Inte nu igen......
I fredags, så var jag och handlade som vanligt. Träffade på min fd tandhygienist, som jag visste, eller rättare sagt trodde, var sjukskriven för en stroke. Hon hälsade så glatt och det märktes, att hon hade svårt att tala och röra sig. Hurtfriskt så frågade jag hur det gick och om hon kom tillbaka…
Nä du, svarade hon, jag har ALS. -JAg har ca 3 månader kvar att leva. Börjar få svårt att andas…..Det är nog sista gången jag är ute och handlar….
Tryckte hennes hand till farväl….. En till, som jag tyckte om väldigt mycket, som försvinner……..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

Usch så obehagligt…
man är ju inte beredd att få ett sånt svar !
Livet är väldigt bräckligt ibland. Och så typiskt att såna man tycker extra mycket Om, de försvinner först…!
Tråkigt Tråkigt
Har många gånger funderat på varför de just är dom som betyder mest som försvinner först. Kanske för att dom ska förbi dom som betydigt mest.
Usch jag vet inte alls hur jag skulle reagera om nån sa så till mig.
Klart du ska ut och handla igen, nu har du statistiken på din sida. Chansen att något liknande skulle hända igen är obefintlig
Å fy så hemskt!
Ja, jag uttryckte mig lite luddigt. Det var hon som sa det om att handla, inte jag. OCh ALS som är en så vidrig sjukdom…..
Det är vid såna tillfällen, som i alla fall jag är oerhört ödnjuk och tacksam för, att jag har dt som jag har det….
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Usch, vad hemskt..
Helena
Vad ska man säga Gunilla?
Livet är orättvist
*Kram*
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
Väl mött, Tatsja
Du tittar väl in på Fotboll iFokus?
