Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
20. Dagens fråga

Panik

2013-12-08 15:37 #0 av: toolate

Igår självskadade jag mig ganska ordentligt, ringde min pojkvän för att berätta vad som hänt. Han kom över och vågar ej lämna mig ensam pga att jag idag i telefonsamtal med psyk sa att jag inte vill leva längre. Min pojkvän tycker att vi ska åka till akuten så jag blir inlagd, men det vill jag inte. Har tagit maxdos Stesolid + Zyprexa vid behov utöver min ordinarie medicinering med antidepp och högdos Haldol. Hjälper föga.

Grejen är den att min pojkvän vägrar låta mig vara ensam och eftersom han själv har jobb att gå till imorgon och då det inte finns någon annan som kan vakta mig vill han att jag ska läggas in, men jag hatar verkligen allt som heter sjukhus. Jag har en tid till psykakuten imorgon för att hämta ut medicin samt en ordinarie tid till min mottagning på tisdag. Själv tror jag att jag fixar att vara ensam tills jag ska till psyk men det tror inte min pojkvän.

Vad tycker ni? Ska jag gå med på inläggning (vid besök på akuten igår för att hämta medicin sa de att jag helt klart får bli inlagd om jag vill) eller ska jag försöka härda ut ett tag till? Grejen med inläggning är att man aldrig vet när man kommer därifrån och hade jag bara haft en plan att nu är du här en vecka, punkt, så hade allt varit så mycket enklare.

Åh ber om ursäkt för rörigt inlägg, men jag är verkligen inte mig själv just nu och helst vill jag bara få ett slut på det här. Tacksam för råd.

Anmäl
2013-12-08 15:41 #1 av: mimåne

Om jag var du, så skulle jag lagt in mig själv och om inte för min egen skull så för pojkvännens! Stackarn skulle väl vara jätte orolig annars för dig när han åker på jobbet?

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-08 15:54 #2 av: toolate

Ja, det är nog sant. Kanske får göra det. Men kommer få sån panik när dörren stängs om avdelningen och man vet att man är inlåst och inte kommer därifrån! Varför kan jag inte bara få dö för?

Anmäl
2013-12-08 17:43 #3 av: toolate

Nu har vi bestämt att jag har min pojkvän hemma hos mig ikväll och inatt, jag har tagit alt vid behov jag kan ta och ändå har jag sån sjuk jävla ångest att jag skulle vilja kapa handlederna på mig själv. Detta kan jag inte göra, men funderar på att låsa in mig i badrummet och skära mig ännu mer. Dock vill jag inte göra min pojkvän ledsen, så ska försöka hålla ut.

Men det känns verkligen som om jag håller på att ätas upp inifrån, jag får mer och mer overklighetskänslor om att jag inte är jag längre och det gör mig så jävla rädd! Jag håller på att utplånas och ingen kan göra något åt det. Helst vill jag bara att min pojkvän åker gem till sig så jag kan göra slut på hela detta eländes elände.

Anmäl
2013-12-08 18:37 #4 av: mimåne

Vilken fin kille du har som stannar hos dig när du behöver honom. Kanske ni kan göra saker som får dig att tänka på annat, se en film tillsammans? En komedi så att ni får skratta ihop.. Tända lite ljus och bara rå om varandra så att du får slappna av. Något som alltid får mig att slappna av, det är när min pojkvän smeker, kliar och petar mig på ryggen och i håret. Då glömmer jag allt annat, Kanske du har något liknande knep?

Det är ingen här eller på avdelningen som vill dig illa, Försök att slappna av och känna tryggheten han ger dig.

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-08 18:42 #5 av: mimåne

Du kanske kan prata med någon på avdelningen eller psykakuten imorgon om paniken du känner inför att läggas in och inte kunna komma och gå som du vill. De är till för att hjälpa dig, och något borde de kunna göra/säga som lugnar dig och får dig att känna dig mer trygg på sjukhuset.

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-08 18:48 #6 av: toolate

Jättetack för dina fina tips och tänkvärda svar. Ja, jag ska göra mitt bästa imorgon när jag är där och vill min pojkvän att jag ska läggas in ska jag nog göra det, för hans skull, så han slipper oroa sig. Han är verkligen jättefin och jag tänker hela tiden att jag inte är värd en så fin person som han är. Måste vara rädd om honom.

Anmäl
2013-12-08 18:54 #7 av: mimåne

Glad. Önskar dig all lycka till imorgon. Styrkekram!

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-08 19:27 #8 av: toolate

Tack snälla du!

Anmäl
2013-12-09 12:38 #9 av: toolate

Var på psykakuten idag, träffade förmodligen en av Sveriges sämsta sjuksköterskor. Hon tyckte att jag ikväll skulle bjuda hem min pojkvän på middag för att lindra ångesten. Berättade också att korvstroganoff på kryddiga korvar är mycket godare än den som görs på vanlig falukorv. Fick också nästan tjata till mig två Stesolid som jag efter många om och men fick med mig. Kommer passa mig för att besöka akuten igen, det här samtalet gav mer ångest än positiva tankar.

Anmäl
2013-12-09 14:40 #10 av: mimåne

Vad tråkigt att det blev så. Jag har tänkt mycket på dig idag och hoppats att det skulle gå bra för dig. Tyvärr är det ju så ibland när man söker vård, att man råkar träffa någon som man inte går ihop med. Alla är vi olika och hon passade inte för dig. Därför hoppas jag att du ska kunna skaka av dig detta och glömma hon och hennes åsikter.

