
Temaarbete i psykologi
Hej!
Jag går psykologi b nu i gymnasiet och vi ska ha ett temaarbete som det sista i kursen. Men jag vet verkligen inte vad jag ska ha om! Det ska vara en fördjupning inom psykologi (nästan vad som helst alltså).
Vi ska också redovisa det inför klassen så det får gärna vara med någon slags övning så redovisningen blir lite roligare :) Funderar på att kanske ha något om minnet så om någon vet en rolig övning eller experiment så säg bara till!
Bomba med förslag nu (och gärna övningar också)!
/Sandra

PUTT! Vill verkligen ha om något intressant, så hjälp mig nu! ;)
Hej
Lite klurigare med att koimma på nåt inom psykologi… lättare med psykiatri… men jag försöker :P
Jag är mentaskötare… men har bara gått psykologi A. Dock har jag ju läst psykiatrikursen… 200 poäng.
Nåt om minnet… hmm ja, vad skulle det vara… psykologi är ju lixom läran om psyket… inte så mkt om dess fel… det är mer psykiatri.
Ett uppslag om minnet kan kanske vara hur det utvecklas? Att man som nyfödd bara har ca 30 minuters minne, men att det ändå är "inprogrammerat" sen tiden i magen att minnas mamms och pappas röster tex?
Just det där med minne är lite träffande för mig… men det har att göra med att jag haft jobbig tid i många år, samt att jag har ett ADHD-liknande beteende. Det gör att mitt minne från barn och ungdoms-år försvinner mer och mer… Tex kunde jag minnas min mellanstadietid för ca 5 år sedan. För 3 år sedan mindes jag bara från högstadiet, idag minns jag knappt gymnasiet som jag gick ut -99… och de följande åren efter det är inte heller så klara i skallen.
En sak dock, som både jag pappa och lite lillebror har… är att vi är EXTREMT skärpta på jobbet… men när vi kommer hem är vi helt borta :S Saker som sagts, möten, träffar, var nycklarna eller plånboken ligger… OMÖJLIGT!!!
(haha… en sak som händer pappa lite då och då: -Var e mina glasögon??? -Pappa, du har dem på pannan! eller -Pappa de sitter på näsan! Alternativet är att han undrar var plånboken är, när han håller den i handen haha…)
pappa är verkligen inte dum… han slappnar bara av så mycket när han kommer hem från jobbet, att han lixom blir lite FÖR avslapnad även med glasögon och plånbok :)
Det kanske kan vara nåt? Att psyket hanterar olika viktiga saker med olika prioritering? Därav blir ibland minnet lite för avslappnat… och virrigheten slår till…
Hoppas det ar nån hjälp… vill du ha nåt annat förslag… så kan jag kanske komma på nåt mer…
/Jezzz

Tack Jezzz! :D Bra svar :)
Får vi använda dig som exempel? Typ om hur ditt minne är och så (självklart så säger jag ju inte vem du är och så)?
Klart du får!
Kram!
Bara till att fråga saker som du undrar med mitt minne, så ska jag svara:P
Hej,Yaeko!
En "vinkling" av det hela kan ju vara att du sammankopplar det hela med våra olika slags minnen och hur de arbetar "separerade" från varandra. (en liten kort faktabeskrivning av de olika minnena, se tex här )
*Långtidsminnet delas in i två olika:
Dels, det explicita minnet, som i sin tur består dels av Episodminnet där händelser och upplevelser lagras och av det semantiska minnet, vilket lagrar fakta och olika kunskaper!
Samt, av det Implicita minnet som är det som sitter i "ryggmärgen" på oss när vi väl lärt oss en viss procedur. Exempelvis så behöver vi ju inte tänka på hur vi gör när vi simmar, cyklar, går, utan det går av sig själv!
Man kan tex ha ett jättebra långtidsminne, men urdåligt *korttidsminne (kortfattat = den information som specifikt används just nu, men som hjärnan sedan kan släppa)
Man kanske letar efter något men får då syn på något helt annat som istället fångar ens uppmärksamhet och vips så har man glömt anledningen till vad man letade efter från början!
Kanske letar jag efter en penna för att skriva ner något viktigt vid ett telefonsamtal.
Pennan hittas, men då har jag redan glömt av att jag pratade i telefonen. (händer ofta mig)
Detta är något som även drabbar personer vid olika demenssjukdomar.
De kan ofta minnas och berätta (ibland) mycket detaljerat, om sådant som hänt för många år sedan.
Men, de minns inte vad som hänt under den närmaste tiden, kanske inte ens vad de åt till frukost. Eller så berättar de samma historia igen en stund senare, då de redan glömt av att de nyss talade om den episoden.
En del (många) av oss är sådana, mer eller mindre, utan att för den sakens skull vara sjuka, precis som Jezzz beskriver.
Tror att vi alla känner igen det från olika tillfällen!
Lycka till med ditt arbete!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
Oj, glömde ju övningar
Detta är kul att pröva och involverar alla i klassen (förhoppningsvis)
Den kallas för minutleken!
Den är väldigt "basic" men kan vara knepigare än man tror
"Alla i klassen har en minut på sig att prata fritt om något ämne som du bestämmer.
Det kan vara t ex: När jag gjorde bort mig. När jag körde bil med farfars sko. När jag glömde vattenkranen på o s v.
En person börjar att prata fritt till sitt ämne. Om det blir upprepningar, stakningar, stammningar, tystnad o s v så går ämnet vidare till en annan person som fortsätter berättelsen.
Så här håller man på tills alla har fått pratat en stund var. Förhoppningsvis är det några som varje omgång klarar att prata i en minut utan att komma av sig.
Det kan bli ganska svamliga och tokiga berättelser.
Här har du några till!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta

Annars kan du göra som en av mina gamla lärare gjorde en gång ^^ Varje gång hon höll upp ett finger skulle man komma ihåg den meningen extra mycket för när hon pratat klart kollade hon vem som kom ihåg flest meningar :P
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.
Den var inte dum, Tavar!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta

Jo, det var ganska kul ^^ men gick inte så bra för mig :P kommer aldrig ihåg meningar ordagrant utan kommer ihåg innehållet i hela stycket istället ^^''
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.
Ja, det har jag också lättare för i alla fall när det är långa meningar!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta

Åh, tack för alla förslag! Jag har kollat runt lite själv och funderar på att ha om något annat som hur djur påverkar människor positivt. T.ex. arför man ofta har en katt på äldreboende. Djur och människor helt enkelt :)
Just när jag tänkte ha om något annat så kommer ni med så bra saker
Så nu vet vi inte vad vi ska välja!

Det med djur låter jättebra tycker jag :) Vet ju hur viktiga mina djur är för mig och hur jag utan dom blir helt vimmsig och deppig
ingen aning om varför dock, kan ju vara så att man känner ett behov av att sköta dom och hålla tider bättre utan att det blir påfrästande för det.
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.

#13 Ja precis, mina hundar lyckas alltid få mig på bättre humör :)
Vi tar nog och jobbar om vårddjur istället, hittade bra fakta på blandrashundar.ifokus. Ni får gärna skriva om just hur ni tycker att djur påverkar ens liv. Kanske ska starta en ny tråd om det här på psykologi.ifokus, eller har det skrivits om det förr kanske? (jag är ny här så jag vet inte)
Men tack så jättemycket för era svar om minnet, nu har vi en reservplan om det här går åt skogen! ;)

Finns några trådadr lite här och där om hur djur och psykologi går hand i hand :P du kan ju titta runt och om det fortfarande är några frågetecken rekomenderar jag nog en ny tråd :)
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.

#15 Jag får leta runt lite då. Tycker inte om sökfunktionen bara men jag får väl leta lite ^^

#16 jag vet -_-'' den är riktigt seg att hålla på med… får hoppas att de förenklar den snart :/
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.