Hur mycket skall man anpassa sig?
Jag har en person i min närhet som sannolikt har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder eller liknande. Hon har svårt att funka i grupp, att kompromissa och att inte lägga sig i ALLT, även sånt som hon inte har med att göra. Hon snokar i andras saker, förmodligen bara för att hålla koll, men hon går långt över gränsen ibland.
Hon kör "sitt eget race", sätter egna regler för sig själv och kan inte överhuvudtaget tänka på vad som passar andra vilket leder till både frustration och ilska i resten av gänget.
Att prata med henne funkar inte så bra, hon förstår helt enkelt inte vad som är fel. Vissa "regler" kan hon ta till sig ett tag men snart så faller det tillbaks igen.
Hur hanterar man en sån person? Jag har ju vissa såna drag själv men kan dra gränser någorlunda mot mig själv, dessutom har jag så pass insikt att jag kan be om ursäkt när jag vet att jag har gått för långt, eller att förklara varför jag "måste" ha koll på en viss grej, planering framöver och så vidare.
Hur mycket är rimligt att vi anpassar oss efter henne? Vi umgås på fritiden, det handlar inte om arbete eller liknande. Just nu är alla helt enkelt förbannade och det är inte hållbart i längden.
Det är egentligen tragiskt, hon gör det ju inte för att jävlas.
"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com
Det bästa vore om hon gjorde en utredning, för hon har säkerligen en annorlunda hjärna. Då kan hon få någon helt objektiv som kan förklara för henne hur annorlunda hon är eftersom hon inte tycks inse det.
Det kommer inte att kunna ändra på hennes hjärna, men hon kan lära sig vad som är ok och vad som inte är det.
Annars får ni helt enkelt köra med villkor; kan du inte ändra på det eller det så kan du inte vara med oss.
Jag förstår att det tar energi från er andra.
#1: Jag tror inte att hon ser problemet överhuvudtaget men som det ser ut just nu håller förhållandena här på att spåra ur och hon "tvingas" nog inse att hon måste göra något åt situationen.
Det är ganska frustrerande att inte nå fram till en person som för det mesta är rationell - men inte när det gäller denna biten.
"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com
Många människor har en förunderlig förmåga att förtränga saker som man inte vet hur man skall ta itu med.
Vi hade en sådan person i våran närmaste krets. Vi var tvungen att säga till henne på skarpen tillslut, då det inte var nån utav oss som orkade med henne.
Vi ställde henne mot väggen (det var en regelrätt intervention). Hon skärpte till sig efter detta.