J**la sk*tångest!
Jag har ångest över att mitt liv är utan mening, inget syfte - ingenting… Har framtidsdrömmar, men inget hopp om framtiden. Jag har slutat att tro på att det finns en framtid.
Känner mig så tom och innehållslös. Göra samma sak dag in och dag ut, varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag, varje vecka som kommer bli varje månad och sen varje år.
Känns som jag har gråtit så att det inte känns som det ska komma fler tårar. Men det gör ändå.
Det är så svårt att förklara hur allt känns… Så det enda som sammanfattar allt är: tomt och innehållslös.
Såhär här har jag känt mig i några dagar, och ibland när jag ska sova så kommer det ett tryck över bröstkorgen. Så det känns som man inte får nån luft…
Mitt humör går upp och ner, känner mig som en manodepressiv människa! Jag måste verkligen få prata med kuratorn. Han kan nog fixa en tid till ungdomsmottagningens psykolog… Går till ungdomsmottagningens kurator.
Samtidigt så vill jag isolera mig ifrån omvärlden, från mina vänner och min pojkvän, men vill ändå inte isolera mig.
Jag har bestämt mig för att börja plugga, men det blir nog inte aktuellt förräns nästa år. För att komma in på skolan måste man ha praktikplats, och det är svårt att hitta en sån! Jag är rädd att jag kanske inte hittar någon praktikplats och kanske får vänta ännu längre för att börja plugga…
Men OM jag kommer in, vad ska jag göra under tiden tills jag börjar? Har funderat på att praktisera så man får lite arbetslivserfarenhet.
Jag oroar mig alltför mycket, är så jävla less på mitt liv, vill inte ha det såhär!! Vill inte må såhär!
Jag hatar mitt liv, hatar allting som har med mitt liv att göra. Jag orkar inte mera.
Vill bara skrika, gråta och tala om för hela världen hur jävla dåligt jag mår… Mammas missbruk, pressen på mig att hitta jobb, göra något meningsfullt med mitt liv, disharmonin i min familj, arbetsförmedlingen och folkuniversitetet.
Men ingen i familj vet om hur dåligt jag mår. Bara min pojkvän och mina vänner som vet det…
Vill bara försvinna…
Passar inte denna tråd här så bara ta bort den.
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Har inga tröstande ord, men tyvärr känner jag igen mig alldeles för väl. Känslan av menlösheten..
// Emma, aka Althea
Rockerland - En blogg för oss tjejer som är rock/metalheads
Altheatrollets blogg - En blogg för geeken
Usch, Salladshataren, vad jobbigt! Klart din tråd passar här och här får man "klaga".
Kommer inte riktigt på nått bra att skriva till dig bara…
*styrkekram*
"You just have to belive…"
Har en undran till dig, Salladshataren, tror att du har varit inne på bilddagboken och hälsat på mig. Skulle jättegärna lägga till dig som vän, men jag kommer inte in på din sida utan ett lösenord.
Jag skulle bli hur glad som helst om jag får komma in till din dagbok och se bilder och sånt, men jag verkar behöva det där lösenordet. (Har inte riktigt fattat hur bilddagboken fungerar än 
)
Givetvis bestämmer du själv, och jag förstår om du inte vill. 
Du kan ju pm:a mig om du vill.
"You just have to belive…"
#3 En vänförfråga ligger hos dig nu!
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Kul! Vad glad jag blev!!
"You just have to belive…"
Tittade på bilder på Sweep och han påminde mig om min Viska som jag hade för några år sedan. Hon älskade stoooora pinnar.
"You just have to belive…"
#6 Ja, den där bilden är verkligen Sweep upp idagen ;)
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Jag blir så j*vla less på alltihopa…
Just nu ser det ut som att jag inte kommer få besöka öppet hus på den skolan jag vill in på… För att det är en j****l på min pojkväns jobb som håller på att tracka honom. Så nu vill han inte vara kvar på sitt jobb, och tänker säga upp sig sen han har annat jobb på G.
Tanken var att vi skulle låna jobbilen och köra dit, men han får nog inte låna den om han säger upp sig.
Får en sån jävla lust att söka upp den jä****n, och ge honom så mycket stryk så han inte vågar mopsa sig igen 
"#¤#"//&%¤/&%)%¤
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Usch vad tråkigt, Salladshataren! Inte ett dugg roligt när det inte blir som man planerat.
"You just have to belive…"
#9 Nä, speciellt när det är en person som börjar bråka, lagom tills man har planerat något. Fast jag vet att pojkvännen vill byta jobb innan den där personen började strula.
Men en j*vla stor SUCK på människor! Ska skriva och fråga arbetsförmedlingen om man kan få ut någon ersättning eller nåt…
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
#10 Ja, det är extra tråkigt när det är någon som bråkar och trackaserar. Jättesynd om ni inte kan ta er till skolan.
Finns det ingen annan ni kan låna bil av? Eller så kan ni kanske hyra en bil, det behöver inte bli så dyrt som man tror faktiskt.
"You just have to belive…"
Sallad, tog mig friheten att redigera din rubrik. detta är ju ute på öppet vatten så att säga och vi är ombedda att inte svära ocxh använda fula ord. Så jag har bytt ut en del bokstäver mot små stjärnor…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
#12 Det är lugnt
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Hej Sallad!
Kommer du iväg på öppet hus i den där skolan? Om inte, tycker jag att du ska ringa dit och säga att du inte kunde komma och be att få en tid för studiebesök .Alla skolor är nu för tiden är angelägna att få nya elever till hösten att börja just på deras skola.
Jag hoppas det fixar sig. Ångest är inte lätt. Så bra att du kan skriva om den. Du låter också arg. Det är bra.
Averak
Kan bara säga att jag lider med dig. Känner precis som du, har jag gjort under många års tid, man får försöka kämpa igenom det. själv har jag haft hjälp till och från vilket inte har fungerat så bra, men jag hoppas du kan få prata med nån kanske få nån medicin som lättar lite gran. Även om jag vet att man kan få testa en jävla massa innan man hittar rätt, har varit där själv fått byta hit och dit inte det roligaste.. Man får kämpa jag vet att det är jobbigt att höra man vill bara dö och gräva ner sig, men vet inte arnnars vad jag ska säga som kan hjälpa, Jag vet hur det känns, och lyssnar gärna om du vill skriva av dig till mig..
Starta ny diskussion