Tror inte att din mamma vill ha det så heller. Hör med din pappa om du kan bo hos honom hela tiden istället 🙂

Måste du bo varannan vecka där…jag menar om du trivs bättre hos pappa kanske du skulle be att få bo där mera? Självmord ska du inte tänka på…vad du än tror så kan jag lova dig att det blir bättre…tonårstiden kan var rent för *biiip* men det lättar det kan till och med bli riktigt bra med tiden.

#1 Samma råd samma minut

Jag har försökt att prata med min mamma men hos säger att jag inte får bo hela tiden hos min pappa och att hennes kille säger att jag är ett missfoster för att jag intresserar mig för smink och hår!!

#4 Vad säger din pappa om det?

Han vill att jag ska få bestämma själv och välja det som jag mår bäst av men mamma tycker tvärtom så nu bråkar dem också! Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra

Om du är över tolv år…nu kan jag inte sånt hundra men jag tror att du ska kunna bestämma mer än så om du är äldre än tolv. Har du talat med pappa om vad du vill? Har du berättat att din mammas kille kallar dig missfoster?

Jag fyller 13 i maj. Och min pappa vet om det men han kan inte göra någonting säger han :-( :-( :-(

#6 Du får säga åt din pappa att kolla upp vad han kan göra för att du ska få vara hos honom hela tiden.
Är det pengarna som din mamma är ute efter så kanske det går att lösa på något sätt.

Vad kan han göra egentligen? Jag är typ rädd för min mamma hela tiden när hon skriker på mig och jag trivs inte här och så bestämmer hon allting ALLTING ALLTING ALLTING!!!!! !!! Men hos min pappa är det helt annorlunda där jag får bestämma nästan allt själv,

#10 Det är det han ska ta reda på 🙂

:) tack för svaren

Kan du be om att ni får en tredje part inblandad…typ familjerätten eller nåt sånt? Jag tycker du ska stå på dig och inte vara rädd för att mamma blir ledsen eller arg…du är barnet och hon är den vuxna som måste klara av att sätta dina behov i första rummet. Försök att tala lugnt och sansat…då har du lättare att få som du vill. Är din pappa rädd för din mamma? Jag menar om du är över tolv så har du rätt att välja var du vill bo. Instämmer med Mitralis din pappa KAN göra saker…men du ka hjälpa honom att ringa och ta reda på saker.

Ja det ska jag göra Tack!!!! :-)

Ring och hör med BRIS. De vet säkert vad ni kan göra 🙂

http://www.bris.se/?pageID=327

Om du verkligen vill begå självmord så har du ett allvarligt problem och då borde du kunna få hjälp från psykakuten. Men när jag läser ditt huvudinlägg så känns självmordshotet som något du bara skriver, bara nåt man drar till med för att det man skriver skall få lite mer effekt. Och det är någonting som jag stör mig lite på. 

Det finns faktiskt folk som mår så dåligt att de på allvar vill begå självmord, om man då slarvigt skriver om självmord när man egentligen inte menar det så bidrar det till att det blir svårt att veta vem som faktiskt på allvar är så illa ute och vem som bara okynnesskriver det. 

Visst behöver man skriva av sig när man har det jobbigt och gräl med föräldrarna kan vara jättepåfrestande, men jag tycker att självmordshot bör man vara försiktig med om man verkligen inte på allvar menar det.

Men det har hänt MYCKET allvarligare saker som är privat som jag tror att ingen här har upplevt :-( Jag menar ALLT jag skriver

Om självmordshotet var allvarligt menat så rekommenderar jag att du tar kontakt med psykakuten eller BUP. Om du inte har så bra kontakt med din mamma så kan kanske din pappa hjälpa dig att ta dig dit. Eller ta kontakt med skolkurator/skolpsykolog.

Hej igen! BRIS och BUP var bra förslag. Kuratorn i skolan kan kanske hjälpa dig också. Sen kanske pappa kan ringa sociala och tala med dom där och få råd vilken väg ni ska gå. Även om du är över tolv…jag googlade lite, så du år alltså inte bestämma utan det är föräldrarna som bestämmer…men dina ord ska vägas in så du har vissa rättigheter och om man är över tolv kan man inte tvinga ett barn att komma med hjälp av polis, vilket dom alltså kan göra om man är under tolv. Så i princip skulle du bara kunna vägra resa till mamma på hennes vecka….det skulle väl bli ett herrans liv men det kanske skulle vara ett sätt att sätta snöbollen i rullning. Men det kanske inte är så klokt för det kan bli väl stressigt för alla inblandade. Kom ihåg att du HAR faktiskt mer att säga till om…det gäller bara för pappa att våga stå på sig och kontakta sociala och familjerätten….när dom väl är inkopplade kommer dom lyssna på dig. Tror dom kommer stötta din pappa och dig om ni står på er. Berätta för dem att din mammas kille kallar dig för missfoster. Lycka till nu och ta hand om dig och gör inget dumt för jag lovar det löser sig med tiden. Det är viktigt att du står på dig…och att du har lite is i magen.

Det som har hänt är att min mormor dog för en vecka sedan av cancer, min mamma log i koma där hon hade hjärnblödning,proppar och blodansamlingar i sitt huvud och min pappa log på sjukhus exakt samtidigt som min mamma bara för att han har råkat ut för en mc olycka, så nudister han i rullstol bara för att han inte känner sina ben eller kan röra dem eller känner när han är kissinödig DÄRFÖR ÄR JAG EXTRA LEDSEN

#20 Oj vännen då har du gått igenom en del. Hoppas du nu absolut tar kontakt med kuratorn på skolan eller BRIS. Du kan verkligen behöva lite extra stöd nu. Stor kram och lycka till med allt.

Det låter som du är i en riktig kris nu. Om skolan har börjat igen efter jullovet så gå till skolkuratorn för att få lite hjälp. Du kommer nog behöva lite hjälp nu i form av samtalsstöd och så. Kan vara bra att berätta för din klassföreståndare också så han/hon vet vad du går igenom och också kan ge dig lite stöd. 

BRIS kan du också ringa till och bara prata av dig. Och skriva här naturligtvis! Sköt om dig.

Min mamma sa till mig att hon inte orkade mer och så sa hon - håll käften och packa dina grejer för jag orkar inte ha dig mer här! Och sedan messade hon min pappa och sa att han ska hämta mig VAD SKA JAG GÖRA NU DÅ!!!! JAG BEHÖVER PRATA AV MIG LITE SÅ ATT JAG KOPPLAR BORT ALLTING SNÄLLA SKRIV?

Jag är säker på att din mamma älskar dig, men hon kanske är lite nervig och argsint. Ungdomar kan också bli rätt stökiga. Men du säger att du mår bättre hemma hos pappa att det är lugnare där så jag tycker du ska låta pappa hämta dig. Din mamma försvinner inte ur ditt liv för det.

Du kanske kan säga till din mamma att ni troligen behöver en break ifrån varandra ett tag och bo hos din pappa ett tag och sedan ta upp om att ses när ni mår bättre istället. Din mamma är säkert väldigt upprörd själv över att hennes mamma just dött. 

Prata med skolkurator och nån lärare du litar på, de kan säkert hjälpa dig få hjälp för ditt mående med.