Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
31. I Media

Ett destruktivt likes-mönster

2013-12-26 18:00 #0 av: [limitedZ]

Hej. Måste få skriva av mig lite och hoppas på att någon av er vet hur jag kan gå till väga för att fixa det här...

Det är så att jag är en kvinna med en relativt välbesökt blogg, en instagram med över 3000 följare, jag får all kärlek och uppmärksamhet både hemifrån och utifrån. Grejen är den att så fort jag känner att jag uppnått något, som nya läsare, nya följare eller något annat så dyker det upp något annat jag börjar klanka ner på mig själv på. Som jag inte duger inom. Till exempel att jag borde fått fler likes på den där bilden jämfört med mina antal följare, att den där tjejen fick fler likes än mig på hennes bild fastän hon har kanske 1000 färre följare än jag, att jag borde ha fler läsare på min blogg pga jag bloggat så länge, att fler borde vilja kommentera då jag faktiskt postar relevanta saker, ständigt jämför med mig andra och om att jag inte är lika snygg, inte lika speciell trots att jag är attraktiv och att jag har många följare bl.a pga detta. Jag blir galen, och bara en liten sak som att någon liknande min stil fått fler likes trots att jag har fler läsare kan göra mig deppig en halv dag. Det handlar inte om att jag tycker att jag förtjänar lika många eller fler likes, utan om att jag BORDE ha fler likes för jag har FLER läsare eller följare, har hållt på LÄNGRE eller vad det än är jag bestämmer mig för.

Det här låter så störtlöjligt så att jag skäms, samtidigt som jag tror det är rätt vanligt att man hamnar i en sån här fälla. Men vad kan jag göra? Det funkar inte med att bara bestämma sig för att "jag duger", för det tycker jag aldrig. Jag ska alltid vara värst, nå ut till flest, vara snyggast eller åtminstone lika snygg, uppdatera och posta mest bilder. Men i slutändan är jag ändå inte nöjd, för det finns alltid någon jag tycker är bättre och som jag hellre skulle vilja likna. Det känns så j*vla dumt av mig då jag faktiskt är väldigt uppmärksammad på internet, men att detta ändå fortsätter. Mina krav på mig själv är att jag ska vara så j*vla högt upp vid det här laget, välbesökt, väl-likead, allt, men det är jag inte och det är jag kass för. 

En vanlig tanke är också att jag önskar att jag bara blev likead, läst, uppmärksammad utan något jobb för det som jag anser att alla andra blir. Kanske hamnar på en tjej som utåt sett inte verkar ha gjort någonting, utan följare har bara hittat till henne och avgudar henne, medans jag sitter där och vet allt slit jag lagt ner för att bli sedd eller vad man ska säga. Jag känner mig inte äkta då det känns som att andra bara blir uppmärksammade för deras naturlighet eller naturliga begåvning inom ämnet. Det är äkta det jag postar eller den jag är, men i och med att jag ändå behövt kämpa lite för att synas blir jag så avundsjuk på de som bara glider iväg på ett bananskal typ. Tjorvig text, men hoppas det är förståbart.

Anmäl
2013-12-26 18:11 #1 av: Sjöstjärna

Den typen av självbild som du beskriver är inget som du blir av med genom en quick-fix i en tråd så här, jag rekommenderar dig att gå till en skicklig terapeut eller psykolog och gå till botten med vad din dåliga självkänsla egentligen handlar om.

Anmäl
2013-12-26 18:14 #2 av: [limitedZ]

#1 Nej det förstår jag definitivt, men jag tänkte ifall det fanns något tips eller så. Jag borde kanske göra det. Men är det så allvarligt då? Jag menar, det borde väl vara relativt vanligt att man hamnar i ett sånt här mönster? 

Jag har verkligen ingen aning om vad min dåliga självkänsla handlar om. Kan inte komma på någonting då jag liksom har det så bra, både hemma, med vänner etc.

Anmäl
2013-12-27 02:08 #3 av: Kajsami

Jag tycker det låter som du behöver koppla av från denna blogg ett tag. Du har gått upp i den för mycket, så att hela ditt liv och tänkande kretsar kring den med alla likes och följare och sånt. Det känns som att du har fastnat lite i detta och kanske behöver få något att tänka på, lite andra perspektiv. 

Om du tar en paus från bloggandet och sen kommer tillbaka igen kan du kanske se på det med lite nya ögon sen. Att du inte behöver vara bäst, ha flest likes, flest följare osv. Det är väl inte därför man bloggar egentligen, för att få flest följare, utan för att man vill nå ut med ett budskap. Det är det du behöver fokusera på istället för konkurrenstänket. 

Konkurrenstänket kommer väl ifrån en känsla av stress. Och stress "botar" man med att koppla av från det som inger stress. 

Anmäl
2013-12-27 09:41 #4 av: Sjöstjärna

Jag menar inte att det är något "allvarligt" bara att det kan vara väldigt svårt att ändra den typen av tankemönster på egen hand. Så som du beskriver det låter det som om det bottnar i något som inte bara handlar om bloggen utan om din självbild generellt och som kan påverka dig på många områden i livet även om det just nu handlar om antalet likes. Är det så, så är det det bättre att ta tag i grundproblemet och komma till rätta med det så fort som möjligt så du undviker att det skapar problem för dig även på andra områden.

Som jag ser det är en terapeut eller psykolog någon som man kan ta gå till för att få hjälp med problem som har med det mentala att göra lika väl som man går till tandläkaren för att få hjälp med det som har med tänderna att göra. Man behöver inte riskera att bli tandlös för att gå dit utan det räcker att man tror man har ett litet hål som behöver lagas. Varför vänta tills det är kris? Skämtar

Anmäl
2013-12-31 18:49 #5 av: lärare

Alla människor har behov av uppmärksamhet. Några mer andra mindre. För de flesta av oss är behovet starkt och omedvetet. Vi beter oss på alla möjliga sätt för att nå tillfredsställelse. Du har kommit till insikt över ditt eget beteende för att känna dig tillfreds och nöjd med dig själv. Nu tycks dit agerande gått överstyr och du kan inte hantera situationen längre. Enligt A Maslow behöver vi tillfredsställa olika behov i olika skeenden i livet och om detta inte går kommer behovet att dominera dit liv långt in i vuxen ålder om än med olika typer av beteenden.
Här kan psykoanalys vara dig till hjälp. Annars rekommenderar jag kognitiv terapi.

Anmäl
2013-12-31 20:57 #6 av: vallhund

Förhoppningsvis så kollar TS upp skribenter som svarar i tråden, vad de skrivit i andra trådar t ex innan de sväljer allt med hull o hår.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl