23. Tänkvärt

Tänkvärda berättelser från "Det är aldrig kört"

2008-08-15 19:53 #0 av: [aspie]

Startade en tråd som jag gav namnet "positiv livssyn".

Så kom jag på att det står så mycket annat bra och tänkvärt i boken att jag startar upp en helt ny tråd med historier just från den boken I nästa inlägg kommer den första historien.

Anmäl
2008-08-15 20:04 #1 av: [aspie]

BALLONGMANNEN

En pappa tog med sig sin lille son in i en leksaksaffär. Medan pappan letade efter det han skulle ha, vandrade pojken iväg på egen hand. I ett hörn hittade han en staty av en man, gjord av ballonger. Statyn fascinerade pojken, så han blev stående där en stund.

Efter ett tag kunde pojken inte låta bli att peta till statyn, bara för att se vad som skulle hända. Statyn tippade bakåt en bit, men studsade tillbaka till upprättstående.

Detta gjorde pojken ännu mer nyfiken, så han drämde till statyn ytterligare en gång - nu med full kraft. Men samma sak hände också denna gången. Statyn tippade bakåt och studsade tillbaka så den åter stod upprätt.

I samma ögonblick kom pojkens pappa fram och såg sin son titta fascinerat på ballongstatyn. "Hur tror du det kommer sig att den reser sig upp varje gång du slår ner den?" frågade pappan.

Pojken tänkte tyst för sig själv en stund, och sa sen:

"Är det kanske för att han står upp på insidan?"

 

Anmäl
2008-08-15 23:56 #2 av: zmulan

Underbar historia...önskar att jag oxå stod upp på insidan!!!

Anmäl
2008-08-16 12:26 #3 av: [aspie]

#2

Jag vill oxå kunna stå upp på insidan, hoppas vi kommer att göra det snart med den hjälp vi får nu.

Kram

Anmäl
2008-08-16 13:03 #4 av: [aspie]

 

ATT DÖMA

Det var en gång en gammal man som bodde i en by. Han var väldigt fattig, men till och med kungar avundades honom hans vita, vackra häst. Många hade erbjudit sig att köpa hästen, men mannen hade alltid nekat.

En morgon upptäckte mannen att hästen inte stod kvar i stallet. Hela byn kom och beklagade sig hos mannen. "Vilken dåre du har varit! Du kunde ha sålt hästen, så hade du nu haft lite pengar att leva för under slutet av ditt liv. Nu har hästen blivit stulen, och du har varken pengar eller häst. Vilken olycka!"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta. Det enda vi vet är att hästen inte står kvar i stallet. Det är det enda vi vet säkert, allt annat är bedömningar. Om det är en olycka eller välsignelse, vet vi inte än, för det vi ser är bara ett fragment av livet. Vem vet vad som händer sedan?"

Folket i byn skrattade åt mannen. Han hade alltid ansetts som lite annorlunda, lite tokig, och nu hade de fått beviset. Men femton dagar senare återvände hästen plötsligt. Han hade inte blivit stulen, han hade rymt ut i vildmarken. Nu kom han tillbaka, tillsammans med tolv andra vita hästar, lika vackra som han själv.

Folket i byn samlades förundrade. "Gamle man, du hade rätt. Det var sannerligen ingen olycka att din häst försvann. Vilken välsignelse det visade sig vara!"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta. Det enda vi vet är att min häst har återvänt. Om det är en olycka eller välsignelse vet vi inte än. Om du läser ett enda ord i en mening, hur kan du då bedöma hela boken?"

Den här gången skrattade byborna inte åt mannen, men inom sig visste de att han hade fel. Han hade ju nu tretton vackra hästar att glädja sig åt.

Den gamle mannens son började träna vildhästarna, men bara efter en vecka föll han av en av vildhästarna och bröt benet.

