Annons:
Etikettakuta-situationer
Läst 1824 ggr
[Aprilbarn]
5/20/14, 5:17 PM

Är det kört?

Jag har mått dåligt sen 2006. Gått himla upp och ner, ibland så jag kan hantera det, umgås med vänner och sådär. Ibland går jag inte upp ur sängen, äter inte på flera dagar, känns som jag kommer tappa orken att andas. Nu är jag inne i en sån dålig period. Jag går upp och äter men jag gråter, nära att falla tillbaka i missbruk mm för jag vet inte hur jag ska hantera det. Det har gått så långa år, känns som att om jag inte klarat mig upp än så är det kört. Kan lika väl ge upp nu för det tjänar ingenting till att fortsätta försöka. Nu kliar det bara i fingrarna att börja ta massa tabletter och sånt för att komma bort men jag vill inte svika mig själv när jag kämpat och blivit "ren". Vill inte falla tillbaka men svårt att inte skaffa något. Vet inte riktigt varför jag skriver här. Vill bara höra något bra, få lite stöttning, någon som peppar mig lite. Behöver lite ljus nu :( vill fortsätta kämpa men finns inte mycket ork kvar.

Annons:
molnflygare
5/20/14, 5:28 PM
#1

Det låter verkligen som att du har det riktigt svårt just nu, men jag vill verkligen uppmuntra dig till att inte ge upp! Det finns ju så mycket vackert att titta på ute i världen, och så mycket man inte har sett, fastän det absolut känns totalt nattsvart när ångesten är nästan fysisk och man vill bara dra något gammalt över sig (jag är precis på väg ut från en depression själv). Jag tycker du är otroligt stark som försöker hålla dig borta från tabletterna, och fortsätt med det! Tabletter och andra rus kanske dämpar ångesten ett litet tag, men sedan faller man djupt igen och det blir ännu svårare att kravla sig upp.

Har du någon i din närhet som du kan prata med? Eller en gammal vårdkontakt? I staden som jag bor i har de en mycket kompetent och trevlig akutpsykiatri som jag fick hjälp igenom efter att ha fått deras nummer från 1177, fördelen är att man alltid kan ringa dem dygnet runt och prata med en sjuksköterska. Ta hand om dig!

[[Boris Sager]]
5/20/14, 5:32 PM
#2

Jag tycker det låter som om det inte alls är kört. Du har klarat dig ända sedan 2006!🌺 Det är ju jättebra.

Det kommer att fungera för dig.

Vissa dagar är bara sådana att man helst inte vill gå upp ur sängen.

Bra att ha någon slags vardagsrutiner, som gör att man gör samma saker varje dag, tycker jag.

Cragan
5/20/14, 5:42 PM
#3

tar tid att återgå när man är nere. 

det svåra är ju att hitta det/dom glädjeämnen som funkar för en själv även i det långa loppet, det som håller näs tippen över ytan för mig när jag är som mest neråt gör mig glad när jag är som mest uppåt i humöret.  

men försöka hitta saker som lyfter en lite iaf är alltid bra även om det nu är så att man bara skrattar till över den konstiga färgen man har på navelluddet för dagen men emellan åt är dom små sakerna väldigt svåra att hitta

[Aprilbarn]
5/21/14, 2:19 PM
#4

Jag är trött på att gråta flera timmar varje dag. Jag är trött på att fortsätta kämpa. Vet inte hur mycket längre jag orkar :( Känns som att enda utvägen är att ge upp och det hade varit så sjukt skönt att få göra det. Slippa all smärta.

Upp till toppen
Annons: