Annons:
Etikettakuta-situationer
Läst 2875 ggr
AnonymBert
2014-10-13 00:28

Vill inte leva längre..

Jag kan inte komma ihåg en stund jag varit lycklig i mitt liv.

Det känns som om jag faller handlöst från ett berg.

Ingen här hemma har tid för mig, och jag är trött på att få skäll när jag ber om lite.

Jag umgås aldrig med min bror, vi ser knappt varandra längre och vi bor i samma hus.

Ibland kan jag gå dygn utan att prata med någon alls, inklusive min familj.

Ibland orkar jag inte kliva upp på morgonen.

Jag ligger sömnlös på kvällarna och håller om den enda som älskar mig, min hund, i tårar och ångest.

Känner inte att jag orkar längre. Igen :(

Annons:
Ikajo
2014-10-13 00:53
#1

Jag tycker det är jätteviktigt att du hittar någon att prata med. Det kan vara vem som helst. En kompis, kurator eller präst. Framförallt behöver du prata med dina föräldrar. Berätta hur du känner och hur du mår. Ibland känns livet hopplöst och tungt men i förlängningen så är det alltid värt det. Det är bara genom att ta vara på sig själv som man kan upptäcka sina drömmar och sina egna mål. Vad gäller din bror kan det finnas många faktorer. Kanske han har saker som tynger honom. Våga ta initiativet och prata med honom. Du kommer inte komma någon vart om du inte tar steget och sträcker ut dig mot dem i din närhet. Du har möjligheten att ge dem chansen att finnas för dig.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

AnonymBert
2014-10-13 02:26
#2

Jag har en person här på iFokus som jag pratar med, men annars en det är jag ensam. Jag har tagit upp med mina föräldrar gång på gång om det här, men dom blir bara sura, och då får jag mer skäll.
Min bror har den bästa tiden i sitt liv just nu, har flickvän. Har kul i skolan, så han har inte tid för mig. Vilket inte chockar mig, för det har han nästan aldrig haft.

Känner att jag håller på kryper ur skinnet för att jag vill göra saker men blir tillbaka dragen av att jag inte får något stöd eller hjälp. :(

Det är så hopplöst att hålla på slita när det ändå inte blir bättre.

Cindy S
2014-10-13 02:50
#3

Det måste vara svårt. Det enda jag kan rekommendera är att fortsätta försöka. :/

Jessica Jones (2015-)

- Sajtvärd för superhjaltefimer.ifokus.se - Medarbetare för halloween.ifokus.se -

Cahira
2014-10-13 03:08
#4

Skriv ett brev till dina föräldrar hur du verkligen känner och lägg det någonstans där de ser det. Skriv att du orkar inte leva längre och att du behöver hjälp.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Vale
2014-10-13 03:25
#5

Håll ut! I de svåraste tider kan det vara svårt att se att det kan bli bättre, men skickar styrkekramar och snart kommer det en tid för dig att andas ut och känna dig älskad också! Tycker också att kan dina föräldrar inte lyssna på vad du har att säga, så skriv ett brev till dem och tvinga dem fatta vilka känslor du har inom dig och att det faktiskt är allvar och att de måste bry sig! Säg till din bror på skarpen att du vill prata med honom och bestäm en kväll ni kan umgås och bara snacka!

Medarbetare på Borderline iFokus

Cahira
2014-10-13 04:07
#6

Det med brodern förresten, jag och min bror levde skilda liv när vi bodde hemma, men när vi flyttade ut så kom vi bättre överrens. :)

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Annons:
AnonymBert
2014-10-13 20:16
#7

Jag har skrivit brev till dom, jag har skrivit SMS, jag har pratat och jag har skrikit. Men dom bryr sig inte. :(

Cahira
2014-10-13 21:31
#8

Finns det en mormor/farmor/faster eller rent av kompis mamma du kan prata med? Kurator? Någon vuxen som du känner du litar på. En kusin?

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Ikajo
2014-10-13 21:53
#9

Du behöver prata med någon öga mot öga. Även om du kan prata med någon på nätet så är det viktigt att du hittar någon du kan tala med direkt.

Hur gammal är du?

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Cindy S
2014-10-13 22:24
#10

"Jag har skrivit brev till dom, jag har skrivit SMS, jag har pratat och jag har skrikit. Men dom bryr sig inte. :("

Du kanske borde ge upp på de människorna ett tag. Inte sluta försöka få uppmärksamhet men om du orkar(jag ber om ursäkt om du inte kan) pröva att ägna dig helhjärtat åt något intresse? Gå till biblioteket, läs böcker i olika ämnen, pröva något fysiskt, hoppas att du kan hitta något du kan uppslukas av? För mig var det böcker och TV i din ålder. Internetforum där jag pratade om min favorittvserie var min räddning. Forum där du diskuterar andra ämnen(politik, hobbies) kan också vara räddningen. Kolla runt här på iFokus.

Jessica Jones (2015-)

- Sajtvärd för superhjaltefimer.ifokus.se - Medarbetare för halloween.ifokus.se -

Cahira
2014-10-13 23:43
#11

Hobby räddade mig också. Jag gick ut i skogen och tränade min hund. ❤️

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

AnonymBert
2014-10-13 23:48
#12

Nej jag har ingen längre. Min farmor, farfar och ett av mina husdjur har gått bort nyligen. Min farmor var den enda jag kunde prata med. Annat en det så finns det absolut ingen i min närhet eller omgivning jag kan prata med.

Jag har hobbies, mycket med mina djur. Men känner inte att jag orkar längre. Mår så pass dåligt igen :(

Cahira
2014-10-13 23:53
#13

Låt dig sörja, det är okej att vara ledsen och inte må bra när man sörjer ju.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Annons:
Upp till toppen
Annons: