04. Personliga berättelser

Platsen med stort P

2009-09-10 16:09 #0 av: pernillaa

I förrgår, tisdags så var jag och besökte ett ställe där mitt liv totalt förändrades.

Det här stället är ett sandtag. Ett sandtag som jag ofta besökte innan den här specifika händelsen. Ett sandtag som betytt mycket för mig och som gett mig mycket frid. Här har jag vandrat och spenderat många timmar barfota i sanden och funderat över saker och ting.

Här har jag också blivit våldtagen av flera äldre, främmande män.

Varför jag skriver flera istället för en siffra är för att jag idag är osäker på hur många de var. Jag blev inte våldtagen första gången där utan blev överfallen av en av männen på elljusspåret vid skolan. Där blev jag våldtagen första gången. Sen släpades jag till bilen och körd ner till sandtaget där de andra fortsatte och fullbordade verket.

I polisanmälan står det att de var 3 st, 3 stycken som jag kunde lämna ett vagt signalement på. Men idag, 8-9 år senare, så börjar nya minnesbilder ploppa upp som talar för att de var 5 st.

I tisdags besökte jag den här platsen för andra gången. Första gången var så snabbt och jag orkade inte gå hela vägen fram till platsen. Gick inte in i snåren.

Den här gången gjorde jag det dock.

När jag parkerat bilen vällde känslorna och paniken över mig så jag ringde till min pojkvän och luftade lite innan jag låste bilen och gick ner längs vägen ner i sandtaget.

Det blev så laddat. Men när jag kom dit så kändes det skönt att se hur det hade växt igen där. Att det inte såg ut som det gjorde då, att träden hade läkt och att gräset (givetvis) inte var nedlagt längre. Det kändes så fridfullt där nu. Kanske hade även träden glömt bort vad som hade hänt där.

Jag slogs av att inga spindelnät fanns i grenarna jag trängde mig förbi och fick en äcklig känsla av att någon nyligt passerat där och att jag skulle bli överfallen igen snart, att dom väntade på mig där, men samlade mig fort.

När jag skulle till att gå därifrån så fick jag se en sån där ticka på ett träd precis i gläntan och jag fick en märklig känsla av att det var en fredsgåva. Som om platsen varit en varelse och att jag nu fick tickan som en fredsgåva av den. Jag tog den i alla fall och det kändes bra. Hur konstigt det än är att tänka på en plats som en varelse, så var det bra för mig. Jag försonades med att det värsta någonsin i mitt liv, hade hänt på mitt absoluta favoritställe någonsin, sandtaget. Det var någonting som "dom" tog ifrån mig, min frid och min glädje av sandtaget. Men nu tog jag tillaka det som dom tog ifrån mig, i en liten ticka. Fan vad märkligt. Men det blev som symboliskt på något sätt. Jag älskar tickor och plockar dom så fort jag kommer åt, och att jag hittade en ticka just i ingången till den där gläntan, symboliserade på något sätt det goda på platsen. Det goda som jag trodde att dom tagit ifrån mig. Min syn på platsen. och nu fick jag tillbaka den på något sätt.

Vill visa bilderna därifrån så jag lägger upp en bild i taget, 4 bilder är det.

Den första bilden är det man ser när man svänger in på den lilla avtagsvägen ner mot sandtaget.

Kram

 

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2009-09-10 16:13 #1 av: pernillaa

Här har jag nyss passerat stenare på bild 1. Det man ser på bild 3 är bland träden på vänster sida i den här bilden. Precis innan trädet som är närmast vägen, precis där vägen svänger mest, där inne är bild 3 fotad.

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2009-09-10 16:18 #2 av: pernillaa

Till vänster in bakom granen som "står ensam" på vänster sida, är ingången till gläntan. Där är nästa fotografi taget. Det har verkligen vuxit igen där.

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2009-09-10 16:21 #3 av: pernillaa

Här är platsen med stort p. Här låg jag med en gren i ryggen, fasthållen och våldtagen av flera äldre mäns, som 16:åring för flera flera år sedan. I höst ska jag få komma på behandling hos ASTA-teamet för det som hände här. Märkligt, för det är ju så vackert och fridfullt där.

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2009-09-10 17:12 #4 av: Aviendha

Vad modigt och starkt av dig att besöka platsen igen! Men jag måste säga att jag får en så positiv känsla av dina bilder och din text. Lite av försoning, förlåtelse från platsen. Jag vet, jag låter underlig nu, men jag kan inte beskriva det på ett annat sätt.

*kram*

Anmäl
2009-09-10 17:14 #5 av: Zaphix

Usch och fy vad hemskt du varit med om.

Men starkt av dig att våga besöka platsen igen. Bra gjort. :)

Anmäl
2009-09-10 17:16 #6 av: pernillaa

Vad skönt att det är fler än jag som får en positiv känsla av platsen. Det kändes som om platsen hade väntat på att jag skulle komma tillbaka så att vi fick försonas. Den välkomnade mig på något märkligt sätt. Hade det inte varit lite småblött så hade jag satt mig ner där och suttit ett tag för att det var så fint där. =)

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2009-09-10 17:18 #7 av: Aviendha

Jag vill tro att den känslan är viktig, att du "återfått" platsen, speciellt med tanke på vad den betytt för dig tidigare. Är glad för din skull Pernilla.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.