Hatade det där med skolan, allt kom alltid på en och samma gång. Jag är usel på planering och sånt så jag ska nog inte tipsa om något men jag hoppas verklgien det blir bättre framöver för den här konstanta stressen gör liksom inte livet roligt.

Jag med, usch.
Jag får aldrig något gjort heller när jag väl försöker göra/träna på läxorna. Slutar med att jag får sån ångest över att jag inte får något gjort och ligger och gråter. Suck, vad ska man ta sig till.

#2 Jadu.. för mig dröjde det tills jag var 20 och vårdades på sluten psykiatrisk avdelning innan jag fick svaret… jag har svårt att komma igång med och slutföra läxor samt planera för jag har adhd…

Vad är svårast med läxläsningen?

#3 Låter inte kul.

Allt jag försöker läsa på går inte in i min hjärna. Jag kanske förstår i några minuter, men sen glömmer jag vad jag läst. Jag har svårt att konsentrera mig och tycker att det är sjukt tråkigt eftersom det är allt jag gör nu för tiden. Och du vet känslan när någon vill att man ska bli klar fort? När personen typ sitter och trumar med händerna, frågar om man är klar snart och stressar upp än. Så känns det.

#4 Mhm vet hur det känns.. hjälper det om någon förhör dig? Om du bestämmer dig för att plugga en kvart och sen ta en paus och köra igen? Ställa klockan alltså.Finns det någr asaker som gör det lättare?

#5 Om någon förhör mig blir jag bara mer stressad.. Jag har provat att bara plugga en stund och sen kolla på tv tex. Men det blir ingen skillnad. Tankarna tar över och jag blir okoncentrerad. Dom har något som kallas för läxhjälp i skolan på måndagar och onsdagar efter skolan. Där man kan göra sina läxor och få hjälp av lärarna om man behöver. Men då känns det som i skolan, och det är nästan värre en läxorna. För i skolan kan jag inte koncentrera mig alls. Det vi jobbar med under dagen tar jag med hem och läser på hemma istället.

#6 Har du alltid haft svårt att koncentrera dig eller har det kommit med att du tillexempel mår sämre psykiskt?

#7 Det har kommit det senaste året. För två år sedan mådde jag prima och låg alltid före alla andra. Nu liter jag av ångest, depressioner, social fobi, jag kan inte äta normalt, förlorat massa vänner, varit med om otäcka saker osv.. Så nu ligger jag efter ordentligt.

Ja dessa läxor och prov som tycks komma samtidigt är jobbigt. Det tog lång tid för mig att plugga in en sak så det blev att stressa med en annan natten före prov. Det enda jag hade nytta av var att jag kom ihåg vad som stod på tavlan och vad som sa då. Men alla lärare skrev inte på tavlan.

Jag har iofs alltid haft lätt för mig i skolan men ibland vill inte hjärnan ändå.

Då har jag tagit till andra knep.

Skrivit upp viktiga ledord / stödord eller glosorna man ska plugga in, på lappar, som jag klippt ut och sedan slumpvis dragit.

Eller skrivit upp saker på lappar som jag klistrar upp på väggarna.

Eller delat upp arbetet i etapper. Och lagt in belöningar åt mig själv efteråt. T ex: "Läsa sidorna x - xx, ta sedan en dusch". "Läsa sidorna y -yy, ta sedan ett mellanmål". "Läsa sidorna z - zz, lyssna sedan på musik 15 minuter".

Kan det vara något?

Och sedan ska du nog prata med dina lärare och berätta att ditt psykiska mående inte är bra, att du inte kan prestera 100% just nu. Be att få en "avbetalningsplan", du kan inte både sköta det normala OCH jobba ikapp dig just nu, helst som du inte mår 100% bra. Du måste få en chans på rimliga villkor att komma ikapp. Be att få läxläsningshjälp!

#10 Tack för tipsen!
Det där med stödorden och klippa ut var smart!
Men om jag ska belöna mig själv behöver jag något som är mer belöning. För annars kommer det kännas som en vanlig paus, och det funkar inte för mig.

Jag vill helst inte säga till min lärare, han är så konstig och dum.
Jag tror inte att han skulle förstå utan skulle nog bara säga: Det är lika för alla. Eller något sånt.

#11 Då får du hitta på verkliga belöningar, sådana som fungerar för dig!

T ex en godispåse. Om du delar upp läxan i 5 delar som ska göras, så får du äta en femtedel efter varje avklarad del.

Samtidigt känns det som om det är viktigt att någon vet om att du inte kan prestera fullt just nu, annars tror de ju att du KAN det, och fortsätter lassa på dig. Och det blir orättvist.

Tycker nog du borde ha mer hjälp. Dina föräldrar? En granne? En annan vuxen eller släkting eller kompis du litar på? Någon finns det väl?

#12 Det var smart!
Dock har jag svårt för att äta nu. Men något liknande borde ju gå!

Det finns en lärare på skolan som jag litar på, så jag kanske kan säga till henne så får hon säga till min lärare.

TS; jag har inte läst alla svar, men jag tycker du ska säga till i skolan och be om extra hjälp!