Folket i byn samlades igen. "Tänk, du hade rätt! Det var sannerligen en olycka att dessa hästar skulle komma i din väg. Nu har din ende son brutit benet, han som tjänade pengar för er båda. Nu är du fattigare än någonsin"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta. Det enda vi vet är att min son har brutit benet. Om det är en olycka eller en välsignelse vet vi inte än. Ett enda penselstreck är inte nog för att bedöma hela tavlan."

En månad senare blev det krig i landet, och alla unga män i byn tvingades gå med i armén. Men den gamle mannens son undslapp, eftersom hans ben var skadat.

Folket i byn samlades hos den gamle mannen. "Du hade rätt, att din son bröt benet visade sig vara allt annat än en olycka. Han är förvisso fortfarande skadad, men han är i varje fall kvar hos dig. Vilken välsignelse! Vi kanske aldrig får se våra söner igen."

Och den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta. Allt vi vet är att era söner tvingats gå ut i krig och att min son är här. Om det är en olycka eller en välsignelse vet vi inte än. Döm inte, då stelnar sinnet. Det enda vi vet är att livets väg är oändlig. En väg når sin ände, en annan väg har bara börjat. En dörr stängs, en annan öppnas. Du når toppen - det finns en högre topp någon annan stans. Livet är en resa. Vad som väntar bakom kröken vet bara den som går vidare

Anmäl
2008-08-16 13:25 #5 av: Citronmeliss

Ja, aspie det är sedelärande berättelser!

Pojkens gissning kanske inte var så fel!

Se på oss, vissa borde nästan vara "uträknade" för länge sedan. Vi "faller" också och reser på oss, gång på gång!
Vi är ju ändå bevisligen här, trots alla våra svårigheterGlad

Lite fågel Phenix, återkommer alltid..

Den andra historien om mannen får mig att tänka på mindfulness. Att försöka ta saker för vad de verkligen är, varken lägga till eller dra ifrån. Ha sinnesnärvaro nog att vara medveten i nuet!

Befinna sig här och nu..NUFlört

En dröm för mig att försöka arbeta mot.. för jag är ofta kilometervis här ifrån, just nuSkäms

Kram, Citronmeliss!

 

Anmäl
2008-08-16 13:27 #6 av: David

Väldigt fina och tänkvärda berättelser! Jag tror att om man hade den livssynen så skulle livet vara mycket enklare.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-16 15:38 #7 av: [aspie]

Visst skulle allt vara enklare om man kunde följa denna livssyn. Det är bara att träna på varje dag, med lite hjälp utifrån kanske. Det går, även om det kan ta längre tid för oss som inte mår så bra

Kram på er vänner

Anmäl
2008-08-16 19:05 #8 av: [aspie]

 

TVÅ SÖNER

Det berättas om bonden Fleming, som en dag var ute på fältet och arbetade som vanligt, att han plötsligt hörde någon ropa på hjälp. Han släppte genast allt han hade för händer och sprang i riktning mot ljudet. Alldeles bredvid fältet fanns ett djupt träsk, och det var därifrån ropen på hjälp kom.

Mycket riktigt. När Fleming kom fram till träsket hittade han en skräckslagen pojke som kämpade för sitt liv. Fleming fick anstränga sig till det yttersta, men lyckades till slut dra upp pojken ur träsket.

Nästa dag körde en praktfull vagn in på bondens gård. En elegant adelsman klev ur och presenterade sig som far till pojken vars liv Fleming räddat.

"Jag står i djup tacksamhetsskuld till dig", sa adelsmannen. "Därför vill jag ge dig en summa pengar i belöning".

"Nej, jag kan inte ta emot någon belöning för det" svarade Fleming. " Jag gjorde bara vad varje medmänniska skulle ha gjort"

Just då dök Flemings son upp på gårdsplanen. "Det här är min son Alexander", förklarade bonden stolt.

"Då har jag ett förslag", sa adelsmannen. "Låt mig ta hand om din son och ge honom en bra utbildning. Om han är det minsta lik sin far kommer han att växa upp till en man som du kan vara mycket stolt över."

