Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

01. Akuta situationer 02. Allmän psykiatri 03. Allmän psykologi 04. Personliga berättelser 05. Anhöriga 06. Behandling/Medicin 07. Beroende 08. Bipolär sjukdom/Manodepression 09. Depression/Ångest 10. Kronisk smärta påverkar själen 11. Neuropsykiatriskt 12. Personlighetsstörningar 13. Psykoser 14. Schizofreni 15. Stress/Tvångstankar 16. Sömnproblem 17. Tvångsvård/Rättsligt 18. Ätstörningar 20. Dagens fråga 21. Självtester 22. Stödorganisationer 23. Tänkvärt 24. Undersökningar 30. Bok/Filmtips 31. I Media 32. Positiva/Negativa 33. Skratta är nyttigt 34. Utanför ämnet 35. Om sajten/Om iFokus
03. Allmän psykologi

Att det behövde gå så långt ändå....

2013-09-25 21:49 #0 av: pernillaa

Hej

Har skrivit mycket här tidigare. Måste bara få skriva av mig lite.

Har kämpat i över 5 år nu och försökt få min sons pappa(som jag är separerad från) att samarbeta, men nu är gränsen nådd. Han motsätter sig att jag söker hjälp för sonens nattvätning. Han är 7 år och kissar ner sig varje natt och kissar ner sig på dagarna också. Vi har haft möten på skolan angående hans hälsa eftersom vi inte kan kommunicera och nu har han avbokat möten där 3 gånger i rad. Vi skulle ha ett möte idag som han avbokade igen.

Jag har verkligen försökt på alla sätt och strukit honom medhårs och försökt bearbeta honom så att han skulle mjukna lite och åtminstone svara på mina sms eftersom vi inte kan prata i telefon, men vill han inte så låter han bli. Jag har väntat 6 månader på ett svar på ett mail som det bestämdes på ett av dessa möten på skolan att vi skulle skicka till varandra för att försöka anpassa våra regler och rutiner så övergången skulle bli mindre jobbig. Jag har fortfarande inte fått något svar. 6 månader!

Även fast skolan också säger att han har problem med koncentration och minne m.m. så sitter han på mötena och säger att han aldrig märkt av några problem och att han minsann inte kissar i sängen hemma hos honom. Han bara ljuger.

Måste bara få säga hur otroligt ledsen jag blir över att det har behövt gå såhär långt, men nu måste jag tyvärr ta till en vårdnadstvist. Jag är rädd för hur det kommer att påverka sonen. Hans pappa är väldigt labil och använder sonen för att sätta käppar i hjulen för mig. Jag vill inte att han ska hamna i kläm men jag måste tyvärr ta den här striden nu för det räcker med 5 bortkastade år. Vi tar oss inte längre nu och jag har inga fler kort att spela ut. Jag tycker så synd om min son som ska behöva ha det såhär.

Det är ju så enkelt att lösa egentligen... han behöver bara släppa sin stolthet och ta emot min öppna hand som jag stått och sträckt ut nu i flera år, men det gör han inte. Efter över 5 år är min hand fortfarande tom.

Jag blir så trött bara. Trött på envisa egoistiska och omogna människor som orsakar andra människor lidande såhär, bara för att få rätt.
Hur de kan ta till vilka medel som helst för att dölja att de är människor innerst inne!

Nä, luften har gått ur mig idag. Jag kan inte riktigt ta djupa andetag, det blir bara ytliga pustanden. Går omkring och suckar här för att försöka slappna av. Hela kroppen bara "hänger" för jag är så trött på alltihop. Jag sörjer, försöker acceptera mitt nästa drag, att jag faktiskt drivits så långt så jag måste göra någonting så drastiskt som att ringa en advokat och säga orden "Jag vill starta en vårdnadstvist"....

Det är så synd... så otroligt synd......

