Annons:
Etikettneuropsykiatri
Läst 2443 ggr
filopa
2018-10-12 08:38

Neuropsykiatrisk utredning

Jag kanske ska göra en neuropsykiatrisk utredning. Jag är 18 och behöver tips på hur jag berättar för mina föräldrar. Och vad händer om jag är fullt frisk? Då känns det som att jag tar någon annans tid i onödan.

Annons:
Maria
2018-10-12 08:57
#1

Det här med att berätta för dina föräldrar är nog det bästa att vara rakt på sak. Har ni en bra relation så är det väl inga problem alls kan jag tycka.

Annars kan du ju visa genom länkar kanske vad det hela innebär om ni har kontakt via nätet så att säga.

Det här med att du skulle uppta någon annans tid tycker jag du ska glömma. Du har lika stor rätt som alla andra att bli utredd om du har problem. Skulle det visa sig att du inte har någon diagnos så kan du ändå få hjälp med dina problem på annat sätt som samtal kanske eller KBT t.ex.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Niklas
2018-10-12 14:38
#2

Har du någon anledning att tro att dina föräldrar ska reagera på något särskilt sätt?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

filopa
2018-10-13 01:23
#3

#2 Det känns som att om de hade misstänkt någon diagnos hade jag redan fått den och därför ska de inte ta mig på allvar

Niklas
2018-10-15 14:44
#4

#3: Jag tycker inte att du ska ta det för givet. De tycker om dig som du är och ser kanske inte dina svårigheter. Om du berättar om dina upplevelser borde de lyssna. De kan behöva lite tid att tänka och smälta det sen. Tycker du det är lättare kan du skriva ner det till dem.


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Skogsväsen
2018-10-20 16:47
#5

Får jag fråga varför du ska göra en neuropsykisk undersökning? 

Och jag tänker likadant som dig, att jag kanske tar upp någon annans tid, om jag t.ex. skulle boka tid med en psykolog. Men ibland så kan det vara nödvändigt för att få ett svar svart på vitt, att ta tiden alltså. Bara en gång. :)

Om du vill skriva av dig till någon så finns jag här. 

filopa
2018-10-21 10:09
#6

#5 Gick till en kurator pga ångest och han tyckte att jag skulle göra det.

Annons:
Honestyisdead
2018-10-21 18:32
#7

#3 Många är okunniga gällande neuropsykiatriska funktionshinder, så att dom inte sökt hjälp behöver inte betyda något.

Upplever du själv att du kan ha diagnos pga att din vardag inte fungerar så är det värt att kolla upp.

Skogsväsen
2018-10-28 08:00
#8

#6 Enligt boken hjärnstark så blir ångest och rädsla mindre om amygdalan krymper(?) och som jag förstod det så kan en förstorad frontallob kontrollera rädslan (paniken) bättre.

En förstorad frontallob fås  bland annat från konditionsträning.

Säger boken då.

Om du vill skriva av dig till någon så finns jag här. 

Upp till toppen
Annons: