Panikattacker är näst intill outhärdliga men de  är i allmänhet ofarliga och går över.

Varför tror du att du får panik över att ha ett gipsat ben? Är det känslan av att "sitta fast" och inte kunna vara fri?

Hur länge ska du ha gipset/skenan?

Styrka o kramar till dig.

Jag tror det har att göra med att jag "förlorat kontrollen" - ja, känslan av att sitta fast. Att det sitter något på mitt ben, som jag inte kan ta bort… Kan inte riktigt beskriva det, mer än att jag fick panik och inte klarar av att ha gipset där. (Sån panik har jag aldrig haft i hela mitt liv, och nu är jag väl rädd att behöva uppleva det igen) Skulle ha haft benet helgipsat i 6 veckor till att börja med, sedan eventuellt halvtids några veckor till. Nu vet jag inte hur det blir… Ska till sjukhuset på måndag för att se om det kanske går att ordna med en "låda" istället. En plastskena under benet, och en över (som ett lock, som låses fast med kardborrband) Ingen optimal lösning, ur läkesynpunkt det heller. Men ändå ett ngt bättre alternativ än bara den gipsskena (med bandage) jag har nu. Tanken är väl att jag ska vänja mig vid att ha ngt fastsatt på benet, för att jag i slutänden ska kunna ha ett helgips. -Men det kommer jag inte kunna ha! (Känner paniken komma bara jag tänker på det, trots ångestdämpade tabletter)

4:e stycket, 2:a raden, 2:a ordet; halvgips, ska det stå…

Sovit bort hela kvällen (kroppen säger ifrån, flyr…) Och nu har jag tillbringat några timmar med att gråta mest hela tiden. Tabletterna hjälper inte ett dugg, men vågar inte ta fler än ordinerat. Ska livet verkligen behöva vara så här…

I dag har varit en dålig dag… Gråtit och mått dåligt, frustrerad och irriterad, vilket resulterar i konflikter, gråtit ännu mer… Jag kan ju inte förklara exakt varför jag gråter och mår dåligt. För att jag känner mig låst och inte klarar av allt jag vill klara av. För att gipshelvetet sitter där på benet, och även om jag kan öppna det (vilket tack och lov håller den värsta paniken borta), så måste jag ju ha det på om benet ska läka… För att livet känns så jävla kasst, för att ingen förstår hur jag känner det. För att alla ändå himla hurtfriska, och säger saker som; "Det är bara några månader, sen är du på ben igen" "Njut av att bara behöva ligga på soffan och göra ingenting" JAG MÅR DÅLIGT!!! Inte bara är ledsen över eller tycker det är långtråkigt och trist… Jag mår verkligen dåligt… Att ta mig ut i köket och äta en smörgås, är en stor bedrift. Likaså att överhuvudtaget orka ta mig upp ur soffan och sätta mig i rullstolen. (Nu pratar jag inte fysiskt svårt, utan psykiskt) Och när jag varit "duktig" och klarat av att ta mig upp, äta något, ringa nåt samtal, fylla på vattenflaskan… Då känns det skit att höra folk tycka att man ska ta sig i kragen, gaska upp sig, inte sitta och tycka synd om sig själv…

Jag har nyligen haft en liknande hemsk upplevelse efter gipsning. Foten är bruten, gipset är bara upp till knäet. Fick helt oväntat full panik och klippte upp gipset med sekatör och åkte därefter in till akuten. Fick för mig att det tryckte på ett ställe. Jag skrämde mig själv och omgivningen. På akuten var de förstående till om det tryckt. Ny gips på, om än lösare. det skulle inte vara något problem sa de. Det höll i 2 dagar med  paniken strax under ytan hela tiden, värst på sennatten. Nu har jag tagit av gipset med sanslös skön känsla. Det går inte beskriva den panikkänslan som kommer, instängdhet, grym svettning, hög puls, fixering på gipset. En helt ny känsla för mig. Jag har en lättare sits eftersom foten är fixerad med stift. Det är fotvinkeln gipset ska styra för att undvika dropfot. Hoppas kunna lösa det med skena. Är fortfarande chockad över mitt eget beteende. Finns det hjälp att få?

#6 Usch, jag minns känslan… Det är som du skriver, man kan inte riktigt förstå sina egna känslor och beteende… Du kan kanske höra om du kan få en aircast-stövel istället för gips, den kan du öppna upp när du känner paniken komma krypande. Jag fick ha en sån stövel de sista fem veckorna, och det fungerade bra (det var väl först då jag kände att jag började bli mitt normala jag igen) Eller om de propsar på om gips… Fråga om "lock och låda", det kan du också öppna upp (nackdelen med det är att du inte alls får stödja foten med det, det kan du med aircast-stöveln) Kramar till dig!

Tack för tipsen! Skönt att höra att du fick hjälp. Kramar!