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2013-09-25 23:09 #1 av: Calcifer

Jag förstår att det är tungt, men i längden kommer din son må bättre av att få trygghet och den hjälp han behöver och förtjänar. Även om det blir jobbigt med en vårdnadstvist och så nu.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2013-09-26 06:54 #2 av: vallhund

Det är ofta ett lättåtgärdat problem, om man tar tag i det i tid, om inte så brukar det leda till stora problem längre fram i livet.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2013-10-07 10:11 #3 av: pernillaa

Nu börjar ångesten infinna sig igen. Det var många år sedan jag gick runt med sån här smygångest om dagarna. Den finns nästan alltid där och igår innan pappan lämnade sonen här var jag tvungen att lägga benen i högläge för jag var alldeles yr med hjärtklappning. Var alldeles svag i benen.
Väntar på besked om huruvida han har tänkt komma på ett möte på skolan. Han har avbokat 3 möten nu och skolan säger att de inte tänker avboka några fler möten. Isf får jag fara dit själv och prata med skolan om pojkens mående och så får de ha möte med han sen. Läraren frågade mig nu på morgonen ifall han bytt telefon för hon fick inte tag på honom. Så tragiskt att jag ska behöva förklara för henne att en 34årig karl bara svarar när han känner för det.
Dom har ordnat en speciell plats på skolan åt min son för att han ska kunna koncentrera sig bättre. Detta pratades det om förra året när han gick förskolan men på mötet där lärarna förklarade vad de har sett så svarade han bara att han inte alls har märkt av några sånna problem.
Jag upphör aldrig att förvånas över att han faktiskt är såhär korkad och envis. Någonstans går jag och försöker inbilla mig att jag bara förstorar upp saker han gör och inte gör men det är tyvärr inte så.
Han håller pojken hemma från skolan ibland bara för att ta med honom på jobb och sociala tillställningar.

Idag har jag faktiskt ringt psykiatrin och bett att få attarax utskrivet igen. Jag måste hålla mig på benen och vill gärna ha någonting hemma att ta till när ångesten river som värst.

Väntar också på en kallelse från familjerätten. Den dagen jag finner den i min brevlåda så vet jag att också han fått ett likadant brev. han vet ju ingenting än, så vi får se hur han reagerar. Han brukar ringa sånna här gånger och försöka trycka ner mig. Han vet att jag blir liten när jag hör hans tonfall och sätt att tilltala mig. Så om han ringer kommer jag bara säga att det får vi ta i familjerätten.

Kan inte sluta hoppas ändå att han helt plötsligt ska förändras, men det kommer han nog aldrig göra. Det måste nog bli en tvist iaf. Stackars pojken. Det är så orättvist mot honom. Vi kan inte begära det här av ett litet barn. Han ska få leva utan våra vuxenproblem, men tydligen får han inte det.

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2013-10-09 13:27 #4 av: [myrholingen]

Jag har liknande problem, dock inte riktigt spå långt gående

Men min son bajsar bara på sig hemma hos mig, det finns inga problem hos pappan osv

å vad det känns igen.

Han berättar inte att han gift sig o att hans utländska fru med barn ska flytta in(som barnen naturligtvis aldrig träffat)

Men han ställer in mötens på fam rätten för vi har ju så bra samarbete att det inte behövs =/


Lycka till i vårdnadstvisten

Anmäl
2013-10-09 19:07 #5 av: pernillaa

Ja nu är bollen i rullning.... *suck*
Idag hade vi mötet kl 13 på skolan. 12:40 ringer han och meddelar att han inte kan komma på mötet eftersom han tydligen var fast på Arlanda eftersom hans plan inte kunde lyfta i dimman. Vi bor i västerbotten så flyget hade tagit mer än bara 20 minuter sen hade han dessutom haft en bilfärd på ca en timme från flygplatsen Det där måste han ha vetat om länge men valde att vänta in i det sista med att meddela.
Så det blev jag, hans fröken från förra året, nuvarande lärare och en speciallärare.
Det var nog så bra att han inte kom för allt uppdagades nu och jag grät så tårarna sprutade av lättnad att inte behöva hålla masken längre. De sa tillslut att de tyckte det var så allvarligt så de ville anmäla till soc.
Det var så skönt att inte behöva stå ensam i det här längre. Att det är fler som sluter sig kring pojken.
Var alldeles rödgråten när jag gick därifrån. Så nu är det bara att hoppas att det inte blir nå djävulskap från hans sida bara för att han känner sig trängd. Har lite smått panik över att det faktiskt börjar hända saker nu. Det är ju det jag vill men samtidigt inte. Jag är orolig för pojkens säkerhet hos honom. Pappan kommer givetvis må mycket dåligt av det här och jag tror han är kapabel till vad som helst egentligen.
Be för oss!

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2013-10-09 21:45 #6 av: [myrholingen]

skönt att du har skolans stöd och slipper stå ensam nu.

Kämpa på

Anmäl
2013-10-28 22:16 #7 av: Emelie

Hur har det gått? Ledsen

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2013-10-29 11:38 #8 av: pernillaa

Ja jag bokade in ett möte på familjerätten, minns inte vilket datum det var, men han avbokade det dagen innan. har nu en ny tid på familjerätten 5e nov och det är min sista insats att prata med honom innan jag drar igång en tvist.
Han har hållit pojken borta från skolan 2 dagar förra veckan, tisdag och fredag som det brukar se ut annars också. Pratade med sonen idag på telefon då satt han på pappas jobb. Som tur är så är det ju lov, men förstår inte varför han inte låter han vara på fritids om han jobbar. De har ju öppet trots att det är lov.
Ja jag försöker att inte tänka på det. Nu får vi se vad som händer nästa vecka. Hoppas nästan att han inte dyker upp, för då har jag ännu mer att trycka på med i tvisten sen....

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2013-10-31 15:04 #9 av: [postmortum91]

Jag har inte läst allting här inne nu. För mig ringer det varningsklockor. Anledningen till att han ljuger kan bero på att det är han som framkallat detta hos er son. Vet du om han missbrukar? Det låter som en typisk missbrukarsituation iallafall. Sonen är orolig och kissar på sig i sömnen och även på dagen som du säger, pappan skyddar sig själv och eventuellt även din son. Det behöver inte handla om droger, men någonting verkar på tok. Han är rädd, därför avbokar han, det är vad jag tror. Var bor sonen? Om ni delar på honom så råder jag dig att ta tag i detta fort, ifall det faktiskt inte är tryggt hos pappan.

-Postnatal

Anmäl
2013-11-04 10:18 #10 av: jen83

Låter int som pojken ha d bra hos pappan men hopas du e medveten om hur svåt d e at få ensam vårdnad i dagens samhele?
I dena situation skule ja nog faktist mer råd dej til at gå up å kreva boendet int vårdnaden fö d krevs i stort set at han fösökt slå ijel pojken fö at få ensam vårdnad d e riktit sjukt!

Men boendet e letare at få å då kan pappan få begrensat umjenge me pojken, ha selv gåt ijenom deta fö int så lengesen me en av mina söner!

Hopas på ert besta

Anmäl
2013-11-04 15:53 #11 av: pernillaa

Ja jag kommer ansöka om både boende och vårdnad men har väl inga större förhoppningar gällande vårdnaden så. Men jag måste försöka iaf.
Möte hos familjerätten imorgon. Han har inte avbokat än iaf. Håll tummarna!

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2013-11-04 15:58 #12 av: jen83

Tenk dej för få ja koma med et tips?

Ansök om bara boende nu ! Å ner du fåt d så ha du betydlit störe chans at vina en vårdnads tvist tro mej!

Risk e at Du fölorar både boende å vårdnads tvist å få ha d som d e nu om du kör båda samtidit!

Vart bo du?

Anmäl
2013-11-04 20:18 #13 av: pimmi

Du är modig och stark! Om du tvekar på din styrka så tänk på din son, det kommer en tid då du kan se tillbaka på detta och känna att visst var det skitjobbigt men man kommer ut på andra sidan så småningom.
Jag och min son har gått igenom mycket tillsammans och jag är så tacksam för enskildvårdnad. Visst är det jobbigt att ha allt ansvar men man kan också koncentrera sig på det som är viktigt, sonen.
Atarax kan ha biverkning att du blir trött, du behöver din kraft. Fråga din läkare om annan medicin.
Kram till er båda!

Stå på dig, annars gör någon annan det.

Anmäl
2013-11-04 20:35 #14 av: vallhund

#13 Instämmer. Vill bara påpeka att Atarax är ett av de mildaste sedativa/ångestlindrade/rogivande preparat som finns att tillgå.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2013-11-04 21:14 #15 av: Emelie

#14 Atarax är det mildaste du kan hitta - ja! Men en vanlig biverkning är att du verkligen kan bli TRÖTT av den. Jag har tagit både Atarax och ett flertal andra lugnande mediciner, och av alla dessa har trötthet varit en biverkning, och då även när det kommer till just Atarax. 

