02. Allmän psykiatri

Jag får inte vård någonstans!

2015-08-22 03:09 #0 av: Elin1981

Det sägs ofta "sök hjälp, hjälp finns att få" när man hör om psykisk ohälsa men det stämmer inte! Visst, det stämmer om man själv har stora summor att lägga på privat terapi men annars står man så gott som utan hjälp.

Jag har testat ALLA vägar som finns. Jag har gått hos privat terapeut via försäkringsbolag men såklart är detta inte någon behandling då man inte får mer än ca 10 samtal.

Jag har gått hos en präst ett tag men det är bara stöd för stunden och ger inget om man är deprimerad och behöver stöd kring exempelvis självmordstankar.

Jag har testat stödlinjer, telefonsamtal men detta är heller inget som är i närheten av behandling utan bara något för stunden.

Jag har gått hos vårdcentral och där fått höra att det enda de kunde ge var fem samtal och det är alltså inte ens lönt att påbörja en kontakt.

Jag sökte mig till öppenpsykiatrin och där får jag heller ingen vård. De ger antidepressiva mot allmän ångest och depression och om man inte har exempelvis ADHD eller aspbergers så får man ingen terapi. Man får alltså inte bearbeta och komma till rätta med problemen utan de ger bara tabletter mot symptomen men orsaken och problemen finns ju kvar.

De kan ge några få samtal under tiden man sätter in antidepressiva men sen?

Det är bara ren idioti att säga att det finns hjälp att få, då har man inte själv varit i den situationen.

Anmäl
2015-08-22 03:42 #1 av: VildaVittra

Det finns privata psykologer som högkostnadsskyddet gäller hos, då finns det ingen regel om "5 ggr" osv. Titta efter någon som jobbar med exempelvis KBT eller DBT, då får du hjälp med att ta fram redskap för att hantera de stunder man sitter i sitt svarta hål. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2015-08-22 13:30 #2 av: Elin1981

Jag känner nu inte till var du bor men i Stockholm finns inte denna möjlighet. Jag har tagit kontakt med hundratals legitimerade psykoterapeuter, alltså som jobbar inom PDT, KBT och jag har inte hittat någon psykolog som erbjuder terapi via högkostnadsskydd.

Jag har sökt via etablerade register som Psykologiguiden. Det är sån här info som du nämner här som sprids runt i media och hos olika instanser men den är alltså felaktig. Om du har exempel på psykologer som ger PDT under en längre tid och med högkostnadsskydd får du gärna tipsa om det.

Jag förstår varför antalet självmord ökar, vården finns inte att nå.

Anmäl
2015-08-22 16:05 #3 av: IaMiaMaria

Låter jätte konstigt, jag har under alla mina år först gått hos skolkurator, sen hos socionom och psykolog på hälsocentralen och dem gick jag i flera år hos i samtal, en gång i veckan innan jag blev så dålig så jag hamnade på akutpsyk och fick psykolog i öppenvården, och då bor jag i en lite stad, Stockholm borde kunna erbjuda mer.

Ge dig inte även fast det är jobbigt, du har rätt till hjälp.

Anmäl
2015-08-22 17:01 #4 av: VildaVittra

#2 Fast varför vill du ha samtalsterapi när du för det första skrev att det inte hjälpte (som med prästen) och när det för det andra inte fungerar lika effektivt som KBT eller DBT? Kanske är det där skon klämmer att FK inte betalar psykologen för en ineffektiv behandlingsmetod? Glad

Jag behandlades med KBT, men ibland pratade vi i stil med samtalsterapi för jag behövde det den dagen, men vårt mål var alltid att ge mig redskap och att förändra mitt tankemönster. 

Ifokus har faktiskt en sajt för just DBT, om du vill läsa vad andra som behandlats med den metoden tycker (DBT har utvecklats ur KBT). http://dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se/

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2015-08-22 21:37 #5 av: Ellismakaroner

Jag googlar "högkostnadsskydd terapi stockholm" och det kommer upp flera olika alternativ, har du kollat dem?

