013-10-08 09:03
#4

#3 jag tror också det kan hjälpa.

Anna och taxen Max

Upp till toppen
Annons: