Många av oss får svackor ibland. Livet känns tyngre än vanligt, det mesta blir jobbigt, man orkar inget. Även småsaker växer till veritabla berg som tycks omöjliga att ta sig över. Man blir deppig, helt enkelt.
Det är fullkomligt normalt och går för det mesta över av sig självt men man kan hjälpa det lite på traven.

Tillåt dig själv att gå på halvfart!
Prioritera: vad måste du faktiskt göra och vad kan du skippa eller åtminstone skjuta upp?
Skola eller jobb är förstås viktiga, likaså att till exempel betala räkningar - sånt som annars hänger över en och tenderar att kännas ännu jobbigare ju längre man dröjer.
Men glöm inte att prioritera dig själv!
Gör sånt du mår bra av, besök ställen du trivs på och träffa de vänner du gillar även när du inte orkar vara "pepp". (Lite Coronaanpassat i år iofs.)
Ät ordentligt! Det bästa är förstås en varierad kost men orkar du inte fixa i köket och laga mat så stötta med kosttillskott.
D-vitamin är till exempel bra att boosta med på vintern och påverkar ofta hur vi mår mentalt.
Sov! Behöver du sova mycket så gör det, ibland behöver vi en återhämtningsperiod.
Försök att röra på dig, det mår vi bättre av både fysiskt och mentalt.

Det är helt ok att slå ner på takten ibland, att minska kraven och vara "lite låg".

Går det däremot för långt, att du inte kan ta dig igenom det på egen hand eller mår så dåligt att du inte klarar att jobba/gå i skolan/sköta vardagen någotsånär så kasken du behöver hjälp. Du kan ha fått en depression som är en helt annan sak än att vara "deppig".
Depression är en sjukdom, en diagnos som ställs av sjukvården och kan behöva adekvat vård, inte ett visserligen välmenat men illapassande "Ryck upp dig!" från omgivningen.
Mår du så dåligt så sök hjälp, vänd dig i första hand till vårdcentralen eller 1177.

Ta hand om er där ute!