Anmäl
2015-08-23 01:42 #6 av: Elin1981

#4: Att tala med präst är inte någon samtalsterapi och jag har inte sagt att samtalsterapi, dvs terapi utförd av legitimerad psykolog inte hjälper utan att vården inte finns.

Jag är inte sjukskriven, det behöver man inte vara för att vara i behov av terapi, och det har därför inte med försäkringskassan att göra, om de beviljar terapi eller inte. Inte heller har det med terapiformen i sig att göra.

Jag har hört mig för hos en mängd vårdcentraler och får där samma svar, de ger i snitt 10-15 samtal och vill man sen fortsätta, dvs få en behandling och inte bara tala kring det ytliga får man sedan betala ur egen ficka och till ordinarie arvode.

Du känner inte till min problematik och du kan därför inte uttala dig om vilken terapiform som är ineffektiv eller inte. PDT likväl som KBT ges båda vid svenska universitet som utbildar psykologer och i exempelvis Skåne län ges patienten rätt att välja mellan PDT, KBT, psykoanalys. Dock är problemet det samma över hela landet, man får en kort terapi, vilket jag redan gått igenom, men behöver man sedan mer vård får man den inte.

Anmäl
2015-08-23 01:47 #7 av: Elin1981

#5: Jag har sökt i många månader på detta sätt, alltså googlat för att få fram terapeuter som erbjuder längre terapier till högkostnadsskydd och det saknas. Jag har gått igenom de träffar du menar och det är bland dessa flera som enbart beskriver olika terapiformer och talar om just det jag redan nämnt, att man kan få gå på högkostnadskort under ett fåtal samtal men inte under en längre tids terapi.

De privata terapeuter som idag har landstingsavtal, jag har talat med ganska många, lyder också under landstingets regler när de har ett sådant avtal. De erbjuder som mest 20 samtal, då har jag hört mig för både i Stockholms och Uppsala län. När jag frågade vad man gör om man behöver fler samtal, vilket många gör om man inte bara enbart har en lättare depression eller isolerade problemområden, t ex en lättare fobi, så står man utan vård om man inte kan betala ett ordinarie arvode, dvs närmare 1000 kr per session i snitt.

Anmäl
2015-08-23 01:57 #8 av: VildaVittra

#6 Högkostnadsskyddet är det FK som håller i. Och det är inte VC som vi skriver att du ska vända dig till, utan till en privat psykolog.

Jag vet tillräckligt om psykvården och om att må dåligt för att veta att i det långa loppet tjänar du mer på att ha redskap att hantera depressiva perioder med än av vilken samtalsterapi i världen. För det är med KBT och DBT som du faktiskt får lära dig att hantera självmordstankarna. Och samtalsterapi ser i princip identisk ut med ett samtal med diakon/präst. 

Som när jag får självmordstankar, så har jag ett antal livlinor. 

1. Sova. Om jag inte somnar, så jobbar jag mig ner på listan (alla sakerna är för att jag ska just kunna somna sedan, då sömn gör att tankarna kommer av sig).

2. Träna så jag känner blodsmak, gräva upp en hel åker, storstäda hela huset osv. Alltså att rikta min ångest till energi.

3. Äta något riktigt onyttigt och så jag blir proppmätt.

4. Den absoluta nödlösningen är att bli full, denna gör jag extremt sällan. 

För andra saker, som mina fobier osv så har jag andra metoder, de har jag även lärt mig under samma behandling. 

Varför inte ge en annan terapimetod än samtalsterapi en chans innan du sågar den? 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2015-08-23 12:32 #9 av: Hera

#7 Du måste leta dåligt. Jag bor i en mindre stad än sthlm och här finns flera privata psykologer och psykiatriker som ingår i högkostnadsskyddet och utan begränsat antal träffar. 

Anmäl
2015-08-23 13:43 #10 av: Elin1981

#8: Mitt inlägg är inte någon debatt om vilken terapiform som är bäst utan om att vården inte går att nå. Min problematik berör heller inte enbart självmordstankar och depression.

En präst eller en diakon ger själavård och inte terapi. Det är ju knappast så att en prästutbildning kan jämställas med en psykologutbildning och genom det säga att en präst kan ge samma typ av terapi som den som studerat till psykolog i fem år. Men som sagt, det här är inte en fråga om att välja terapiformer.

Anmäl
2015-08-23 13:48 #11 av: Elin1981

#9: Jag har även flera gånger hört hos 1177.se, hos deras "Fråga psykiatrin" som gäller för Stockholms län och de har inte haft en enda psykolog att tipsa om. Det kan mycket möjligt vara så att det är lättare i en mindre stad och att utbudet ser annorlunda ut men jag har som jag tidigare skrev varit i kontakt med flera hundra psykologer och ställt just den frågan "erbjuder du terapi under högkostnadsskydd" och har då fått nej.

Understrykas ska här också att jag nu talar om psykologer, inte terapeuter med olika alternativa bakgrunder som sjukgymnast och liknande. Det har jag testat och det har inte fungerat.

Anmäl
2015-08-23 19:52 #12 av: Maria

#10 Det är inte ovanligt att präster sysslar med terapi och är utbildade inom området. Både i samtalsterapi och en del är även psykologer så de har så att säga dubbelkompetens.

Ofta så är ju olika former av terapier upplagda med tanken på att du ska själv få verktyg, redskap eller vad man nu vill kalla det för att själv gå vidare.  Det finns så att säga ett avslut i behandlingen och därefter kan man gå mer sällan.

/Maria

 

Anmäl
2015-08-23 19:55 #13 av: Hera

#11 Flera hundra psykologer och ingen ingår i högkostnadsskyddet?  Låter väldigt otroligt.  Prata med landstinget. Vuxenpsykiatrin ska ingå.

Anmäl
2015-08-26 19:10 #14 av: vallhund

Även präster kan få legitimation som psykoterapeuter, likaså sjuksköterskor o socionomer. Kolla med St Lucasstiftelsen, har du tur behöver dom patienter för sina studenter. Samma gäller psykologutbildningen vid Stockholms universitet.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2015-08-30 17:59 #15 av: Rickard77

Så fantastiskt är inte KBT som alla snackar om. Själv föredrar jag den traditionella psykoanalysen, för då får man veta rötterna ochgorsakerna till sina problem och psykiska blockeringar/ ångest/depression m.m. KBT är inriktat på att ge patienten verktyg att hantera sin vardag genom att ändra rutiner och beteenden och känslomönster hos patienten, det kanske är en bra metod, men den går ändå inte till botten med varför problemen från början har uppstått och det viktigaste anser jag är att man blir medveten om vad som är hönan och ägget m.m.

Anmäl
2015-08-31 00:56 #16 av: Elin1981

#15: Ja, det är också så att även om man kan tänka sig KBT så är det bara punktinsatser som ges. Jag befinner mig redan inom öppenpsykiatrin och trots att de där konstaterat depression och ångest hos mig så får jag inte tala med någon.

De anser att stödsamtal inte är evidensbaserade vilket jag fick reda på av chefen för verksamheten. Trots att så gott som all terapi baseras på samtal så anser alltså idioterna till beslutsfattare att "nej, till öppenpsykiatrin kommer man inte för att samtala". Det är enbart för att spara pengar naturligtvis.

Dessutom är det flera tillstånd som man inte kommer åt via KBT, det man behöver bearbeta på djupet och speciellt inte när man trots att man kommit så långt som till öppenpsykiatrin enbart får ett fåtal samtal. Likadant är det ju inom vårdcentraler, därav den omfattande psykiska ohälsan hos folk och människor som gång efter annan återkommer med samma psykiska besvär.

Psykoanalys kan man ju tyvärr bara välja om man har råd att betala för det själv.

Anmäl
2015-09-09 21:23 #17 av: Kalli

#15: Och om det inte finns någon klar anledning till att problemet uppstått? Då är inte psykoanalys så fantastiskt det heller. :) Olika insatser passar såklart olika personer.

När det gäller TS kan jag förstå frustrationen. När jag skickade en egenremiss till öppen psykiatrin (då de skrivit ut mig av "misstag") tog det ett år tills jag fick någon slags kontakt. Nu är det snart 2 år sedan och allt jag "fått" är ett besök för att få tabletter och två besök hos en sjukgymnast.

Anmäl
2015-09-09 21:45 #18 av: Lindb

Ja det är verkligen så att när man mår dåligt så ska man samtidigt må så pass bra att man orkar pusha sig framåt för att få hjälp. De som inte orkar skiter i det, och mår troligtvis sämre och sämre. Jag vet din frustration.. Ibland har man tur och träffar en kontakt som faktiskt bryr sig om en, det kan vara en läkare/kurator/sjuksköterska eller vad som helst, och det är där det börjar. Det bästa är att ha en bra läkare som kan skicka en vidare till rätt ställe. 

Anmäl
2015-09-10 01:18 #19 av: Elin1981

#17: Ja, jag känner till hur man kan bli fast i systemet, att man liksom väntar mer än man faktiskt får vård. Egenanmälningar har ju tyvärr inte samma tyngd som en remiss från en läkare och vårdcentral så jag skulle råda dig att söka en ny vårdcentral och en ny läkare och be dem att ta kontakt med den psykiatriska mottagning du sökt dig till.

Bara det att du väntat så länge och fått så lite hjälp borde ju tala för att du ska få komma vidare.  Att du talar om att detta inte hjälper. Om du exempelvis har haft eller har självmordstankar, låt dem veta det så de har mer att gå på i en bedömning om vård. Hoppas det går bättre för dig framöver, att de lyssnar på dig.

Anmäl
2015-09-10 01:21 #20 av: Elin1981

#18: Ja, jag håller helt med dig i detta, det är långt från alla som ger ett bra bemötande eller månar tillräckligt om de patienter de möter och därför kan man bli fast i systemet länge.

Jag har nu nyligen träffat en betydligt bättre läkare och även om beskedet om tillgången till terapi ser ungefär lika dåligt ut så har den här läkaren lyssnat på att jag behöver en PDT och hon verkar också åtminstone något mer brydd kring det att jag gått så länge utan vård.

Anmäl
2015-09-10 13:26 #21 av: vallhund

Traditionell psykoanalys är få förunnat att genomgå. Utbildningen är mångårig, utöver det så skall man i grunden vara psykiatriker eller leg. psykolog.

Som patient går man 3 - 4 ggr/v i flera år.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2015-09-10 16:12 #22 av: Kalli

#19: Jag började hos VC men de kunde inte, enligt dem, remittera mig vidare. Så det blev en egenremiss, alla mina papper och journaler fanns ju redan hos öppen psykiatrin eftersom jag var inskriven där innan de skrev ut mig "av misstag". Numera är jag återigen inskriven och kan därmed inte bli remitterad igen, det finns till och med en behandlingsplan. Men ingenting verkar hända trots det.

Anmäl
2015-09-22 01:17 #23 av: [niklaeri02]

#0 När jag var deprimerad fick jag medicin under en tid, var sjukskriven och samtalade med kurator.
När jag var yngre dock och ville prata med kurator skulle de höra av sig flera gånger men ringde inte upp.
Jag tror det finns så begränsat med platser att om man bedöms tillräckligt frisk så ger de ingen vård helt enkelt.

Anmäl
2015-09-22 13:30 #24 av: Lindb

#23 En del inom yrket har troligtvis lärt sig med tiden att inte bry sig för mycket, och veta om begränsningarna. Den största chansen man har är om en behandlare fattar tycke för en och bryr sig genuint. När jag var självmordsbenägen, och pratade om planer, sa min samtalskontakt "jag kan bara träffa dig varannan vecka nu!". 

Anmäl