Och så skedde också. Flemings son tog sin examen vid St Mary´s Hospital Medical School i London. Han kom senare att bli känd som sir Alexander Fleming, mannen som upptäckte penicillinet.

Några år senare insjuknade adelsmannens son i lunginflammation. Botemedlet? Penicillin.

Adelsmannens namn? Lord Randolph Churchill. Hans son? Winston Churchill.

Anmäl
2008-08-16 19:31 #9 av: David

Oj! Den var fin. Ser fram emot fler...

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-16 19:33 #10 av: [aspie]

#9

Det kommer.... lugn och fin nu David...Flört

Anmäl
2008-08-17 11:47 #11 av: [aspie]

 

Vem tillhör gåvan?

Det berättas om en stor krigare, som trots att han nu blivit gammal fortfarande hade rykte om sig att kunna besegra vilken motståndare som helst. Hans skicklighet med svärdet såväl som hans vishet hade gjort att han samlat många lärjungar.

En dag fick den gamle mannen besök av en ung man, som var fast besluten att utmana och besegra den gamle mästaren. Mästarens lärjungar blev mycket oroliga när de fick se vem den unge mannen var, för han hade blivit vida känd som en hänsynslös krigare. Han hade nästan en kuslig förmåga att upptäcka motståndarens svagheter för att sedan utnyttja dem till sin egen fördel. Den taktik han använde, som hittils aldrig misslyckats, var att invänta motståndarens första drag, upptäcka den svaga punkten och sedan slå till med skoninglös kraft.

Lärjungarna, som tyckte mycket om sin mästare, ville inte se honom förnedras av den unge mannen och avrådde honom från att anta utmaningen.. Men den gamle krigaren tvekade inte, utan gjorde sig redo för strid.

Redan på väg mot platsen där striden skulle utkämpas började den unge mannen förolämpa den gamle. Detta fortsatte även sedan de ställt upp sig, och i ett par timmars tid vräkte ynglingen ur sig hånfulla, nedsättande och förödmjukande kommentarer. Han kastade jord och spottade mästaren i ansiktet. Men den gamle mannen stod orörlig, utan att säga ett ord till sitt försvar och utan att ge igen.

Till slut gav den unge mannen upp. Han bugade inför mästaren, förklarade sig besegrad och gav sig sedan hastigt av.

Mästarens lärjungar var förstås glada över segern, men kunde inte låta bli att lite besviket undra hur mästaren kunnat acceptera att lyssna till alla förolämpningar utan att ge igen.

"Om någon kommer till dig med en gåva, som du inte tar emot", svarade mästaren lugnt, "vem tillhör då gåvan?"

Anmäl
2008-08-17 14:17 #12 av: Citronmeliss

"Om någon kommer till dig med en gåva, som du inte tar emot", svarade mästaren lugnt, "vem tillhör då gåvan?"

Ja, vem tillhör den då?Obestämd

Kram, Citronmeliss!Flört

Anmäl
2008-08-17 14:27 #13 av: [aspie]

Dumsnuten som hade den från börjanObestämd 

Anmäl
2008-08-17 14:33 #14 av: Citronmeliss

Ja, haha..och han kan gott ha den kvarTungan ute

Anmäl
2008-08-17 17:12 #15 av: David

Gillar de här berättelserna skarpt!!! Glad

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-17 23:18 #16 av: [aspie]

Kul att jag kan glädja dig med dom DavidSkrattande

Det finns ganska många kvar till dig och alla andraFlört

Anmäl
2008-08-17 23:27 #17 av: David

Det ser jag fram emot! Finns berättelsen om åsnan som ramlade ner i en brunn med där? Var flera år sedan jag hörde den så jag kommer inte ihåg den i detalj, men tyckte den var väldigt tänkvärd och fin.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-17 23:44 #18 av: [aspie]

David! Jo det finns en historia med en åsna i en brunn med i boken såg jag. Vill du att jag ska ta den sen?

