Javisst är det skönt när man "hittat rätt" :) Bra att du gjort det!

Håller med, jag tyckte det kändes tryggare att ha en "riktig" diagnos. Dessutom så var det lättare att leta fakta om det då med och tala om för andra vad det var för fel på mej.

Fast sista läkaren innan jag flyttade nu funderade på om jag inte var feldiagnoserad. Suck!

Jag har haft andra diagnoser som jag också tyckt stämt. Men det är något speciellt just med det här. Vet inte varför, men på något sätt känner jag mig lättad. Visst, läkaren berättade att det kommer ta flera år innan det "går över", men ändå.

När man vet att något inte är som det ska och man har svårt att sätta fingret på det, då kan det vara en lättnad att få en diagnos.

Det måste ju ändå vara skönt att ha fått en diagnos även om det kommer att ta tid innan du tillfrisknar. Men med rätt diagnos så kanske det blir lättare att medicinera dig rätt?

Absolut. Både medicineringen blir lättare, behandlingen blir rätt, och framförallt. jag har hittat en orsak. Det är mycket det som det handlar om för mig, lättnaden. Att jag har en känslomässig sårbarhet, det beror på barndomen, men PTSD, att stressnivån och depressionen ständigt är där. Det finns anledningar. Och det känns skönt att en läkare konstaterat det. Så därför känns det bättre.

Skumt att förklara, men det är som om man kommer in med ett brutet ben och de undersöker hela kroppen, och tillslut hittar det där brutna benet, och då kom jag på att; oj, det bröt jag ju i skidbacken…

Tänk om psyket vore lika lätt att förstå, som det kroppsliga.

Nu är jag så där mossig igen. Men jag tycker att PTSD är lite så. Det finns en anledning, som ger en massa problem. Men anledningen finns där. Jag kan inte riktigt förklara, men det kändes som en stor sten föll från hjärtat när läkaren sa att det måste vara PTSD jag lider av.

Läste just något intressant om PTSD. Länkar till P1 Vetenskapsnyheter.

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/amnessida.asp?programID=406&Nyheter=1&grupp=4324&artikel=1704564