Annons:
Etikettallmän-psykologi
Läst 17856 ggr
TJW
2014-11-13 22:18

Kan inte gråta. Varför?

Hejsan gott folk.

Jag är 27 år gammal och har nu varit deprimerad sedan jag var 16 år gammal och inte berättat det för så många. men för ungefär 3 år sedan när jag var ledsen så kunde jag inte gråta. Tyckte det var väldigt märkligt och har sedan dess inte lyckats gråta, även om jag försöker och jag undrar varför det inte går?

Annons:
Wellcraft
2014-11-13 22:25
#1

Jag är också sådan, vill gärna kunna gråta då det är så skönt efteråt.
Ibland lyckas jag, mitt tips är att du ska sluta tänka på att det inte går, är svårt och sluta försöka få fram det - för mig blev det bara värre då.
Strunta i det istället så bör det nog komma spontant, det kan vara så att du tänkt så mycket på det och därför satt ett psykiskt hinder.

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

TJW
2014-11-13 22:34
#2

Kan mycket väl vara så ja. Jag ger det ett försök så får vi se hur det funkar. Tack för att du tog dig tid att svara!

CamillaS
2014-11-13 22:39
#3

Förstår din synvinkel på det hela att du tycker det är jobbigt att inte kunna gråta.
Till skillnad från er så är jag tvärt om, jag har alldeles för lätt för att gråta! Vet inte varför heller.  Tårarna kan komma bara sådär när jag vill det som minst, behöver inte anstränga mig eller så alls. Detta ser jag tyvärr som negativt för mig då jag känner att jag inte kan kontrollera det…
Men förstår att det skulle vara jobbigt åt andra hållet också att alltså inte kunna gråta när man känner för det. Jobbigt båda delarna.😕

TJW
2014-11-13 23:07
#4

Förstår din synvinkel också och kan tänka mig att det är minst lika jobbigt att gråta för mycket när man inte vill.

Vore kul om en erfaren psykolog eller liknande kunde komma in och svara på dessa frågor. Varför gråter vissa människor så ofta när dom inte vill och varför kan vissa människor inte gråta alls, utan att ge det klassiska svaret"alla är olika". Tror personligen att orsaken varför är djupare än så.

CamillaS
2014-11-14 07:22
#5

Ja det hade varit bra med ett djupare svar. 🙂

Ebolaa
2014-11-18 14:02
#6

#0 Det låter som att du har någon form av emotionell "blockering". Har du haft starka känslor förut? Jag blir att tänka i banor att din kropp (eller hjärna) stängt av känslorna för att skydda dig från dem, att det blivit för jobbigt och att du kanske inte fått den hjälp eller det stöd du behövt för att ta dig igenom känslorna tidigare ?

Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Annons:
Cahira
2014-11-23 03:09
#7

Här är en till som inte kan gråta. Vet inte hur många år det gått med fåtal små "releaser" men långt från tillräckligt.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

TJW
2014-12-05 22:48
#8

"Emotionell "blockering"?" Måste erkänna att jag aldrig hört dom orden i en mening förut, men mycket riktigt så har jag haft och har fortfarande extremt starka och negativa känslor som jag levt med i ungefär 11 år. Just nu får jag terapi hos en psykolog men det hjälper inte. Vi har pratat i över ett och ett halvt år om mina problem och jag kommer ingenstans.

Vet inte vad jag ska göra riktigt för den negativa spiralen fortsätter att eskalera neråt mer och mer. Jag har nästan förlorat hoppet.

TJW
2014-12-25 22:59
#9

Kan man på något sätt bryta denna emotionella blockering, psykiskt hinder eller vad man nu vill kalla det och i så fall hur? Är i natur en extremt introvert människa och känner mig inte psykiskt bättre efter att ha pratat med varken familj eller psykolog om mina problem.

Skulle VÄLDIGT gärna vilja ha förslag på vad man skulle kunna göra för att få bort eller iallafall minska på mängden negativa tankar. Helst långsiktiga idéer. Så länge det finns någon form av "ventil", så att jag slipper tänka på dessa OTROLIGT jobbiga tankar dag och natt och så att det slutar att eskalera.

Jag har sedan snart 4 år sedan börjat få fysiskt ont i hjärtat vilket jag tar medicin emot dagligen och emot massa annan skit som gör att jag inte kan fungera normalt vardagligt om jag slutar ta medicinen, men det är ingen långsiktig lösning.

Snälla, finns det någon som kan hjälpa mig? Jag skäms lite för mina problem, men är villig att berätta absolut allting som får mig att må dåligt, men bara om det verkligen finns någon där ute som skulle kunna hjälpa mig mer eller mindre.

Är tacksam för all hjälp jag får oavsett hur lite det är.

Tack på förhand,

-TJW

Cahira
2014-12-25 23:56
#10

Skrev detta igår. Det är på engelska men är väldigt tänkvärt. Går att klista in i google translate om det behövs översättning. 

Everyone who has ever been hurt by something that was said knows just how much words can manifest themselves in your heart, mind and soul. We all have that one phrase that echoes in our mind so many times that we start to think it's the truth. This is why it is so important to protect ourselves from our own words. Not just spoken, but in our thoughts. If your words are negative towards yourself or someone else, it will manifest itself within you and hurt you without you even knowing it. It is possible to choose your words, both in thought and those that are spoken. It takes many interruptions and corrections of yourself but it is possible. Treat yourself with respect cause if you don't respect yourself then how can you see when you need to remove yourself from a damaging situation? Be who you want to be. Be someone you want to be around. Our relationship with ourself is the one true marriage and friendship that is necessary to work out. Befriend yourself. Respect yourself. Love yourself. If you wouldn't say those words to your friends or family, don't tell it to yourself.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

[EvelinaL]
2014-12-26 00:01
#11

Jag har jätte svårt att gråta som en normal människa. Får verkligen sitta och tänka på jobbiga saker och lyssna på ledsen musik länge för att jag bara ska kunna gråta. Men för det mesta så blir det att jag håller in för mycket och sen får jag en stor panikattack och blir mentalt 5 år och skriker och snurvlar. Mycket av varför jag tror att jag har svårt att gråta på ett "normalt sätt" är för att jag hört mycket under min barndom "sluta gråta" och blivit retad över hur jag gråtit så då har det blivit en mental spärr i mitt huvud som säger "NEJ GRÅT INTE" som ett sätt för kroppen att skydda sig själv mot jobbiga saker.

Upp till toppen
Annons: