04. Personliga berättelser

Kåkskadad i verkligheten, efter avtjänat straff!

2013-11-12 00:47 #0 av: Freke

Jag hänger med en underbar kvinna som suttit inne...
Och jag blir så frustrerad, så jag måste skriva av mig, kanske få någon vettig input eller respons på hur jag ska hantera det här??

Kåkskadan som kriminalvården smittar de som kommit ut ifrån internering.

Består i ett par olika saker och led.
En av sakerna är att en intern inte får/fått lära sig hur livet fungerar utanför murarna.
På grund att för att kriminalvården idag ska fungera så krävs det rutiner, rutiner för mat, säng, jobb osv. konsekvenser drabbas man av om man bryter mot rutinerna, har jag förstått och till viss del förstår jag att det är ett måste så som strukturen är just nu.
Allting ska vara inrutat och linjärt, alla ska passa formen, men formen som är på kåken är inte formen som vi har i samhället, vi som är på utsidan vi måste kompromissa och bolla saker hela tiden, något som man inte kan göra på en anstalt.

Så en ex-intern fastnar i boxen som fängelsevistelsen har inneburit, Saker ska vara så som de alltid varit, allt ska ske efter ett visst mönster, vissa fasta rutiner och göromål som ska ske på viss tid och jävlar om något ändras eller tidsramen som är satt inte stämmer, då skapas en inre stress som utifrån kan ses som helt sjukt, för oss är det inte hela världen om det inte städas varje söndag, om en matta ligger lite snett ”so what, who cares” men hos en som suttit är det ett brytande mot vanligt mönster och det ställer till saker och ting, just för att inom kriminalvården kräver att du följer linjen, håller sig inom ramen om inte straffas du och kan bli isolerad för uppvigling, regelbrott eller annat påhitt av kriminalvården för att du brutit mot skrivna eller oskrivna regler.
Överraskningar kan slå ner som en bomb, är en tid satt! Så råkar man komma en kvart förtidig så samma sak, det blir ett bombnedslag i stil med Hiroshima/Nagasaki.

I den vanliga världen, är man alltid tvungen att kompromissa, allt bygger på ett givande/tagande!

Jag beskyller kriminalvården och anser att utebliven vård skapat detta, jag vet att det finns andra anledningar också, men i grund är det kriminalvårdens fel.

Samtidigt som jag är pinsamt medveten om att för att deras verksamhet ska fungera i deras tycke, så krävs det rutiner för det mesta. Men som intern måste de även få lära sig att i samhället är och går inte allt på rutin, vissa saker är och går på rutin, men i det stora hela är allt många olika små händelser som sammanstålar och blir ett liv i ett samhälle med många andra olika individer.

Så nu hon sitter i sin lägenhet i en självvald isolering och glömmer att det finns en värld utanför, hon kämpar för andra och jobbar för fångar mot kriminalvården, politiska beslut och andra felaktigheter i samhället men glömmer bort sig själv i kampen. Hennes liv blir genom nätet, skolan och kampen för andras rättigheter men hon glömmer sina egna rättigheter.

Hur? Hur ska man få henne att öppna sig, komma vidare och börja leva i vår värld? För jag kan ta hur mycket smällar som helst för henne, då jag verkligen gillar henne.. Otroligt mycket..
Har skrivit en hel massa mer men det ska jag inte belasta andras samveten med.. Det är nog något jag får, like henne slåss med alldeles själv..


Hälsn. Freke

Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus

Anmäl
2013-11-12 01:20 #1 av: Dakota.83

Har hon/ni varit i kontakt med KRIS? Dom kanske kan hjälpa till på nåt vis?

Anmäl
2013-11-12 09:20 #2 av: Freke

Hmm.. Kris jo...
Det har vi.. Har många vänner som är med och hänger med både Kris och Ex-con, tyvärr så är dom inte till någon direkt hjälp..
Av vissa olika anledningar som snart kommer att uppdagas..

Jag beundrar deras arbete, men inte deras metoder.. 

Hälsn. Freke

Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus

Anmäl
2013-11-12 11:25 #3 av: lurituri

Freke!
Förstår vad du skriver och du har det säkert jobbigt. Det bara slår mig att som Borderlinare är det mycket av det du beskriver som hennes problem man har ändå - utan att ha suttit inne! Det kanske finns någonting inom din flickvän, menar jag, som gör att det blir så besvärligt för henne. Visst, Kriminalvården lämnar säkert mycket att önska men hon kanske behöver professionell hjälp. Livet är jävligt svårt för oss alla ibland. Kåkfarare eller inte! Önskar er all lycka

Lurituri

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.