Det kanske känns som ett uttjatat ämne men uppenbarligen så är det fortfarande lika viktigt att ta upp.
Det kanske heller inte känns direkt relaterat till Psykologi men det har påverkat miljontals personer på olika sätt.
Jag är en av de kvinnor som kan skriva #metoo.
Nej, jag har inte blivit utsatt för direkta sexuella övergrepp men nog har jag blivit kladdad på, fått oönskade kommentarer om mina bröst, blivit visad diverse mer privata kroppsdelar, ja på olika sätt blivit sexuellt trakasserad.

Sexuella trakasserier är aldrig någonsin ok, vare sig det är "på skoj", för att man "är nyfiken", "det bara är barn" eller vilken ursäkt man nu har.

Jag hoppas att #metoo har belyst hur stort och djupt rotat det här problemet är.
Vi behöver visserligen lära våra barn att ifrågasätta och att säga ifrån, men framför allt så behöver vi få både barn och vuxna att fatta att det är en kränkning som man utsätter någon för.
Inte "kränkning" som i ett av de senaste årens mest överanvända ord utan en reell kränkning och faktiskt ett övergrepp.
Är du inte säker på att den andra personen skulle uppskatta din kommentar, din beröring, din exponering av intima delar?
Låt bli det då!

Hur når man fram till de som verkligen inte vill eller kan fatta?