Ingen kan ta dina tankar, det är din ångest och din psykos som får dig att tro det. 

När man har ångest så försöker man så enormt att låta bli att tänka på det man har ångest över, men det gör att man gör precis tvärtom. Man börjar tänka på det ännu mer.

Det är som om jag skulle säga till dig att du får inte tänka på rosa elefanter, vad tänkte du på när jag skrev rosa elefanter?

Jag skulle gissa på att du är rädd för att förlora dig själv nu när du blivit sjuk, och just därför så är det det du tolkar allt som. Jag lovar dig att du har dina egna tankar imorgon också. 🙂

Du har förmodligen rätt i allt du säger, men jag är ändå rädd för att folk ska ta mina tankar som de gör, att jag inte ska ha några tankar kvar imorgon. Samtidigt fattar jag kanske någonstans, innerst inne, att det inte låter så troligt, men det gör det inte mindre verkligt för mig :( Åh, önskar bara att jag hade lyckats med att ta livet av mig igår, eller åtminstone innan jag blev inlagd, för det här är verkligen inte värdigt. :(

Jag är väldigt tacksam att du inte lyckades att ta livet av dig. Då skulle vi ju inte kunna sitta och skriva till varandra här nu. 🙂

Nej, det är inte kul att vara inlagd, men det är väldigt behövligt. Då kommer det ju gå fortare tills du blir bra igen och kan sova i din egen säng med din pojkvän.

När du får ångest och de där tankarna kommer, försök att tänka på att det är din sjukdom, för det är inte möjligt att stjäla någons tankar. Tankar är ju nervimpulser i hjärnan, det är ju inget man kan ta ifrån någon. Känner du dig osäker på om något är verkligt eller ej så kan du fråga personalen.

Vildavittra, vilket bra inlägg #3 du skrev till toolate.
Jag kan inte annat än hålla med om allting.

Jag kan lova dig att du kommer ha kvar dina tankar imorgon. Även om du delar med dig av vad du tänker på till dina rumskompisar eller sköterskor, så kommer ingen att ta tankarna ifrån dig. Om det känns otryggt kanske du kan ringa din pojkvän och prata med honom eller någon annan närstående du litar på? 

Jag hörde en gång ett påstående som jag tycker stämmer mycket bra.

"Jag mår dåligt, men jag måste må ännu sämre för att börja må bra. Jag känner mig sjuk, men jag måste bli ännu sjukare för att kunna bli frisk"

Det handlar om att man ibland måste gå igenom det jobbiga för att komma till det bättre. Att vara inlagd är jätte jobbigt och en stor påfrestning, men när du får komma hem igen bli det förhoppningsvis bättre. Att du är inlagd är ett steg på vägen mot din lycka. Försök att se det så. Det finns människor runt om dig som tror på dig och vill dig väl. Vi stöttar dig.

Tack snälla för vad du säger. Just nu känns det som en riktig mardröm, har just gjort mig ovän med avdelningens sjuksköterska som tror att jag bara är ute efter bens, men det är jag inte. Det enda, enda jag vill är att slippa den här oerhörda oron. Har nu efter mkt tjat fått mer Stesolid och en Zyprexa utöver min ordinarie medicin. Det känns bättre faktiskt. Hoppas att jag kan sova sedan. Pallar inte en vaken natt/natt med orolig sömn till.

#5 Jag hoppas också på att du kommer få sova. Men även om du inte skulle göra det som kommer du klara det också. Se bara till att kroppen får vila och lägg dig och bläddra i en tidning.

Att göra sig ovän med personalen är ingen katastrof, de har hårdare hud än så och det är glömt lika fort som det uppstod.

Hej igen och tack för de stödjande kommentarerna. Idag känns det bättre, även om jag hela tiden har tankar på att skada mig själv i en eller annan utsträckning. Är här under tvång - fortfarande - och tror ändå att det är bra eftersom jag annars skulle ha tjatat mig ut härifrån. Det gick också förvånansvärt bra att sova i samma rum som andra, även fast de kan ta mina tankar är de nog snälla och håller inte på med sånt. Fick också såren omlagda idag och jösses vilket blåmärke jag har vid sidan av det ena sydda. Har fått plåster som jag inte är allergisk mot heller, så förhoppningsvis slipper jag kliet med. Hoppas allt är bra med er andra - jag mår som sagt (med lite hjälp av ångestlindrande) ganska okej.

#7 Vad skönt för dig att det är bättre idag. Nu håller vi tummarna för att det fortsätter i samma riktning.

Vad roligt att du har snälla rumskompisar och att du har fått sova inatt. Jag hoppas att det fortsätter så och att du kan få en så bra upplevelse av detta som möjligt. Sköt om dig nu vännen!

Ja, jag sköter om mig ordentligt. Jag har fått min iPad hit nu också så det är jätteskönt att sitta vid den och surfa istället för i mobilen. Min pappa var här och hälsade på, kändes jobbigt, ville helst följa med honom hem. Jag har fått en infektion i ett av mina skärsår, men de vill inte sätta in någon antibiotika ännu och det är väl förståeligt, men börjar få så hiskeligt ont just nu. Men syrran jag pratade med skulle tala med läkarna om detta, själv får jag träffa en doktor först imorgon. Sover gott på nätterna gör jag i alla fall och tur är väl det. Hade en dipp igår kväll och dunkade huvudet i väggen flera gånger för att lindra ångesten. Hoppas verkligen inte att det ska behöva bli så ikväll igen, är dödsrädd för det. Att folk tar mina tankar har blivit bättre, känns inte alls så längre. Även om jag fortfarande har en känsla av att inte veta vem jag är/att min personlighet byts ut. Men just nu känns i alla fall jag som jag och det är skönt. Tack för att jag får skriva av mig här. Betyder så enormt mycket.

Skadat mig på avdelningen. Har nu extravak. Känns på ett vis bra, på ett annat dåligt. Men har fått Stesolid som jag hoppas verkar snart.

#11 Det är ju tur att du befinner dig på rätt plats i alla fall. Det hade ju varit värre om du varit hemma.

Håller tummarna för att det lugnar ner sig snart.

Uppdatering (känns så himla skönt att ha ett ställe att skriva av sig på): extravaket borttaget, däremot hade de ändrat så att jag inte får gå ut med min pojkvän och eftersom han kom innan det var besökstiden fick vi bara "hälsa" på varann mellan två tjocka glasrutor. Hela detta ledde till att jag åter rispat mig en del på armarna, och det kändes betydligt mer ångestlindrande än den Stesolid jag har vid behov. Men men, jag försöker se saker och ting från den ljusa sidan trots allt.