Anmäl
2008-08-18 14:37 #19 av: kerstinjo

Motivation

Livets lektion 1:

Det var en gång en flock grodungar som skulle arrangera en löptävling. Målet var att nå toppen av ett högt torn. Många grodor hade samlats för att följa loppet och heja på deltagarna. Så gick starten...

Ärligt talat! Ingen av åskådarna trodde på att grodungarna skulle klara av att nå toppen av tornet. Man hörde bara kommentarer som:

" Åh, vilket kväckande!! De kommer aldrig nå fram" eller "Inte en chans att de lyckas, tornet är alldeles för högt!"

Grodungarna avbröt loppet, en efter en....

Åskådarna fortsatte ropa: Det är allt för krävande!!!Ingen kommer att klara det!"

Fler och fler grodungar blev trötta och gav upp... bara en fortsatte högre och högre.......Han ville inte ge upp!

Till slut hade alla de andra givit upp med att klättra- förutom en groda, som efter en stor insats nådde toppen som enda deltagare!

Nu ville naturligtvis de andra deltagarna vete hur det egentligen gick till att genomföra en sådan bedrift och verkligen nå målet!

Det visade sig att vinnaren var döv!

 

Lärdommen av denna historia är:

Lyssna aldrig på folk som har en tendens till att alltid var negativ och pessimistisk...

....för det tar DINA bästa drömmar och önskningar ifrån Dig, som Du bär i ditt hjälrta!

Tänk alltid över ordens kraft, för allt Du hör och läser påverkar Dina handlingar!

Därför: Var ALLTID positiv!

och framför allt:

Var DÖV när någon säger att DU inte kan genomföra DINA drömma!

Tänk alltid: JAG ska klara det!

Anmäl
2008-08-18 15:36 #20 av: [aspie]

GladBravo Kerstin!

Sådana historier är roliga och tänkvärda!

KRAM

Anmäl
2008-08-18 15:47 #21 av: Citronmeliss

Ja verkligen, det gäller att våga tro på sig själv och att ha förmågan att vid behov kunna slå dövörat till för andras kommentarer och åsikter! Flört

Kram!

Anmäl
2008-08-18 15:57 #22 av: [aspie]

Japp, håller fullständigt med dig MelissenFlört

Anmäl
2008-08-18 18:24 #23 av: David

Kerstin, Den var väldigt tänkvärd och fin den. Och nog stämmer den med hur livet är ibland också. Tänk den som ändå i alla lägen kunde tro på sig själv till 100% och strunta i vad andra säger.

Aspie, du får gärna ta den om åsnan...

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-18 18:26 #24 av: [aspie]

 

Lite extra speciellt till dig David Flört

 

Åsnan i brunnen

 

Det var en gång en bonde som hade en gammal mulåsna. En dag ramlade åsnan olyckligtvis ner i en brunn. Bonden blev ledsen, för han älskade den gamla åsnan. Men efter att noggrant ha undersökt möjligheterna att rädda åsnan ur den femton meter djupa brunnen, förstod han att det skulle bli omöjligt. Hon satt fast där nere på botten av brunnen.

Trots att han avskydde att behöva gör det, insåg han att det barmhärtigaste han kunde göra var att fylla brunnen med jord och begrava åsnan där hon stod. Det skulle förhoppningsvis bespara henne mycket lidande.

Han bad några vänner om hjälp, och tillsammans började de kasta ner ett spadtag jord åt gången. När den gamla åsnan kände den första jordhögen träffa ryggen blev hon förfärad. "Varför händer alla dessa hemska saker just mig?" Först ramlar jag ner i brunnen, och ingen kommer för att hjälpa mig. Nu försöker de glömma mig, genom att begrava mig här. Jag skulle ha försått att mitt liv skulle sluta på detta ömkansvärda sätt, Aldrig har det hänt något bra i vår familj, Pappa åsna blev aldrig något att räkna med. Mamma åsna gick på lugnande medel. Broder åsna var den fulaste i sitt gäng. Varför, varför måste detta hända?

Men medan åsnan stod där på botten av brunnen och tyckte synd om sig själv, fick hon plötsligt en lysande idé. Istället för att stå där och låta jorden begrava henne, skulle hon i varje fall kämpa under sina sista timmar. Hon bestämde att varje gång jorden träffade ryggen, skulle hon skaka av den och kliva uppåt, skaka av den och kliva uppåt, skaka av den och kliva uppåt.

Så hon började göra detta. Oavsett hur trött hon var eller hur smärtsamt det var så fortsatte hon oförtrutet att skaka av och kliva uppåt, skaka av, och kliva uppåt. Hon tvingade sig själv att vägra ge upp.

Tre timmar senare kunde åsnan triumferande ta klivet över brunns kanten och ställa sig på säker mark igen.

Samma jord som skulle begrava henne, räddade istället hennes liv. Allt tack vare hennes sätt att hantera sin svåra situation.

(Anneli Björkman)

 

 

 

Anmäl
2008-08-18 18:43 #25 av: David

TACK aspie!! Precis den som jag letat efter. Gillar den skarpt. Ska skriva ut den nu.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-08-18 19:13 #26 av: [aspie]

Kul att du blir glad över historien David, då blir även jag gladSkrattande

Anmäl
2008-08-18 19:18 #27 av: Citronmeliss

Jättefin!Glad

Anmäl
2008-08-18 20:47 #28 av: paronskrutten

Oj vilken härlig historia om åsnan

Anmäl
2008-08-18 20:55 #29 av: zmulan

Undrerbara berättelser!! =)

En gamal vän till mig sade alltid "den som lever får se" Jag frågade en gång varför han sa så o han sa att det kom från en saga eller sägen men han kunde inte berättelsen och jag har sökt med ljus o lykta men finner den inte någonstans! Någon som hört den o vill berätta? Kanske finns den i din bok aspie? Jag är så nyfiken!!

Kramar till er alla

Anmäl
2008-08-19 08:05 #30 av: [aspie]

Zmulan!

Den kanske finns i boken, ska kolla senare. Nu har jag bråttom till jobbet.... ÅNGESTSkrikandes

KRAM

Anmäl
2008-08-19 10:42 #31 av: [aspie]

Hittade inte den berättelsen ZmulanRynkar på näsan men den kan ju dyka upp ändå om vi har turFlört

(missade första bussen om du undara varför jag inte är på jobbet)Skäms

KRAM!

Anmäl
2008-08-19 10:50 #32 av: [aspie]

Fattig eller rik?

Det här är berättelsen om en mycket rik man som ville visa sin son hur fattiga människor lever. Pappan och sonen tillbringade därför ett par dagar hos en mycket fattig familj som bodde i närheten av deras gods. När de återvände efter besöket frågade pappan:

"Förstår du nu vad fattigdom innebär?"

"Ja, det gör jag", svarade sonen."

"Kan du då beskriva skillnaden mellan vårt liv och deras", bad pappan.

"Vi har bara en hund, men de har fyra. Vi har bara en liten pool på gården, men de har en hel sjö. Vi har olikfärgade lampor i trädgården, men de ser hela stjärnhimlen. Vi har en massa betjänter, men de hjälper andra. Vi har stängsel runt hela vår gård, men de har vänner som skyddar dem.

Jag som trodde att vi var rika och de fattiga."

Anmäl
2008-08-20 12:39 #33 av: David

Precis så som det är, man strävar efter att ha så mycket pengar och saker som möjligt, men inte blir man lyckligare av det.

Ser fram emot nästa berättelse...

