Annons:
Etikettallmän-psykologi
Läst 1875 ggr
Snowblind
2017-09-17 09:40

Rädsla för smärta

Jag har nu hängt med polare på två olika aktiviteter: åka skidor och paintball.

Vid skidåkningen så blev min första backe en som var sjukt brant i början och sedan planade ut sig längre ner och blev mer åkbar. Jag hade endast åkt skidor 2 tillfällen tidigare och det jag kunde var att svänga på ett litet halvt klumpigt sätt.

Så jag ramlade x-antal gånger då snön var hårdpackad och hal (gick knappt att svänga). När jag tagit mig ner för backen oskadd så var jag helt svettig och kände mig rätt så omtumlad. Gick en bit av backen också, ringde hem till mor och gjorde illa knäet litegrann. (vred till det men smärtan gick över)

Åkte inge mer skidor efter det för kände helt enkelt att det inte var roligt, var bara så himla rädd! Fick en grov huvudvärk på kvällen så orkade inte socialisera mig så mycket heller; min första hund som vi skaffa när jag var liten hade fått somna in två dagar tidigare och hade precis fått min mens. Dock så var (är) vännerna väldigt snälla, omtänksamma och förstående men kändes så jobbigt att inte kunna njuta av att t.ex. åka skidor med dem eller orka socialisera sig. Upplevde mig själv som en börda litegrann. "Why..?"

Sedan när jag körde paintball så blev det lite samma femma. Blev rädd när matchen började och var igång, rädd för den inkommande smärtan. Även fast jag visste att det inte gjorde så ont så var det endå påfrestande rent psykiskt just innan man blev skjuten. Så det var typ skönt och frigivande att bli skjuten så man slapp rädslan. Då var det över för stunden.

Men jag försökte mitt bästa att skjuta tillbaka men träffade ingen. Så ja, jag njöt inte riktigt av paintballen heller för är ingen masochist. 

Varför kan jag inte vara som dem andra och tycka saker och ting är roligt?!?! Det känns så tråkigt att behöva tacka nej till nästa runda eller inte åka med på skidor just för att man är så rädd av sig och inte tycker det är roligt på grund av det. :( Varför kan jag inte tycka det är kul som alla andra.

Det kanske låter skitlarvigt men tycker det är vääääldigt störande och jobbigt i nuläget. :( Är jättetacksam att de bjuder med mig men känns så tråkigt att jag inte kan tycka det är kul och vill liksom inte påverka dem pga. det :/

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

Annons:
Maria
2017-09-17 09:51
#1

Det här med skidor är ju inte så konstigt att du inte kunde njuta av då det är något man får lära sig. Det är ju inte bara att köra på så att säga.

Nu har du ju testat paintboll och det var ingen för dig verkar det som.

Du får väl gå med när det är andra grejor på gång😉 eller så kan du kanske öva dig att åka skidor?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Snowblind
2017-09-17 09:58
#2

#1 hmm ja. Jag stör mig bara på att jag blir så rädd för det känns som att det begränsar mig så mycket. Men ska ta en funderare på att öva med skidor om tillfället ges. 😃 Kände lite förhoppning om att paintball kanske skulle bli roligare om man körde det fler gånger (mindre rädd för varje gång kanske), men är osäker. xD

Så kommer nog få göra som du säger, att hålla mig till andra aktiviteter som inte involverar smärta b.la. 

Får lite känslan av att jag är en "tråkmåns" men det är nog en inre lögn bara.

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

NatasjaHemby
2017-09-17 10:15
#3

Kan du inte själv föreslå lämpliga "smärtfria" aktiviteter för dina vänner? T.ex. bio, trampbåt, biljard,  fiske, boule, "sherlocked" eller annan problemlösningsaktivitet, picknick i parken, halloweenpyssel… Om du är den som föreslår aktiviteter kan de ju knappast se dig som en tråkmåns 😛

SE*Simbelmynes

Snowblind
2017-09-17 10:43
#4

#3 Tack för tipsen!! :D Ska tänka på det till framtiden :D

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-03 12:26
#5

Jag känner så väl igen mig, och du är absolut inte ensam! Många känner nog precis likadant, men törs inte säga något. Jag tycker att det är jättebra att du tar upp det, och pratar om det,  eftersom denna känsla är vanligare än vad man tror. 
Min skräck i skolan var spökboll,  var livrädd för bollen. Tyckte inte heller om brännboll, då ställde sig alla längst fram eftersom de då alltid kunde ta en lyra. Så det blev mycket ogiltig frånvaro från gympan, men jag var rädd för det mesta.  Det blev många mil på motionscykeln, medan de andra tjoade och hade jätteroligt. Var evigt tacksam för att jag inte behövde vara med, så jag förstår dig så väl!🙂

Farwuq
2017-10-03 17:34
#6

#5 Det förstår jag mycket väl.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Snowblind
2017-10-04 16:57
#7

#5 Vad skönt att höra! Jaa, jag har en känsla av att min rädsla över flygande "projektiler" som åker mot en grundar sig just från idrotten i skolan. Jag minns i 1an eller något när alla var små, då tyckte jag spökboll var det roligaste för jag var snabb och det var lite som tävling. Men sen när alla blev större och starkare och började kasta hårdare skott då blev jag bara jätterädd istället och vågade knappt hålla i en boll. Och det är ju ett par år man går i skolan… Och har idrott.

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-09 11:11
#8

Idrotten i skolan kan verkligen vara en plåga, det var alltid onsdagmorgon! Men tack och lov så fanns inte detta ämne med på gymnasiet, vilken lättnad!  Vad som också var bra är att man kunde räkna bort (på min tid hade jag tvåa i gymnastik) detta när man skulle räkna ut snittet på betyget.  Brukar ni gå till simhallen? Det var också min stora fasa, har aldrig hoppat från kanten. 😞

Farwuq
2017-10-09 20:13
#9

#8 Du är lik mig.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Snowblind
2017-10-10 07:54
#10

#8 jag hade idrott på gymnasiet och vilken tur. ;) jag var i 99% av fallen sjuk när det var dags för allt som har med bada att göra. Inte jag heller haha, lärde mig simma sent och flyta ännu senare. Känner mig otrygg i vattnet, men gillar endå känslan av att simma (när det är lugnt och kontrollerat omkring en)

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-10 10:06
#11

#10  Samma sak med mig, brukade gå till simhallen på morgnarna då det nästan var folktomt. Men när det kom mer och mer folk så flydde jag! Tycker inte om när alla skriker, och hoppar ned i bassängen precis bredvid mig. Vet inte varför jag då blir så rädd, men det är väl för att jag är osäker i vatten.  Kanske att det även har med känslighet att göra,  tycker inte om när det är stökigt. Känner du likadant?

Snowblind
2017-10-10 14:47
#12

#11 Ja det gör jag verkligen, tror det kan kan stämma. Det blir psykiskt påfrestande och helst en miljö man inte vill vara i. Har aldrig tänkt så mycket på det så är intressant att höra tycker jag. 🌺

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

Farwuq
2017-10-10 19:05
#13

Jag går på gymmet mellan 05:00 och 07:00, likväl tycker jag att det blir för många redan vid 06:00.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Snowblind
2017-10-10 21:19
#14

#13 smart lösning endå, ska lägga det på minnet sen om jag någonsin tar steget och börjar gymma. 😃

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

Farwuq
2017-10-11 12:34
#15

Märkligt nog börjar fler upptäcka mitt knep. Vi var säkert tre redan kl 5:00

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

shiba123
2017-10-11 13:30
#16

Det är också skönt att få vara ensam i omklädnings- och duschrum, då vill jag helst vara ifred. Man kan njuta så mycket mer av simturen,  som vid mindfulness,  om det inte är en massa skrikande överallt. Det är samma sak när jag går till biblioteket. Som äldre är jag van vid att det ska vara tyst, men nu för tiden så verkar inte de reglerna gälla. Jag har nog för stora önskningar, vill att det ska vara tyst och rofyllt både i simhallen och på bibblan.

Snowblind
2017-10-11 17:42
#17

#16 brukar inte simma så ofta och har endast varit vid biblioteket några fåtal gånger på senaste tiden. Men då har jag haft tur och det har varit lugnt förutom något enstaka barn.

Jag hade nog mest tyckt det var jobbigt att vara i ett omklädningsrum med andra pga. att det hade varit jobbigt att visa min kropp. Så skamsen som man är. :)

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-11 18:54
#18

Nu för tiden är det så mycket krav på hur man ska se ut, och då blir det lätt att det känns jobbigt i omklädningsrum. Jag har alltid trasslat in mig i handdukarna, och försökt att gömma mig.  Att ställa sig i duschen inför andra tycker jag är jobbigt.

Snowblind
2017-10-11 19:33
#19

#18 ja verkligen, märker det på den yngre generationen som sminkar sig lite väl tidigt och bär tighta kläder m.m. Ja precis, jag tror det är därför jag sällan går till bassängen och simmar..

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-11 20:44
#20

#19  Det är så tokigt med detta "ideal", vem har sagt att det är rätt? Det är egentligen inte någon som vet vad som är rätt,  i andra länder kan det vara helt tvärtom!  Det är synd att världen ofta är så ytlig,  och många gömmer sig bakom smink och kläder. Då får man inte vara den man är, utan alla ser egentligen likadana ut.

Annons:
Emo
2017-10-12 05:28
#21

#19 o #20  Jag tycker mest synd om dem. Att bli så förförd av reklamen att man både skadar sin kropp/hud och sin ekonomi.
Många av dem kommer att ångra sitt sätt att "skada" sig själva långt innan de når min ålder.
Det finns ingen förnuftig anledning att skämmas för att man begriper bättre än vad de gör.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Farwuq
2017-10-12 10:40
#22

👍

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Snowblind
2017-10-14 11:21
#23

#20 ja precis. Och det kanske bygger på osäkerhet hos dem pga. fokuset på ytligheter. Kanske att de blir osäkra på vem de faktiskt är. Såg några som kanske gick i 5an? Alla tjejer hade liknande jeans, jacka, frisyrer… Men jag antar att man i den åldern och uppåt börjar bli lite osäker på sig själv och gärna "faller in i ledet". För att kanske senare bryta sig loss. Men jag vet inte riktigt.. 

#21 Ja det är väldigt synd. För det bildas ju en psykisk press som de kanske känner att de behöver leva upp till för att "må bra" och "passa in". Och det känns som att den bara ökar pga. media. Men kanske blir det en vändning snart.

Hjärta till er. Blomma ha en fortsatt fin dag!!

shiba123
2017-10-17 07:17
#24

Alla har inte heller råd att alltid få det senaste, och då kan det ibland kännas tufft. Men det spelar ingen roll vad det är för mode, för hur fult det än är så har alla det i alla fall.  Den som är starkast är egentligen den som går emot strömmen, och gör som man själv vill - men det är inte alltid så lätt. 🌺

Emo
2017-10-17 07:32
#25

Det är inte heller alltid (kanske inte ens ofta) som majoriteten har rätt.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

shiba123
2017-10-17 08:43
#26

# 25 Visst är det så, och många följer bara strömmen. Som jag skrev så kan modet vara hur tokigt som helst, men allt accepteras.

shiba123
2017-10-17 11:18
#27

Det är en av fördelarna med att bli äldre, man bryr sig inte på samma sätt. Det blir nästan tvärtom, jag vill göra sådant som inte alla andra gör.🙂

Annons:
Emo
2017-10-17 13:25
#28

Jag brukar säga att jag är pensionär och därför bara gör vad jag tycker är roligt. 😃

(Tråkigt bara att jag måste göra mycket, som inte är så roligt)

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

shiba123
2017-10-17 13:46
#29

#28 Perfekt, det ska jag också göra!  Då kan man säga och göra vad man vill, utan att vara elak förstås. 👍

Upp till toppen
Annons: