Fysiskt är mer påtagligt. Jag kan förstå bättre om du har ont i ett ben för att du ramlat men om du säger att du ser en rosa drake komma ut ur väggen är det svårare att greppa. Jag ser inte draken, jag kanske inte ens förstår att du är övertygad om att den är riktig.

Jag vet inte varför det är så egentligen. Är känslolivet mer abstrakt kanske? Antagligen.
Sen är det så mycket stigma förknippat med psykisk ohälsa. "Han är galen" "Hon är på dårhus". Man ses som svag om man inte har kontroll över känslor, särskilt män.

#1: Det sista, det här med att i synnerhet män har problem med att man inte får visa sig svag, det tror jag är varför män generellt mår sämre än kvinnor. Sedan kan jag kanske tänka mig att personer som upplever att de föddes med fel kön och inte "får" korrigera det, kan må lite sämre än genomsnittet också de, men det är en annan diskussion.

#2 Är det så? Att män mår sämre än kvinnor?

#3 Sämre vet jag inte om man kan säga men har hört att det är mer självmord bland män men kvinnor gör fler självmordsförsök.

Det #4 sa.
Tror det fanns någon statistik om det där någonstans faktiskt, men det får vi återkomma om i såna fall. Män och transexuella mår generellt sämre säger man, men ta det med en nypa salt.

#0: "Vet att vissa mentala saker smittar", hur menar du där? Menar du ärftliga psykiska sjukdomar? Eller tänker du på smittsamma virus som påverkar hjärnan?
Eller att när man själv brottas med psykisk ohälsa att det är lätt hänt att man dras ned djupare av andra som brottas med en ännu tyngre form av psykisk ohälsa?
Hur som helst är uttryck som "mentala saker smittar" ett onödigt plumpt och klumpigt uttryck som kan riskera att förstärka fördomar om just psykisk ohälsa.

#2: "Sedan kan jag kanske tänka mig att personer som upplever att de föddes med fel kön och inte "får" korrigera det, kan må lite sämre än genomsnittet också de, men det är en annan diskussion." Varför ta ytterligare ett plumpt exempel som du direkt stänger fortsatt diskussion om? Jag är själv transperson och kan intyga att obehandlad könsdysfori kan ge fruktansvärda följder där självmordsförsök är alltför vanligt.

För att svara på #0: så är det inte konstigare än att psyket är så mycket mer abstrakt än det fysiska. Man behöver inte själv ha brutit ett ben för att förstå att det måste göra helvetiskt ont. Däremot att förstå hur ångest känns utan att själv ha upplevt det är väldigt svårt. Många gör säkert kopplingen att "Jaja, alla blir vi stressade/nervösa/oroliga ibland, inget konstigt med det. Så farligt är det inte, skärp dig nu.". Sen är fortfarande psykisk ohälsa både skamligt att prata om och inte lika "verkligt" för många som rent fysiska problem. Det var ju tex inte länge sen som du själv skrev i en annan tråd "Själv tror jag inte superhårt på diagnoser" om din väninnas psykiska diagnoser.

#6: Vissa former av depressioner menar jag kan "smitta" men naturligtvis inte som virus.

Sedan sa jag att det generellt är så och att man ska ta det med en nypa salt…Ska inte skriva mer.

#7 Hur menar du?

#7: Skriv på för all del, men tänk gärna efter en gång extra hur du uttrycker dig för det är laddade ämnen du klampar runt i.

#9: Lugnt, det är färdigklampat på den här sajten för mig.

För min del började det med vantrivsel på mitt arbete och att jag inte ville jobba där mer men hade ingen aning om vad jag ville göra istället, så jag stannade kvar och ådrog mig fysiska skador.
Så det ena gav det andra och det har växt på olika sätt under många år nu.

Det är också väldigt svårt att prata med andra att man inte mår bra på insidan för de förstår inte hur det är om de inte själva känt av det någon gång. Dessutom tror jag att de blir rädda att det skall hända dem också, så de föredrar att låtsas som att allt är bra.

TS, kom igen nu. Det här är andra gången du överger ditt användarnamn när du får kritik i dina trådar. Stå för hur du uttrycker dig istället.

Vad är det som händer? 😵

Man vill ha någon som förstår en.
Jag vet inte, kanske filmer spelar roll och propagerar. Eller så vet vi för lite om psykisk ohälsa. Ingen vet hur du botar en psykos, till exempel, ser det ut som. Man får massor med mediciner, som trycker undan problemet, men botar det inte, vad jag vet.
Depressioner kanske till och med blir värre när man fått medicinen, finns sånna exempel. Det är svårt. När det är fysiskt är det lättare, man vet att benet är brutet och vet precis hur man ska behandla det. Bara lite tankar