Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
15. Stress/Tvångstankar

Jag och mina tvångstankar..

2014-01-11 23:36 #0 av: HelstAnonym

Hej, jag är så j*vla trött på mig själv. Jag har haft tvångstankar och tvångsbeteenden sen vid 7-års ålder ungefär. Det började med små fix idéer att jag var "tvungen" att göra olika beteenden, som att göra allting med jämnt tal och blunda och titta med ögonen åt olika håll osv. Jag kommer bara ihåg att jag låg och grät på sängen för att jag vart tvungen att gå upp för tionde gången och göra nåt... Nu med åren har det bara blivit värre och jag vet att det jag håller på med är helt sjukt, med det är inget jag kan hjälpa. 

Idag är det för det mesta mitt "kontroll" behov som spökar. Jag har många djur och därmed brukar det alltid sluta med att jag kollar att burarna är stängda för tjugonde gången.. Jag måste liksom "stirra" på burdörren tills jag uppfattar att den verkligen är stängd för jag litar inte på mina sinnen känns det som. Samma gäller att jag måste kolla kylsåpet, frysen, burarna, spisen, djurens vatten och mat, att saker inte kommer falla ner från bord o liknande. Jag måste också göra saker mer en vad det går, om det är en skala från 1-10 måste jag alltid göra 11. Det senaste året har jag även börjat vrida på nacken så mycket det bara går, andas på et konstigt sätt och andats ut, spänna mig på olika vis (som att dra ut armen hårt tills det gör ont), rycka till på olika ställen och knäcka fingrar o liknande hela tiden.


Listan kan göras lång och jag mår så himla dåligt av detta :( jag har t.o.m ångest för att göra mina konstiga saker. Har faktiskt talat om detta för min mamma även om jag skäms men hon säger bara att det är vanligt och att det säkert kommer gå över.Vad tycker ni jag ska göra? Har så mycket jag måste upp till läkaren med och min pappa kommer säga att det inte är nödvändigt att införskaffa hjälp. Och tror ni att det kan vara en sjukdom eller så? Sorry att det blev så långt!

Anmäl
2014-01-12 12:09 #1 av: Maria

Låter som klassisk OCD

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngssyndrom

Det går att behandla och jag tycker absolut att du ska söka för det för så som du beskriver dina problem så förhindrar det dig i din vardag.

/Maria

 

Anmäl
2014-01-12 14:31 #2 av: HelstAnonym

Jaha, tack så mycket för svar!
Men det här med behandling med terapi och så, kostar det nåt om man är under 18 år?

Anmäl
2014-01-12 15:12 #3 av: Maria

Du skulle kunna vända dig till BUP.

/Maria

 

Anmäl
2014-03-01 18:03 #4 av: Lillaaan

Det är klart att det är OCD. Jag fick de efter min förlossning. Det tog upp all min vakna tid och jag trodde att jag höll på att bli galen. Men med medicin och terapi är det nu till 99% borta! Så sök hjälp! Berätta allt för dina föräldrar och förklara hur mycket du lider av det! Om de inte hjälper dig får du söka själv. Jag vet att det är fruktansvärt men jag LOVAR att det blir bättre och det kan till och med försvinna helt med rätt hjälp.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.