Annons:
Etiketterdepressionångest
Läst 1421 ggr
Röran
2014-03-14 01:28

Behöver nog bara skriva av mig lite..

Jag har en sån där jobbig natt, då allt känns extra mörkt.
Hade en väldigt bra dag, var glad även om jag kände att jag var på bristningsgränsen hela tiden. Nästan lite hyper och flippade för minsta motgång.

Men framåt kvällen vände det totalt.

En av mina bröder gick bort för nästan ett år sedan. Jag inser vad det innebär med jämna mellanrum och det känns nästan som att förlora honom om och om igen. Det gör så jävla ont varje gång. Inatt är det en sådan natt.

Vet inte vad jag ville få ut av det här, behövde nog mest bara skriva av mig. Varje gång jag börjar falla lite så är jag rädd att även den nya medicinen inte ska funka för mig. När tankarna börjar bli lite för mörka. Vill inte heller oroa mina nära, så pallar inte att prata med dem just nu även om jag vet att de skulle svara (trots att det är natt).

Annons:
[rymdapor]
2014-03-14 10:18
#1

Hoppas det gick bra och att du lyckades somna och inte gjorde något dumt. Döden är svår att förstå och acceptera. Känslan av att "komma på" att en person inte finns mer, och att man aldrig mer kommer träffas, känner jag väl igen. Jag vet att det är svårt och du har säkert hört det flera gånger, men stå ut! Det kommer bli enklare. Det är svårt nu, men jag lovar, det kommer bli enklare. Det är ingen mirakellösning, och inget blir enklare av mina ord. Men det är allt jag kan säga.

Kram!

Röran
2014-03-14 11:53
#2

#1
Tack för ditt svar!
Behövde nog faktiskt få läsa det, att någon förstår och att det faktiskt kan bli bättre. För ibland känns det bara så hopplöst, särskilt när jag inser att han är borta (igen och igen), att vad jag än gör så kommer han aldrig vara här för att ta del av det.

Jag var inte så snäll mot mig själv men slutligen somnade jag i fosterställning med datorn i sängen och hans musik i lurarna.

Upp till toppen
Annons: