04. Personliga berättelser

Jag är deperat.

2014-06-24 01:24 #0 av: youandyou

Jag är riktigt trött på att må dåligt nu. Går all ut nu för att ni ska förstå. Jag är 19 år.  Efter årskurs 7, krascha mitt liv totallt. Jag blev sexuellt utnyttjad. Och efter de har de bara eskalerat. Jag har blivit utstött, mobbad, misshandlad, våldtagen och sexuellt utnyttjad ännu mer. Har även bott i familjehem i 6 månader.  Vet inte hur jag ska förklara, men har inte velat ha sex med någon utav de killarna, men ändå haft. Jag har velat ha närhet som jag aldrig fått från min familj eller någon annan. 

Jag slutade gå i skolan.  Jag börja vara ute på nätterna, jag börja röka. Prova på cannabis. (Vilket bara var ett par gånger då jag tyckte de kändes konstigt) Jag har skurit mig själv på hela armen. Jag gör inte de längre. Men jag river, kniper och biter fortfarande mig själv. Slåt knogarna i låren de hårdaste jag kan. Springer in i väggar osv. Slutat äta. Nu har jag dock börjat äta massa skit så nu är jag grovt överviktig vilket jag inte trivs med. Jag har rymt hemifrån ett flertalet gånger. 

Ingen har någonsin trott på mig hur dåligt jag mått. Jag har gått hos bup men tyckte dem var skit så slutade med dem. Jag fick sitta i arresten pga självförsvar för mig och min hund mot min lillebror (som har en grov störning och mycket större än jag). Så fick tillbringa en natt på arresten som 17 och ett halvt år gammal. Fast min moster ringt dit och berättat hur jag mått. Jag fick min första panikattack där inne och dem gjorde ingenting åt de. Jag blir sen körd till bup akuten nästa dag, där jag får höra att vakterna ringt dit och berättat om mig och tyckte jag skulle vart där istället. Jag fick utskrivet theralen där. Sen fick jag åka upp till min moster med min enda  trygghet här i livet. Min hund. Men blev bara kvar där i en vecka sen börja mina päron bråka med henne. 

Hem till kaoset ännu en gång.  Jag vill börja gå i skolan/börja jobba. Men är bara taggad dem första veckorna och sen får jag ångest. 

Jag hitta en kille i november förra året. Vi blev snabbt ett par. Jag var så lycklig. Jag bodde där nästan. Vi förlovade oss sedan efter någon månad.  Nu är de slut sedan 1 månad tillbaka. Han förstod mig när vi var i ett förhållande. Men nu trycker han ner mig istället. Jag vet att jag fått honom att må skit. Jag vet att jag vart arg och skrikit jag hatat honom. Jag vet att jag lovat grejer sen inte hållt de. Vi har gjort slut flera gånger men då har de alltid blivit vi igen.  Jag försöker så att få tillbaka honom. Men han har ändrats så mycket... Jag vill inte vara utan honom. 

Jag har blivit utkastad hemifrån riktigt mycket på senaste tiden. Och de gör så himla ont. Var ska jag ta vägen någonstans ? Inga pengar och med min hund.. Jag vill flytta hemifrån nu men är så rädd att jag inte kan klara mig ensam.. Jag är så rädd att något ska hända. Att jag börjar må skit. Mycket dåligt då alltså. 

Jag är rädd för att träffa människor. Jag har ångest. Jag kan inte sova. Jag kan inte göra nånting med mitt liv. Jag är rädd för nästan allt. Jag börjar bli desperat. Varför ska man leva när man mår så hära ? 

Jag har försökt ringa vårdcentralens psykolog i flera veckor nu.. Ingen svarar. Ringde receptionen och fick höra att jag ska prova igen på onsdag.. 

Mina mediciner funkar inte på mig (theralen & propavan) 

Jag är deperat... 

Anmäl
2014-06-24 13:21 #1 av: eirwen

Har skrivit ett PM till dig.

:)

Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.

Anmäl
2014-06-25 11:59 #2 av: youandyou

Fått tag i psykologen nu. Ska dit på fredag.. hon skulle bedömma och antagligen skicka mig till psykiatrin..
Va händer på psykiatrin?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.