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2013-11-04 21:31 #16 av: vallhund

#15 Nu har ju TS tänkt be o det, så förmodligen vet hon hur det påverkar henne. Vad tycker du o #13 att hon skall be om för annan medicin?

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2013-11-05 02:32 #17 av: Geru

Nästan alla lugnande mediciner gör att man blir trött:p Jag menar, lugn är ju nästan synonym till trött så...

Försök annars att undvika att tänka på framtiden och så. Håll dig till nuet. Då slipper man framtids-ångest^^

Anmäl
2013-11-05 14:09 #18 av: Emelie

#17 Ja så är det ju. Det värsta när det kommer till mig och lugnande mediciner så blir jag fruktansvärt trött, så trött att jag inte kan hålla mig vaken på jobbet och på andra viktiga ställen. 


Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2013-11-05 17:15 #19 av: pimmi

16#
Om de funkar behöver hon ju inte byta, sant.

Självklart gör Pernillaa det som funkar bäst för henne? Tänkte bara på hur extremt koma trött jag själv blev av atarax. Har provat andra som jag inte blir tillnärmelsevis lika trött av. Det är ju lika viktigt att bli av med ångesten, den blir man ju också trött av.

Håller med Geru, ta en dag i taget och gör det bästa av den.

Anmäl
2013-11-06 04:52 #20 av: vallhund

#19 Varför skriver du att TS skall be läkare o annan medicin? Vilken syftade du på, något måste du ju ha tänkt på?

Att du blev extremt trött du blev av Atarax är bra att påpeka, lika viktigt är det att påpeka att den biverkningen är extremt sällsynt.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2013-11-06 18:24 #21 av: Emelie

#20 Fast trötthet som biverkning är faktiskt inte extremt sällsynt. Jag har ett ganska stort antal med kompisar som också tagit Atarax och upplevt trötthet och dåsighet som en biverkning. 

Kollar man i bipacksedeln står det dessutom att en vanlig biverkning är dåsighet. (Mer än 1 av 100 patienter, vilket klassas som en vanlig biverkning). 

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2013-11-06 23:06 #22 av: Geru

#20 Uh, en av dem absolut vanligaste bieffekterna av just atarax är dåsighet och trötthet...

Anmäl
2013-11-07 01:43 #23 av: vallhund

Det är dåsighet o trötthet är inte synonyma med "extremt koma trött"

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2013-11-07 03:06 #24 av: Calcifer

Atarax ges ofta ut som sömntabletter också, därför att de gör en dåsig. Däremot är det som sagt skillnad på dåsighet och total utmattning.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2013-11-08 17:17 #25 av: pimmi

#20
Då hon själv anser sig så dålig att hon behöver medicin och dessutom var trött så tänkte jag bara att hon behöver ju inte förvärra tröttheten. Jag vet ju inte om hon testat annat och kommit fram till att Atarx är bäst. Jag tänker inte ge förslag på specefika namn på tabletter till henne då jag inte är läkare. Jag kan däremot säga att jag själv provat några olika slags tabletter och de enda jag inte blir trött av är Voxra. Alla är vi olika och jag ville bara uppmuntra henne att inte ge upp, utan att det finns alternativ.
Givetvis är det bästa att klara sig utan tabletter, men ibland behöver man hjälp att hålla huvudet ovanför ytan.

Anmäl
2013-11-10 13:12 #26 av: pernillaa

Tack för alla tips. Jag har fått atarax nu. Har ätit dom förut och ville bara ha hemma ifall det skulle bli alldeles för jobbigt någon gång. det är ju främst kvällar som jag behöver dom så det gör inte så jättemycket att jag blir trött av dom.
Det är någonting som helt enkelt bara är skönt att ha hemma om det krisar. Har haft det rätt länge nu och bara använt en halv tablett vid 2 tillfällen. Man blir lugnare bara av att veta att man har det hemma.

Han avbokade mötet igen i tisdags med ursäkten att han missförstått vilken dag det skulle varit.

Nytt möte nu på tisdag 12e.

Börjat gå igenom vilka advokater som är bra här i stan. Bor i Umeå. Överväger Marcus Sandström, någon som har erfarenhet av honom?

Varför har jag större chans att vinna vådnaden också om jag tar boendet för sig först #12 ?

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.