Det verkar som vi människor är väldigt rädda för att inte vara som alla andra. Att inte passa in. Socialpsykologer har funnit att människor generellt gör som alla andra.

Exempelvis: Köper Frasse skrövlig finskjorta, så måste jag också göra det, för om han bär skjortan måste den ju vara trendig och därmed även bra.

Detta är en form av gruppåverkan. Det massan tycker är bra är även bra för individen.

En anledning till denna starka påverkan är det är bra ur överlevnadssynpunkt. Det skulle kunna vara en nedärvd egenskpar som finns kvar sedan vi människor var "flockdjur". Om gruppen stoppade i sig mängder av bär så var det säkert även bra för den enskilda individen.

Självklart har attityder kring olika yttre attribut även en enorm påverkan på vad som massan anser är bra eller dåligt. Tex Hur är det möjligt att en väska kan kosta 400 kr och en annan identisk, men med ett populärt märke kan kosta flera tusen kronor? Jo, känslan av att bära ett bra, dyrt, flashigt, hippt eller lyxigt märke. Det sitter i känslan, dvs vår attityd kring en specifik sak.

Jag ska ge ett exempel på hur grupptryck påverkade mig som tonåring.

På mitten av 90-talet var det inne med att ha Levi´s-jeans. Jag hade inte råd att köpa dessa jeans och kom då på den geniala idén att fixa ett par egna Levisjeans. Jag tog mina Rockyjeans och bytte ut den lilla röda lappen och skinnlappen som satt bak på jeansen. Jag tyckte att min list och uppfinningsrikedom var enorm.

Problemet var bara att sömnmönstret på fickorna var olika på de olika jeansmärkena. Levi´s går neråt som ett V, medan Rockys går uppåt. Jäklar! Snacka om att jag svettades när jag insåg mitt misstag.

Att bli avslöjad med att par fejk-Levisjeans vore värre än att dö. Värsta synden. Vad skulle de andra säga?

Som vuxen kan man garva åt det hela, för det säger ju en hel del om hur lättpåverkad man var som ungdom. Idag skulle jag säga att jag skiter i om mitt Jeanspar heter Dockers eller Frasses.

Jag skulle gärna vilja tro att jag har "mognat", men vänta ett tag!

Om vi kollar runt bland nära och kära så märker vi att detta Jeansfenomen lever och frodas på hög nivå. Tänk bara hur viktigt det är för oss att vi har i andras ögon "Rätt" utbildning, arbete, lissituation, hus, bil, fritidsintresse osv. Vi verkar anstränga oss till bristningsgränsen för att passa in.

Vill vi inte ha alla dessa saker eller tillstånd som man bör vid en viss ålder anses vi vara knepiga. Kanske har vi vuxna inte "mognat" så mycket, utan jeansen har bara ersatts av andra dyrare ting.

Summan av det hela är att vi påverkas mycket av vår omgivningen vare sig vi vill det eller ej. Men det är inte helt fel att ha kunskapen om att vi blir påverkade…