Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 1878 ggr
bandi43
10/9/13, 1:37 AM

Ångest

Har haft ångest sen tidig tonåring.För 2år sedan fick jag Metamina och fick se en tillvaro jag aldrig skulle kunna få uppleva.År efter år och alla dessa mediciner som gav mig såna biverkningar att de fungerat bra som tortyr medel.Idag av andra fysiska sjukdomar som gör mig oförmögen att arbeta.Sjukdomarna i sig själv kan vara jobbiga men oron för ekonomin för f kassan kört en i botten efter år av indragna sjukpengar .Även om man i tingsrätten fick rätt så var ekonomin körd.Plus en sjuk och icke arbetsför knappast ekonomiskt väl investerade pengar att hålla mig så frisk och välmående som möjlig och det märks.Och det värdet som våra politiker och som smittar även typ läkare gör mig allt deprimerad och ser allt mer mörkt.Känslan av att ge upp och slippa inte bara det lidande som min sjuka kropp går igenom dag.ut och dag in utan de förutfattade meningar som människor har ibland.Som våra politiker tror vissa att gå hemma och slippa jobba är ett liv av grädde……. var f… bor dom?Inte på den planeten jag bor på,för där är bara evigt fysiska plågor tristess och aldrig pengar,inte ens till vad flertalet skulle säga var självklar sak att kunna köpa sig.Det är mitt drömliv,vem är villig att byta med mig?Vet inte att hur jag ska om jag nu kan ta mig ur detta.

Annons:
fuckmybrain
10/10/13, 2:21 PM
#1

Ja, inte fan är det roligt att trampa hemma med dålig ekonomi. Jag har aldrig råd med nånting utöver det nödvändiga. Försöker spara varje månad men alltid kommer det utgifter tex nya skor, jackor till barnen, tvättmaskin..födelsedagar och då är man illa tvungen att använda de kronor man lyckats spara undan. Önskar jag var frisk och arbetsduglig. Känns som om min uppgift här i livet inte ens finns. Trampar bara dag ut ocg dag in i en händelselös bubbla.

Upp till toppen
Annons: