Att gå till skolsköterska är ett alternativ. Prata med denne om din huvudvärk och att du mår jättedåligt. Att du skurit dig och att du gråter hela tiden. Är denne vettig nog så kommer du få hjälp därifrån. Att "rycka upp sig" är i din sits nog väldigt svårt. Då det låter son att du är väldigt deprimerad.

Jag känner igen mig i det du skriver och mitt enda tips är att söka hjälp. Gå till skolsköterskan eller kuratorn så ska du få hjälp. Det kan underlätta för dig att skriva ner hur du känner. Tillexempel skriv ut och ta med dig det du skrev här. Det är bäst att få hjälp så fort som möjligt. Tänk inte så mkt på vad det kommer ge för konsekvenser eller vad ni ska prata om när du är där. Gå bara dit och få det gjort så att du förhoppningsvis kan få hjälp att må bättre. Det är inte meningen att man ska må som du och det finns hjälp att få. Jag har själv väntat alldeles för länge med att söka hjälp för att jag har tänkt att jag ska fixa det själv, och att andra sagt till mig att det bara ör att skärpa till sig. Det är tyvärr inte alltid sant och man biter sig själv i svansen tillslut. Ta tag i det, prata med skolsköterska eller kutartor alltså. Hoppas det löser sig. Lycka till

Jag ska försöka samla mod och prata med skolsköterskan. Men det känns bara så svårt att berätta för någon. Och jag vill verkligen inte att mina föräldrar ska få veta, mamma skulle bli jätteledsen och besviken att jag inte har sagt nåt till dom.

Försök skita i vad andra tycker och tänker och fokusera på att du vill må böttre :)

Jag tror inte jag kan berätta för skolsköterskan då jag aldrig har träffat henne och inte känner mig så trygg med henne. Den enda vuxna på skolan som jag känner att jag litar på är min mentor.

Men prata med din mentor då. Någon vuxen måste du prata med. Din mor verkar inte ha tagit dig på allvar hittills så att du inte vänder dig till henne är ju i brist på förtroende från din sida vilket är hennes eget fel och inte ditt! Förstår att det är jobbigt men det är bättre att få hjälp så fort som möjligt så att inte ditt självskadebeteende fortsätter och så du kommer ur din brist på välmående. Du kan ju skriva en lapp, ett mess eller mail som någon ovan gett förslag på.

Säger som de andra. Vänd dig till skolsköterskan eller en kurator. Det låter verkligen som att du har en depression och jag känner verkligen igen mig i din situation. Det gäller också att hitta knep för att må bra. Vissa skriver andra skapar musik och tecknar osv. Själv bloggar jag. Det är viktigt att hitta sätt att bearbeta sina känslor och tankar :) Vill du snacka med någon oberoende och utomstående kan du alltid slänga iväg ett pm! Vi kan prata om allt och inget och jag försöker gärna hjälpa dig så gott jag kan :)

Jo jag tecknar mycket och håller på mycket med mina marsvin. Det hjälper mig väldigt mycket. Och speciellt min katt! Hon vet när jag känner mig extra "deppig" och gör allt hon kan för att vara hos mig och sitta i mitt knä då. Jag läser mycket också. Det är som att fly från sin egen verklighet till någon annans en stund. Jag har bestämt mig att på måndag ska jag prata med min mentor. Jag litar på henne och jag tror att hon redan vet att jag inte mår så bra.

Hej! Jag är utbildad skötare i psykiatri, och har själv haft mycket problem med ångest, depressioner osv. Jag skulle vilja veta hur gammal du är för det första, och lite mer ingående hur ofta dessa problem inträffar…

p.s Du får gärna skriva i ett privat meddelande om du vill ;)