Jag har själv inte besökt en sådan här klinik tidigare, men hon kan väl omöjligt vara den enda som jobbar där. Försök att se psykaktuen som en hjälpande hand där du kan få stöd. Det finns ödmjuka och vänliga människor i vården också, du hade bara otur idag. Åtminstone när man träffar läkare så har man ju rätt att få byta och träffa någon annan om man inte trivs ihop med sin nuvarande. När du ringer psykakuten och bokar tid kan du få information om vem du ska träffa, och har möjlighet att byta till en annan om du vill. Det är inga konstigheter med det alls, bara att säga som det var att du och denna sköterska inte passade ihop.

Känns det bättre idag annars?

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-09 15:01 #11 av: toolate

Tack snälla du för ditt stöd och din omtanke! Ja, jag ska försöka tänka så, och bra tips att be att få träffa en annan sköterska nästa gång jag behöver. Idag är det väl sådär annars, jag är ensam ikväll då min pojkvän sover hemma hos sig pga tidig tandläkartid imorgon bitti. Ska försöka hålla mig lugn, knaprar lite Stesolid och Atarax med jämna mellanrum och har skämt bort mig själv med ett par nya vinterskor idag (känns alltid lite bättre när man fått shoppa något) men som sagt, ska ta det lugnt ikväll och försöka härda ut. Imorgon har jag ju läkartid på min ordinarie mottagning, det känns hoppfullt. Bara de inte tycker att jag är för dålig för att vara hemma.

Återigen, jättetack för ditt stöd, känns skönt att få skriva av sig lite här på forumet, hjälper till att kanalisera ångesten liksom. Tack!

Anmäl
2013-12-09 15:40 #12 av: mimåne

Inte är det mig du ska tacka, snarare dig själv för att du lyssnar, försöker, kämpar och vill ha hjälp. Det är starkt gjort av dig. Jag har själv haft liknande problem i min barndom och i tonåren, nu i efterhand har jag fått en stor beundran till alla som mår dåligt psykiskt. För hur svag man än känner sig, så är det otroligt starkt att bara finnas till. Det finns ingenting jag beundrar så mycket som sådana som trots att det känns meningslöst, håller ut.

När jag mådde som sämst, då hjälpte det mig att tänka att jag behövde finnas för alla andra som mår dåligt idag, och som kommer göra det i framtiden. För tänk om vi som mår dåligt skulle ge upp och ta bort oss, då skulle också behovet av resurser minska. Vilket i sin tur betyder att de som faktiskt försöker och kämpar skulle få mindre hjälp.

Jag är också ensam hemma hela kvällen, så om du vill bolla tankar eller fördröja tiden så finns jag här. Glad

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-09 16:49 #13 av: toolate

Jomen tack ändå för att du vill/orkar lyssna. Hade nog själv inte kunnat vara ett så stort stöd för någon annan, åtminstone inte i det skick jag är i nu.

Försöker hålla modet uppe, äter mina tabletter och kollar på film jag tycker om. Har lovat att ringa min pojkvän om jag känner mig sämre, inte behövt det ännu tack och lov. Har lovat både honom och min kontaktsjuksköterska som jag pratade i telefon med tidigare idag att inte göra illa mig själv och jag ska försöka hålla det.

Anmäl
2013-12-09 16:56 #14 av: mimåne

Ja film är ett jätte bra sätt att koppla bort tankarna med! Kanske jag också skulle se en film ikväll förresten. Mysa till det lite grann. Dock har jag så svårt att hitta någon film jag vill se. Det mesta av tiden brukar gå ut på att just söka efter en sevärd film. Vad tittar du på för filmer?

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-09 19:05 #15 av: toolate

Det blev inte så mycket filmtittande. Mina Stesolid tog slut och nu sitter jag på akuten i väntan på att få mina handleder ihopsydda. Konstigt nog känns det rätt okej, har pojkvännen med mig och på något vis är det lugnande att vara under vård, dock ej psykiatrisk - ännu i alla fall.

Anmäl
2013-12-09 19:54 #16 av: mimåne

Skönt att du har din pojkvän med dig. Jag hoppas att det går bra nu. Jag kan hålla med dig om att det är lugnande att vara under vård. Ibland kan det kännas skrämmande när man är hemma, men sedan ändå skönt när man väl kommer dit.

Det skulle vara bra om ni kan komma fram till något beslut ikväll om din situation. Jag vet att du inte vill bli inlagd för att du känner dig så inlåst och fången, men kanske du kan prata med någon om de känslorna nu? Visst får du gå och ta en fika eller ut på en promenad om du skulle vilja det?

Fördelen med att vara inlagd är ju också att man hela tiden har någon att prata med.

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-09 22:38 #17 av: toolate

Ska ju på återbesök till min ordinarie läkare/kontaktsjuksköterska imorgon, pojkvännen följer med och vi har bestämt ikväll att jag ska be om att få bli inlagd imorgon efter samtalet. Jag känner mig osäker på mig själv och om inte för min egen, så för min pojkväns skull. Det tär ju på honom att se mig risig, behöva vakta mig och allt sådant. Så så blir det, och det känns ganska bra trots allt.

Anmäl
2013-12-09 22:53 #18 av: mimåne

Jag tycker det låter som en bra plan. Vad skönt att du kommit tillfreds med tanken på att bli inlagd. Det är så jobbigt att bli tvungen till något som man varken vill eller känns bra. Önskar dig all lycka till imorgon. Ta hand om dig nu och sov gott inatt

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2013-12-10 12:47 #19 av: toolate

Nu är jag inlagd. Ohållbart att vara hemma när jag mår så här. Ska få träffa en doktor efter lunch, hoppas att det går bra. Har fått Stesolid också, förhoppningsvis lindrar det ångesten litegrann. Tack i vart fall för ditt stöd, det värmer. Mycket. Men nu ska jag försöka bli frisk. Ordentligt frisk.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.