Det kommer säkert att gå bra Hera. Stor omställning för dig i början kan jag tänka mig eftersom du varit sjukskriven så länge. Du kommer säkert att få en massa trevliga arbetskamrater som du sedan får svårt att vara utan.. ha ha

Jag tror du kan vara helt lugn och att det kommer att gå bra.

Kram

Tack aspie. Jag hoppas det blir som du säger :)

Jag tror precis som aspie :)

Det är naturligt att oroa sig inför förändringar. Allt blir ju nytt, men jag tror att det är bra att få komma ut i livet, få nya intryck, få jobbarkompisar att prata med.

De var också nya en gång och säkert oroliga, men visst kommer det att gå bra!

FAst jag tror inte alla känner den ångest och panik som jag känner. Dagarna innan jag ska göra ngt nytt mår jag så dåligt så de e sjukt. Gråter skakar och hålle på.

Hoppas du kommer till en praktikplats där du trivs. Sådant är viktigt för att det ska bli bra.

När då mår så dåligt som du gör kanske du kan prata med din handledare och förklara situationen, borde gå att stötta dig lite extra så du slipper må dåligt inför praktiken.

#6 Dom vet redan allt, så det hjälper inte. Jag måste försöka. Jag kommer nog alltid känna såhär. Har bordeline (om den nu fortfarande finns), men inte fått hjälp med det ännu. Så jag kommer väl lära mig hantera mina orealistiska känslor.

# 7

Utan att låta "snusförnuftig" så lär man sig mycket på att gå emot sina rädslor.

Förstå mig rätt, men när du väl ar kommit in i det så måste det väl kännas skönt. Du klarade det!

Hur var det när du började på kursen du går på nu?

Samma sak då. Mådde skit rent ut sagt och var livrädd och nästan struntade i att gå dit. Men jag gjorde det ovh har faktiskt fått vänner där. Men sen är folket där i samma sits som mig, vilket betyder att vi har ngt gemensamt.

Som vi konstaterat i andra trådar ser många ner på sånna som mig och det fick min kompis från kursen erfara på sin första praktik. :/

#7. Har du fått information om Dialektisk Beteendeterapi, DBT? Det är en bra behandling för personer med emotionell instabilitet, som Borderline bytt namn till. Finns lite information på denna länk, http://www.borderline.nu/nuke/modules.php?name=News&file=article&sid=38

Jag började och gick två moduler, men sedan var det så mycket annat som var rörigt omkring mig, som vi var tvungen att lägga fokus på. Men de två modulerna jag var med på tyckte jag var intressanta och gav mycket. Det här med "medveten närvaro", att leva i nuet, att inte oroa sig för framtiden, när man väl lärt sig grunderna är det guld värt.

#10 Tack för infon :) Ska kolla upp det!

Lycka till Hera, det går nog bra, bara du komer till ett ställe, där det är bra folk1 som du vet, så har jag ett socialt handikapp, som gör att folk alltid vad jag än gör, kommer att döma mig som dum i huvet. Så att jag fick ett diskbråck var egentligen bara en välsignelse, jag hade aldrig kommit in på en vanlig arbetsplats. Men du är ung och jag önskar dig väldigt mycket lycka till1 Tror du har en enorm potential och att du verkligen kan lyckas. så kämpa på!

Gunilla. Jag är så nyfiken, har aldrig riktigt fått veta vad det är, och jag har ju aldrig märkt något på dig.

Men visst är det hemskt att man ska önska att man får ett fysiskt problem bara för folks fördomar.

Gunilla och David!

• Fram med svart kajal och gnugga in under era ögon, riktigt ordentligt! Var inte rädd för att slösa med kajalen!
• Fram med det största bandaget ni kan hitta och vira in det runt huvudet, samt alla andra kroppsdelar som smärtar. T.ex över hjärtat och/eller ögonen som symboliserar själen.

Har någon annan mer tips så skriv gärna ner dom. Hur ska vi annars få andra att begripa??

Tack :) Gunilla!

aspie, det var smarta tips. Undra om jag ska testa dom i kväll när jag ska ut och handla. Nu har jag ju iofs inte kajal hemma, men det går kanske lika bra med en svart stämpeldyna?

Ja, David om du suddar ut bläcket med en fuktad bomullstuss så går det nog rätt bra Glöm inte att ta kort på dig själv sen när du är klar så vi får se resultatet