Nu har jag varit hos läkaren och han skrev ut Sertralin Bluefish åt mig dvs anitdepressiva preparat. Ska testa det i 28 dagar och sedan gå på återbesök för att se om det fungerar eller om jag måste byta ut till något annat. Fungerar det så ska jag äta det i 6 månader.

Jag förstår inte heller - vad har anställning med saken att göra?

Bra att du fått medicin nu iaf!

Du kan aldrig bli avskedad från ditt p.g.a. sjukdom, däremot så kan arbetsgivaren begära sjukintyg från första dagen om du är sjukskriven ofta.

Din arbetsgivare har också ett ansvar gentemot sina anställda. Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar, allt för att du ska kunna gå tillbaka till arbetet. Eventuellt en omplacering.

Bry dig inte om att din läkare skulle ha haft möjligheten att ställa en diagnos tidigare. Se framåt och ta nya tag tillsammans med din man.

Se framåt och ta nya tag, tillsammans med din make, för att trycka på sjukvården lite. Godta inte att en läkare säger "Blir det värre, så återkom."

Stå på dig, min vän, och lägg alla korten på bordet, berätta hur du känner och att du inte orkar gå tillbaka till jobbet.

Begär också ett rehabmöte med din arbetsgivare, facket och den som är medicinskt ansvarig för dig.

Detta är egentligen arbetsgivarens sak att ta tag i, men fungerar det inte så be om ett möte, gärna med FK också.

Du har all rätt att ta med dig din make som moraliskt stöd.

Lycka till!

#3 Jag vill plocka bort gymmet från schemat och sätta in något annat som inte ligger 7km bort men det är jag inte tillåten att göra. jag jobbar på två ställen, ett gym och ett forskningscenter och det är 7km emellan dem. Forskningscentret ligger 200meter ifrån där jag bor och gymmet 7 km men jag får inte byta ut gymmet. mitt jobbs motiv är att gymmet är anledningen till att de anställde mig och 7km är ingenting, finns de som har 5 mil på jobbet (jo kena de har bil, jag cyklar året runt).

Det här med rehabiliteringsansvar existerar inte i mitt arbete (privatägt företag). Vi har friskvårdserbjudande men det är ett gymkort till billigare pris, något jag redan har.

Mitt jobb har struntat totalt i hur jag har mått de senaste halvåret. De har bara lastat på mig mer och mer arbete.

Men vad i hela friden har en fast tjänst med en ev utredning att göra? Jag hade fasta tjänster i mer än 20 år. Jag har AS ändå. Be läkaren ta en kurs i NPF!

HH

Det värsta är att arbetsgivarna idag KAN "sparka" en från jobbet, men det kallas att "köpa ut långtidssjukskrivna". Tre har blivit utköpta på min arbetsplats, och facket har inte gjort mer än att sitta med vid bordet.

#6 Jo men jag har inte varit sjukskriven utan varit borta minst 1-2 dagar varje månad och under de dagarna har jag varit på läkarbesök. En gång för inflammation i knät, en gång för mammografi, två gånger nu för mina mentala problem och två gånger för akut sjukvård där jag ena gången slog i backen (polisen körde in mig på akuten) och andra gången fick jag ont i hjärttrackten (ambulansen hämta mig). Det är allt jag varit borta på under 1 år som jag arbetat för det företaget.

#6 Det där förstår jag inte riktigt. Även om man jobbar på ett litet företag, så har de ett rehabilteringsansvar.

Visserligen kan de vara fula och avskeda en person pga hög sjukfrånvaro. Men de kan absolut inte ha det som skäl utan då får de ha ett annat skäl. Ett kanske påhittat skäl.

#7 NaimaG du har all rätt i världen att vara sjukskriven från ditt jobb om du inte orkar/klarar av jobbet pga ditt mående.

Säger en läkare att han inte vill göra en utredning pga att du har en fast anställning, så kan jag bara idiotförklara honom.

Har du ingen möjlighet att byta läkare? Ta även kontakt med närmaste psykmottagning själv och vänta inte på att en bångstyrig läkare ska skriva en remiss.

Hur är det man säger? "Man ska vara bra frisk för att orka vara sjuk."

Jättebra att du har ett så stort stöd av din man, kämpa på ihop och vik inte en tum för en knäpp läkare. Försök koppla bort rädslan för att mista jobbet, de kan inte sparka någon pga sjukdom. Be facket ställa upp och kräv att de ställer sig på din sida.

Att må psykiskt dålig är jättejobbigt och många gånger har inte arbetsgivare/medmänniskor förståelse för det. Det syns ju inte!

Men var stark och kämpa på tillsammans med din man, så ska du se att det ordnar sig.

Kram och lycka till!

Nu har jag tvingats gå långa vägar.
Pratade med min arbetsledare idag om mitt tillstånd så han bad om ursäkt för hur han har bettet sig och bad mig även tala med min personalchef imorgon och berätta det jag berättade för honom så att de blir mer införstådda i min situation och medicinering.

Har pratat med min arbetskollega som har aspergers syndrom om hur min läkare behandlar mig och om att han satt in mig på medicinering trots att han inte vet vad jag har. Min arbetskollega som är så fäst vid mig blev så förbannad och kommer nu ringa sin kontaktperson på KBT och skicka psykolog avdelningen på min läkare. Min arbetskollega har rätt i en sak att en läkare INTE ska sätta in medicinering utan att äns veta vad jag har för diagnos. Jag MÅSTE utredas innan jag får medicineras. Arbetskollegan är nu så jädra orolig att detta kommer gå överstyr så att jag misster mitt liv för det är mitt liv min läkare leker med.

Sertralin är en medicin man inte får ge till personer med bipolär syndrom, schizofren eller Borderline och vad har jag om inte Borderline?! Risken finns att medicinen gör mig värre än bättre och till och med tar mitt liv.