Fick alltid höra det när jag var liten. Sen fick jag göra allt och aldrig beröm. Varför var du inte som den, gjorde som den. och så vidare.

Idag har jag mottot. Jag kan allt, fast en del saker tar lite längre tid. Sen har jag lärt mig att be om hjälp.

Jag läste det i din bok Tatsja. Det är verklligen ingen trevlig släkt du har. Konstigt att inte soc blev uppmärksammade så du fick komma bort från tyrannerna.

Visst, det tar lite längre tid för en annan oxå när det gäller vissa saker. Och att våga be om hjälp är oxå modigt när man har bankats ner i skorna sen barnsben.

Ja, men jag har hela livet gått med en osäkerhetskänsla, duger jag? Kunde jag gjort bättre? Ber om ursäkt för att det inte var så bra som det kunde bli. Även boken har jag bett om ursäkt för. men jag jobbar på det att få mig att förstå att jag duger som jag är. Det är svårt. Svarta fåret, misslyckad, Så känns det oftast.

Mmmmm, det är verkligen inte lätt att kravla sig upp när man blivit behandlad så sen barnsben. Den där osäkerhetskänslan har jag oxå. Men som sagt, det är ju oxå en följd av hur illa behandlad man blivit som barn.

Den är bra!

Jag vill höra mer, Aspie! Kan vara något till min "samling"!

Osäkerheten går, underligt nog, att jobba bort. Det allra viktgaste är att förstå att jag duger som jag är!

Jag är JAG och jag är faktiskt riktigt BRA!

sen gäller det att vända på det, så inte barnen blir behandlade på samma sätt, vilket jag, tack och lov, lyckat med. De har inte fått den barndomen jag hade av mig i alla fall

#5

Lugn och fin nu lilla gumman, jag kommer snart med fler till din samling 

Jo, jag tror oxå osäkerheten går att jobba bort. Jag har kommit fram till att jag är JAG och ingen annan även om det går lite trögt ibland.

Att jag duger precis som jag är har jag nosat på ett bra tag nu så det kanske kommer snart

Även om man kommer fram till det, så räcker det med ett förfluget ord, så sitter osäkerheten där igen.

#6

Nä, tack och lov har min dotter aldrig blivit så illa behandlad som du eller jag blivit.

Min dotter och jag har kommit på att vi är bästa vänner och hon är glad säger hon, att jag alltid varit så förstående mot henne trots att vi inte visste om hennes funktionshinder förräns hon var 19 år.

Jag vände ju på det och höll mitt löfte. Min son på 32 sa att mamma du var sträng men rättvis, när vi var små. Jag tackar dig idag.

den andra på 29 gav mig presentkort i bokhandel fast han inte har råd, med orden, du har alltid ställt upp för oss mamma och varit en underbar mor.

Det värmer och de orden tar jag ofta fram när jag deppar. Nu ska jag ut och sopa och sen ut med vovve.

Kramiz

Tack Aspie för en jättebra text! Kloka ord!

Har faktiskt undrat över de stackars elefanterna som jag sett på tv, hur de kan sitta kvar i ett vanligt rep. Fy så hemskt. Tänk vad psykologin kan inverka superstarkt på våra och djurs hjärnor och kropp.

När min ekonomi är bättre ska jag köpa din bok Tatsja!

mvh isa

Isa, Har 7 st kvar hemma och om du köper av mig, så slipper du portot, det bjuder jag på.

#12 Oj vad generös du är ! Ska räkna och kolla min ekonomi, ( det är jättefattigt just nu…..) Vad snällt av dig. Jag återkommer!

Tack Isa

Tatsja handlar den boken om din uppväxt och vad kostar den?

#15 Ja och förlaget tar 149 + porto, men jag bjuder på portot. Det är annars 33kr.

#16 Tatsja. Får jag fråga dig om du vill vara snäll och lägga undan en bok till mig? j

Är det fräckt att fråga så? Får man göra så?

Jag kollat ekonomin nu och jag har inte råd att köpa din bok  förrän till Januarilönen.

Vill hemskt gärna köpa din bok.

mvh isa

Ett mycket tänktvärt inlägg, aspie! Jag har vart med om det som barn, och det är först nu jag insett att jag är bra! Jag kan om jag vill. Jag gör stadiga framsteg, och skiter i folk som säger att "det klarar du aldrig". För min inre röst säger mig att jag kan klara allt jag tar mig an. Det handlar om självkänsla, och en stöttande omgivning. Jag har börjat omge mig med "rätt" människor, och lämnat de som försökt sänka mig bakom mig.

#18

Det är bra att du omger dig med "rätt" människor som förstår och kan stötta. "Fel" människor drar snabbt ner en i skiten..

Självkänsla…. hmmmm… vad är det ?

Tänk så bra fostran jag måste ha fått då. Det jag alltid fick itutat var, Du kan, bara du vill……

#20 Så har det alltid sagts till mig med! Ville jag försöka så fick jag stöttning och misslyckades jag så var det bara bra att jag försökt. Har riktigt bra föräldrar när det gäller sånt.

#20 Då kan du vara glad. Jag har försökt att säga så till mina söner. Du kan allt även om en del saker tar lite längre tid. De har aldrig varit rädda för att prova. Fast deras far alltid var negativ till det.

Jag har aldrig fått uppmuntran av min mor. Tvärtom. Stryk och hugg och alltid fått höra hur misslyckad jag är. Än idag så vill hon inte erkänna att jag duger. Bara mina bröder är bäst. De har minsann fina hus, lantställen och har råd att åka utomlands. Ena brorsdottern är dansare och anlitas av teve. De umgås i *rätta* kretsar.

Jag är och kommer alltid vara det svarta fåret i släkten.

#22 Tycker faktiskt att svarta får är finare än de vita, de ser snällare ut på något sätt.

Tack flikkan

Är den bättre nu flikkan? Min Avatar alltså

Tatsja, fattade inte att det var du först! Vet inte om avataren är bättre men den är superfin och alldeles mysig. Älskar sådana bilder. Bättre är ju svårt att säga eftersom jag tyckte om den förra bilden med.

Vilken ska jag ha då? Har en till kanske. Denna kanske är bättre. Det är ju Tatsja

Vad svårt det blev!

Tycker tatsja är supersöt, hon påminner mig om min förra hund. Dumt att du inte kan ha alla tre bilderna.

Vilken ska jag ha då? Snälla, hjälp mig.

Ähummm, Det är väldigt så lätt det är att hamna utanför ämnet i alla trådar vi har. Jag och alla andra kanske skulle ta och skärpa till oss lite

Eftersom Tatsja har beslutsångest (som jag brukar ha) så tycker jag att du ska behålla den du hade först för annars blir alla inkl jag förbryllade.

Menar du bilden på mig själv?

Japp, jag menar bilden på dig själv

Okey. Fast det är ju inte Tatsja

Spelar väl ingen roll. Jag har ju ingen av mina hundar som Avatar heller

Jag tycker också att du ska ha bilden på dig, men jag måste bara säga att mums vilken söting till hund du har

Aspie, du kan nog ha lite rätt i att vi väldigt lätt hamnar utanför ämnet helt plötsligt. Som en kompis pojkvän en gång sa:

"När det blir tjejtjatter så kan vad som helst hända."

#36  OT…….Ha ha ha, ja ett himla kackel

Fast bilden på mig är jag less på. Visst, är man Sajtvärd så kanske man ska ha så, men Tatsja är ju sötare. Eller Pento.

Pento ser ju supergullig ut! Har alltid gillat taxar, rasen passar bara inte det jag vill göra med mina hundar, men tycker om dem det gör jag.

Saknar honom enormt, men är tacksam för alla 16 år. taxen är lite speciell.

Kommer kallad, fast ej strax
Ty född till slav, är ingen tax.

Det stämmer så bra. Går inte att få en tax att göra som du vill om den inte har lust. Då sätter den sig bara ner och nonscalerar dig. Sen vet jag ingen annan ras som kan vara så sur på dig i flera dagar. Men det är charmen med tax. Jag har haft taxar i över 30 år.

Drömmen är en liten kanintax. Vi får väl se en dag. Nej nu måste Tatsja ut.

kramiz

Hade tax oxå en gång i tiden, Var faktiskt omringad av en massa taxar. Hade en favorit som blev över 20 år. Han var min älskling.

Sen hade vi en annan som jag fick köra runt i min dockvagn. Han älskade detta. Låg på rygg och sov där och jag hade ju världens bästa sötaste snällaste docka  Han var den basta jag haft. Den ena hunden jag har idag är precis lika i sättet som honom så nu är hon min favoritälskling. De är för övrigt väldigt lika taxar i sitt tjuriga bestämnda sätt

Tatsja, om du nu vill ha en annan bild som Avatar tycker jag du ska ta Pento för det bilden är bättre. Han är ljuvligt söt.

Här en bild som äldre.

Han var världens goaste vovve. saknar honom enormt. men jag brukar säga att Tatjsa har de gjort fel rasbedömning av. Hon är inte bordercollie/karelsk björnhund, utan blandning av katt, tax och drever. Vig som en katt, snabb som en drever och tjurig som en tax

Den första bilden på Pento ser bättre ut som Avatar tycker jag. Han är dock ljuvligt söt på båda

Lovar jag saknar honom. Men är så tacksam för alla lyckliga år med honom. ibland kommer han i mina drömmar.

#44 Jag tror mycket på drömmar. Jag tror att när han kommer till dig i dina drömmar, då hälsar han på dig på riktigt inne i ditt sinne med sin själ tror jag. Förstår du mig?

Lilla gosse-hunden. Han är jättefin. Mycket söt.

Tatsja: Jag och min sambo som jag bodde med i 10 år, han köpte en kanintax, hon fick heta Bambi. Det var verkligen husses hund.

Det var Bambi som bestämde och satte "familjens" humör kan jag ju säga. Jag hade en Golden Retriever , en hanhund som blev 15 år. Han var cirka 10 år när killen skaffade Bambi.

Tror också att det är han i mina drömmar

erhm.. tråden gick visst från självkänsla, och "du kan om du vill", till avatarer och hund-snack :S:D

Det brukar vara så i dessa trådar. Men hur är det om du står och pratar med någon? Visst blir det än det ena och än det andra. Så är det här också.