Annons:
Etikettschizofreni
Läst 4369 ggr
[amoeba]
10/2/13, 7:54 PM

social fobi-->schizofreni

skrev detta inlägg på iFokus social fobi men utan svar. fick tipset om att posta här.

när jag var 18 stötte jag på ordet social fobi. det var efter att någon hade påpekat mitt beteende. jag kände igen mig i allt som stod. jag har haft detta hela livet så länge jag minns (eller ja fram till jag var 18 vilket kommer senare). eftersom jag inte kunde gå till någon doktor eftersom jag hade social fobi tänkte jag att jag tar itag med det på egen hand. jag införskaffade böcker i ämnet (hittade bara en bok på svenska) social fobi att känna sig bortgjord och granskad. jag läste boken och den sa mig inget mer än ja såhär är det ju. de där cirklarna bläddrade jag snart förbi då de inte sa mig någonting. jag började tänka tillbaka till olika situationer som man ju är så bra att lägga alla händelser tankar och ord i minnet hela tiden. iaf kom jag fram till en insikt och med min tankes kraft inom loppet av en sekund efter att jag vidrört ett minne och kommit fram till en slutsats väcktes min hjärna upp efter att ha varit i 18 års dvala. inom loppet av en sekund blev jag fri från den sociala fobin. jag fick mer känsel jag kunde göra vadsomhelst nu jag var inte hindrad av den sociala fobin. jag blev euforisk och kunde inte sova. efter några dagar blev jag inlagd på sjukhus, jag hade fått psykos (av min egen tankekraft!). nu är jag 30 år alltså har 12 år gått sedan jag blev av med den sociala fobin som byttes ut mot schizofreni vilket jag haft i 12 år nu. pga att jag skrev mig ur den sociala fobin på egen hand. nu vet jag inte vad jag ska göra :'(

/ T

Annons:
Nillanp
10/2/13, 11:48 PM
#1

schizofreni är ju svårt att få bort själv. om det ens går.  men det du kan få hjälp med är stöd och stöttning.  men det kanske du får i din familj / omgivning?  om det är nåt jag lärt mig så är det att dom du älskar och håller nära, låta dom veta hur du mår och låt dom gärna veta vad din sjukdom innebär, och det gäller alla psykiska sjukdomar för det är tufft att leva med dom, tufft att se någon leva med dom. Men om du vet lite om dom kan du hjälpa dig själv och andra. kram

[amoeba]
10/3/13, 4:01 PM
#2

ja det är dumt att det inte går att få bort det själv. jag har kontakt med öppenvården. det är jobbigt att det är väldigt ensamt med schizofreni att plågas i ensamhet, det händer massa saker man inte kan förklara för de andra så det förvärras hela tiden och går obemärkt.

[amoeba]
10/3/13, 4:20 PM
#3

#1 och tack för ditt svar!

Svion
10/3/13, 5:49 PM
#4

Det finns mig veterligen relativt lite information om hur just social fobi har en klar utgång mot schizofreni, men jag är nyfiken på om du övervägde något annat utöver social fobi när du läste hur symptomen yttrade sig och liknande. Det är exempelvis ganska vanligt att man utifrån vad som finns att "välja mellan" upplever vissa drag och symptom som självklara utan att veta om diagnosen/tillståndet i sig saknar något man själv har minst lika stora problem med eller om de symptom som beskrivs är mer frekventa vid tillfället då insikten om diagnosen sker. 

Har du något minne om vad den där någon hade påpekat i ditt beteende som gjorde att du började intressera dig för just social fobi? Diagnosbeskrivningar och ord som beskriver ett inom vissa ramar mänskligt beteende är alltid väldigt lätta att "träffas av" om man är i ett tillräckligt sårbart humör. Det motsäger för den delen inte hur just tankar efter höga påfrestningar till slut förvandlar ens hela verklighet till något helt annat. 

Vad jag tror du kan göra är att fundera på just hur dina upplevelser kring händelsen när allting förändrades speglar din verklighet i dagens läge. Schizofreni är enligt min föreställelse en representation av hur mycket hög ångest och stress vid en extrem punkt förändrar hjärnans förmåga att återhämta sig och "pusta ut". Kan du hypotetiskt sett tänka dig att tankarna hamnar i samma sinnesstämning i dagens läge som för 12 år sedan?

"One day we’ll look back at this
And laugh and laugh and we’ll die laughing
One day we’ll look back at this and laugh"

[amoeba]
10/3/13, 9:51 PM
#5

Jag är hundra på att jag hade social fobi. Jag kan inte minnas vad vännen påpekade men det blev en vändpunkt. Det var 2003 jag hamnade först i ett extatiskt tillstånd som senare gick över i vanföreställningar. Jag tänker inte alls som då nu, jag hamnar innemellan i psykos men det liknar inte första insjunknandet som jag tror bröt schizofrenin ut med den första psykosen och nu kommer de följande som på rullande band och direkt utan anledning för att sjukdomen satts i rullning.

[amoeba]
10/3/13, 9:55 PM
#6

Vet du om det finns något överhuvudtaget om social fobi som har utgång mot schizofreni här på internet eller någonstans? Jag har letat men finner ingenting. (Försöker hitta svar).

Annons:
[amoeba]
10/3/13, 9:57 PM
#7

Som svar på din första fråga. En sak som jag kom att tänka på då var fobisk personlighetsstörning.

Svion
10/3/13, 10:49 PM
#8

http://www.medscape.org/viewarticle/457030

Jag hittade denna artikel som beskriver lite vitt och brett om hur social ångest samt andra ångeststörningar mycket väl kan förekomma hos patienter med schizofreni, men det verkar inte stå särskilt mycket om "vilket som kom först". Det vill säga, det är otydligt huruvida individer som har 'anlag' för schizofreni även riskerar att få social fobi/övriga ångeststörningar eller om det är den urartade graden av panikångest och eventuellt psykotiska tillstånd som social fobi bland annat kan lägga grunden till. 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14702250

Den här artikeln tar upp ungefär samma sak, men här nämns även att social fobi i sig har relativt lite med uppkomsten av schizofreni att göra - snarare att det kan uppstå hos individer som redan är drabbade av schizofreni.

Jag ska leta lite till, men där har du något tills vidare. Det finns ett stycke i första artikeln som beskriver hur olika behandlingar har fungerat, bland annat serotoninåterupptagare och kognitiv beteendeterapi. Kanske något att titta närmare på.

"One day we’ll look back at this
And laugh and laugh and we’ll die laughing
One day we’ll look back at this and laugh"

Nillanp
10/3/13, 11:53 PM
#9

ne, det är tråkigt. och som du säger bli man väldigt ensam i sin sjukdom. och vanföreställningar som man inte kan förklara, och som ingen annan upplever. det blir en stor last på ett redan tyngt psyke. :( kram

[amoeba]
10/5/13, 5:45 PM
#10

Tack så mycket för länkarna!

Upp till toppen
Annons: