Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
12. Personlighetsstörningar

Svårt med det sociala i ny utbildning

2018-02-07 16:22 #0 av: eirwen

Jag har en riktigt dålig dag. Den började helt okej, ganska glad för att vara mig men efter skolan så dippade jag totalt.

Jag trodde att jag hade ”connectat” med några i min klass. Började i början på januari på universitetet. Men nu känns det som att jag gjort eller sagt någonting. Det känns som att folk har svårt för mig. Jag har försökt att vara framåt och sådär, även fast jag har social fobi, men jag får uppenbarligen inte någonting ut av det. Här kommer mitt svart vita tänkande in. Om jag inte får ut någonting av det, varför ska jag ens försöka? Jag kan lika gärna bara sköta mitt och prata med folk när det behövs i skolarbete.

Har ni haft liknande känslor? Hur har ni hanterat dom?

Medarbetare på Psykologi ifokus.
Anmäl
2018-02-07 16:38 #1 av: vallhund

Du har ju inte gått där så länge, personligen skulle jag hålla mig neutralt avvaktande o se om något växer fram, t ex via grupparbeten.

mvh

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2018-02-07 17:08 #2 av: Wijnja

Jag hade superroligt under undersköteske utbildningen

Anmäl
2018-02-07 19:19 #3 av: OnlineCores

Jag känner igen mig väldigt mycket. I mitt fall tror jag det handlade mycket om min personlighet. Jag upplevde att man skulle vara framåt och social för att passa in. Men grejen med det "sociala" som jag uppfattade, var egentligen aldrig något för mig. Nu har jag insätt att jag kan vara social på mitt egna sätt. Det gör också att jag inte söker uppmärksamhet så som jag har gjort tidigare.

"Jag kan lika gärna bara sköta mitt och prata med folk när det behövs i skolarbete."

Ja, det kan du göra om du vill. Har du en bild av hur man är, när man är social? För att den sociala statusen kan vara överskattad. Det kan också vara så att man har en bild som man försöker anpassa sig till.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.