Annons:
Etikettallmän-psykiatri
Läst 3616 ggr
[Lena1234]
2/20/16, 6:44 PM

Psykolog bara intervjuar mig - samtalar inte

Jag är mycket besviken och upprörd över den psykolog jag träffar sen ungefär två månader tillbaka. Jag har denna psykolog via öppenpsykiatrin och jag har länge kämpat för att få en psykodynamisk terapi. Trots att vi nu träffat varandra i drygt två månader så intervjuar hon mig bara.

Vi har redan bestämt att vi ska ha en längre terapi ihop och att det är en psykodynamisk terapi men ändå ställer hon bara frågor. Hon har även avbrutit mig när jag ville berätta om något för att hon då tyckte att vi skulle prata om barndom.

I en psykodynamisk terapi ska ju klienten vara den som "leder" terapin, som kan berätta om det man behöver prata om och att man sedan naturligtvis får en och annan fråga, nya perspektiv osv.

Men denna psykolog ställer enbart fråga på fråga, om min släktingar, mina föräldrar etc och dessutom så gör hon olika utvikningar om andra klienter (dock ej via att nämna dem vid namn). Berättar något de varit med om osv.

Det kan ju vara intressant och givande någon gång då och då men i mitt fall är det mer psykologen som pratar än vad jag får komma till tals.

Dessutom är detta inte en psykodynamisk terapi som jag ser det, hon bara stressar fram svar genom alla sina frågor. Dessutom antecknar hon hela tiden och det blir heller inte något bra samtal av det,.

Det stora problemet här är att hon är den enda terapeuten på denna mottagning och det går inte lätt att bara byta terapeut. Det är långa köer till andra mottagningar och dessutom är det inte säkert att en annan mottagning ger mig terapi, det beror helt av deras bedömning. Jag har inte råd att betala en privat terapeut och det här inlägget är inte om hur jag ska hitta andra terapeuter.

Jag kan inte ha det så här men är rädd och drar mig för att säga något direkt till denna psykolog.

Någon som varit med om liknande?

Annons:
Candela
2/21/16, 4:55 PM
#1

Jag har precis börjat på en vårdutbildning och häromveckan hade vi en "kommunikationsövning", det vill säga ett patientsamtal. I vårt fall rörde det sig om patienter inom psykiatrin som frivilligt har ställt upp som övningsobjekt. 

Innan denna övning gick läraren nog igenom hur man skulle prata med patienten, vad som var bra att säga och vad man inte skulle säga. Under övningen satt läraren med i rummet och lyssnade på samtalet och man fick sen en utvärdering av hur det gick.

Om någon av oss hade pratat på det sätt som du beskriver din terapeut, hade det nog varit tveksamt om hen hade blivit godkänd på övningen. Därför förvånar det mig att din terapeut överhuvudtaget kunnat gå igenom sin utbildning med godkänt :P

Detta hjälper förstås inte dig just nu, ville bara att du ska veta att det inte är du som är konstig. Patienten har alltid rätt, och om du vågar är det bra om du tar upp med din terapeut att du inte får ut något av samtalen. Kanske kan terapeuten anta en annan approach istället, om du förklarar vad du behöver och förväntar dig. Det är ju jätteonödigt att samhället slösar resurser på något som inte hjälper.

[Lena1234]
2/21/16, 9:27 PM
#2

@Candela: Tack för att du skrev, känns bra att få lite perspektiv. Hur menade de på kursen att ni skulle samtala med en patient, alltså på vilket sätt?

Jag är också mycket undrande hur hon kan medvetet sitta och göra så här och tycka att det är bra terapi, hon är dessutom psykolog med långa studier bakom sig.

Det känns mycket svårt att säga något till henne men samtidigt så är det nödvändigt. Jag har varje gång känt att jag liksom bara går dit, lämnar information och går hem igen.

Känner inte att det blir en omtänksam och varm kontakt utan hon jagar hela tiden info om mig, förstår inte hur hon kan tro att hon kan bygga en bra relation med mig som patient då.

Ebolaa
2/27/16, 9:43 AM
#3

#1 Bra svar!

#0 #2 Beklagar att du känner såhär, nu när du fått komma till en terapeut och allt. Nå, förstår att du inte vill förstöra er relation eller något, men det är precis som Candela säger, att det är din tid och det är du som behöver hennes hjälp, då är det också så att hon måste kunna ta kritik. Du vill att hon ska vara mer utforskande, om jag förstått det rätt, du vill ha fokus på det DU vill prata om, och om hon mot förmodan ändå vill prata om något annat så måste hon kunna förklara det, men samtidigt ändå kunna återkomma till det du vill eller har mest behov av att prata om. 

Hur länge har den här psykologen arbetat med terapi? Hon låter så himla ostrukturerad på något vis. En terapeut ska egentligen alltid utgå ifrån dig, fråga korta frågor, itne långa utläggningar om andra klienter. Det är egentligen att ryta mot sekretessen. För man får inte tala OM andra, när det kan finnas den minsta lilla risk för att det kan kopplas till personen i fråga.

Nej, du måste tyvärr berätta hur du tänker och känner, det har ju trots allt gått två  månader, hon måste anpassa sig till din personlighet, inte du till hennes. Stå på dig kära du, om det inte fungerar så kontaktar du hennes chef. Det är bara genom att man yttrar sig som saker och ting kan förbättras. :)  Men vet att det känns svårt, men det är också en del av terapin - det är för din skull.

Hoppas det blir bättre, återkom gärna igen med hur det gått! :)

Kram kram!

Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

Upp till toppen
Annons: