Vi har alla hört uttrycket att karma förr eller senare slår tillbaka. Men finns det vetenskapliga belägg för att människor som sårar andra en dag själva får känna konsekvenserna av sina handlingar? Forskningen ger inget enkelt svar, men den visar hur tron på karma kan påverka vårt beteende och vår syn på rättvisa.

Det finns något djupt mänskligt i önskan att världen ska vara rättvis. När någon ljuger, sviker eller medvetet skadar en annan människa väcks ofta tanken att personen förr eller senare kommer att få betala för sina handlingar. Den föreställningen sammanfattas ofta med ett enda ord: karma.

Men är karma en kraft som ser till att människor får vad de förtjänar, eller handlar det snarare om de sociala och psykologiska konsekvenser som våra handlingar kan få?

Vad innebär karma?

Karma har sitt ursprung i indiska religiösa och filosofiska traditioner, bland annat hinduism, buddhism och jainism. Begreppet har olika betydelser inom dessa traditioner, men handlar i bred bemärkelse om handlingar och deras konsekvenser.

I vardagligt tal används karma ofta för att beskriva föreställningen att goda handlingar leder till positiva följder och onda handlingar till negativa. Tanken kan ge en känsla av att det finns en balans i tillvaron, även när människor behandlar varandra orättvist.

Men det är viktigt att skilja mellan religiösa föreställningar om karma och sådant som har undersökts vetenskapligt. Det finns inga övertygande vetenskapliga belägg för att universum fungerar som ett moraliskt rättssystem där varje människa automatiskt belönas eller straffas utifrån sina handlingar.

Kan karma påverka hur vi beter oss?

Även om karma inte har bevisats fungera som en övernaturlig kraft har forskare undersökt hur tron på karma påverkar människors beteende.

I en studie publicerad 2019 undersökte White med flera hur föreställningar om karma och Gud kunde påverka människors benägenhet att agera själviskt. Studien omfattade fyra experiment med totalt 3 591 deltagare.

Resultaten visade att påminnelser om karma kunde minska själviskt beteende bland personer som trodde på karma. Studien ger därmed stöd för att sådana föreställningar kan påverka sociala beslut, men den visar inte att människor automatiskt drabbas av konsekvenserna av sina handlingar.

Källa: White et al. (2019), Supernatural norm enforcement: Thinking about karma and God reduces selfishness among believers.

Det är en viktig skillnad. Att en övertygelse påverkar hur människor handlar är inte samma sak som att övertygelsen beskriver en objektiv lag som styr världen.

När våra handlingar får verkliga konsekvenser

Det finns konkreta skäl att tro att hur vi behandlar andra kan påverka vår framtid.

Den som upprepade gånger ljuger kan förlora andras förtroende. Den som manipulerar människor kan få allt svårare att behålla nära relationer. Och den som ständigt sviker personer i sin omgivning kan till slut stå utan deras stöd.

Sådana konsekvenser behöver inte komma omedelbart. De kan växa fram över tid och bli synliga först när ett beteendemönster har upprepats många gånger.

Det innebär inte att alla som handlar illa kommer att drabbas av motgångar. Däremot visar det hur handlingar kan skapa följder som ibland liknar det människor beskriver som karma.

I dessa fall handlar det om sociala och psykologiska mekanismer, inte om att en övernaturlig kraft har bevisats ingripa.

Varför vill vi tro att världen är rättvis?

Forskning om den så kallade tron på en rättvis värld undersöker människors benägenhet att tro att människor i allmänhet får vad de förtjänar.

I en forskningsöversikt från 2005 sammanfattar Hafer och Bègue experimentell forskning om denna föreställning och hur den kan påverka människors bedömningar av orättvisor.

En sådan övertygelse kan hjälpa människor att skapa en känsla av ordning och förutsägbarhet. Samtidigt kan den leda till problem om man börjar anta att den som drabbas av olycka eller lidande själv måste ha gjort något för att förtjäna det.

Det är därför viktigt att skilja mellan önskan om rättvisa och antagandet att allt som händer människor är rättvist.

Källa: Hafer & Bègue (2005), Experimental Research on Just-World Theory: Problems, Developments, and Future Challenges. Läs artikeln via PubMed.

Varför verkar karma ibland slå tillbaka?

När en person som har behandlat andra illa senare förlorar en relation, ett arbete eller sitt sociala anseende kan det uppfattas som att karma till slut har ingripit.

Det kan finnas flera förklaringar till sådana upplevelser.

Ett återkommande destruktivt beteende kan leda till verkliga problem. Samtidigt tenderar människor att lägga särskild vikt vid händelser som bekräftar det de redan tror på. Om någon vi uppfattar som elak drabbas av en motgång kan vi därför tolka den som ett bevis på karma, medan tillfällen då personen fortsätter att lyckas får mindre uppmärksamhet.

White, Norenzayan och Schaller undersökte i en studie från 2019 hur människor i olika kulturella sammanhang tror på karma och hur denna tro hänger samman med deras uppfattningar om moral och rättvisa.

Studien bidrar till förståelsen av varför karma kan vara en meningsfull förklaring för många människor. Den bevisar däremot inte att karmiska konsekvenser faktiskt inträffar.

Källa: White, Norenzayan & Schaller (2019), The Content and Correlates of Belief in Karma Across Cultures.

Får människor alltid vad de förtjänar?

Om karma innebär att varje människa förr eller senare får uppleva motsvarande konsekvenser av sina handlingar finns det inget robust vetenskapligt stöd för att detta alltid sker.

Vissa människor ställs till svars för det de gör, medan andra tycks undgå tydliga konsekvenser. Samtidigt drabbas människor som inte har gjort något ont av sjukdom, sorg och andra svårigheter.

Våra liv påverkas av många faktorer, däribland slumpen, sociala förhållanden, ekonomiska förutsättningar och andra människors beslut.

Det vore därför missvisande att hävda att varje motgång är ett straff eller att alla framgångar är en belöning för gott beteende. Karma kan vara en religiös eller filosofisk förklaring till hur världen fungerar, men den bör inte presenteras som en vetenskapligt fastställd sanning.

När någon har gjort dig illa

För den som har blivit sviken eller orättvist behandlad kan tanken på karma ge tröst. Den kan skapa hopp om att den som orsakat smärtan en dag ska förstå konsekvenserna av sina handlingar.

Men det finns också en risk med att vänta på att någon annan ska drabbas innan man själv kan gå vidare.

En person som har gjort oss illa kanske aldrig erkänner vad den har gjort. Det är inte heller säkert att vi någonsin får se några tydliga konsekvenser. Det betyder inte att det som hände var acceptabelt eller att vår upplevelse saknar betydelse.

Ibland innebär rättvisa att människor ställs till svars. I andra fall kan det viktigaste vara att sätta gränser, söka stöd och återta kontrollen över sitt eget liv.

Att gå vidare innebär inte att man ursäktar någon annans beteende. Det innebär att man inte behöver låta väntan på en framtida rättvisa styra ens välmående.

Källförteckning

1. White, C. J. M., Kelly, J. M., Shariff, A. F. & Norenzayan, A. (2019). Supernatural norm enforcement: Thinking about karma and God reduces selfishness among believers. Journal of Experimental Social Psychology, 84, 103797.

https://doi.org/10.1016/j.jesp.2019.03.008

2. White, C. J. M., Norenzayan, A. & Schaller, M. (2019). The Content and Correlates of Belief in Karma Across Cultures. Personality and Social Psychology Bulletin, 45(8), 1184–1201.

https://doi.org/10.1177/0146167218808502

3. Hafer, C. L. & Bègue, L. (2005). Experimental Research on Just-World Theory: Problems, Developments, and Future Challenges. Psychological Bulletin, 131(1), 128–167.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15631556/