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2008-09-01 13:40 #34 av: [aspie]

Att odla god majs

En amerikansk bonde odlade mängder av fin majs på sin gård. Varje år anmälde han sin majs till delstatens tävling för områdets bästa grödor, och varje år vann han.

Ett år intrevjuades han av en reporter, som ville få reda på hemligheten bakom den prisbelönta majsen. Svaret gjorde reporten mycket förbluffad. Bonden berättade att han alltid delade med sig av säden till sina grannar.

"Men hur kan du ge bort säd till dina konkurrenter?" frågade reporten.

"Åh", sa bonden, "det är väl inte så svårt att förstå? Vinden fångar upp pollen och för den från fält till fält. Om mina grannar odlar undermålig majs, kommer korspollineringen att göra att min majs gradvis försämras den också. Om jag vill odla god majs, måste jag därför hjälpa mina grannar."

Anmäl
2008-09-05 11:43 #35 av: [aspie]

JAG ÖNSKAR DIG TILLRÄCKLIGT

Pappan och hans dotter gav varandra en stor kram på flygplatsen. Båda visste att detta antagligen var deras sista möte - han var gammal och hade inte långt kvar, hon bodde långt bort och kunde inte hälsa på så ofta. Till sist hade det blivit dags för henne att gå till gaten.

"Jag älskar dig. Jag önskar dig tillräckligt!", sa pappan till sin dotter.

"Jag älskar dig också, pappa. Jag önskar dig tillräckligt"

En passagerare som stod i närheten kunde inte låta bli att fråga vad det betydde, att de önskade varandra "tillräckligt".

"Det är en önskan som gått från generation till generation i vår familj" svarade mannen." Det betyder:

Jag önskar dig tillräckligt mycket sol för att ditt liv ska vara ljust. Jag önskar dig tillräckligt mycket regn för att du ska kunna uppskatta solen.

Jag önskar dig tillräckligt mycket lycka för att du ska bevara livslusten. Jag önskar dig tillräckligt mycket sorg för att även små glädjeämnen ska verka stora.

Jag önskar dig tillräckligt många vinster för att du ska få allt du behöver. Jag önskar dig tillräckligt många förluster för att du ska uppskatta allt du har.

Jag önskar dig tillräckligt många välkomnanden för att du ska klara av det slutgiltliga avskedet"

Anmäl
2009-11-14 23:53 #36 av: Cochon

Vet att tråden är gammal, men skit samma ;)

Vilken härlig tråd, alla berättelserna är värda att tänka över ^^

#32 Jag kan lägga till detta osse "Först när varenda flod är förgiftad och varenda träd fält kommer männiksan att förstå, man kan inte äta pengar"

Anmäl
2009-11-14 23:54 #37 av: David

#36 Vad bra att du letade upp den här tråden.

Lägg gärna till fler tankvärda berättelser. Hoppas att Aspie kanske har lust/ork att dela med sig flera ifrån boken också.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-11-15 01:32 #38 av: StickyKitten

Många fina och tänkvärda berättelser!  Den om Churchill och Fleming är dock inte sann, men läsvärd ändå. Kul att tråden drogs fram igen! Glad

Anmäl
2009-11-15 10:47 #39 av: kerstinjo

#36 Bra att du puttade på, för det är fina och tänkvärda berättelser.

Anmäl
2009-11-15 15:13 #40 av: isa

#39 Den där pingvinbilden har jag på mitt kylskåp och på min anslagstavla på jobbet. Jag tycker den är så himla bra. ( min chef gillade den också.....)

Anmäl
2009-11-15 15:20 #41 av: David

#39. Är den ifrån Pedagogförlaget? Tycker jag har sett den "på riktigt" någonstans.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-11-16 01:06 #42 av: LenaR

Underbar tråd. Tack för alla berättelse, Aspie!

Anmäl
2009-11-16 08:28 #43 av: [aspie]

Vassego. Det var länge sedan denna tråd kom till. kanske skulle plocka fram boken och fortsätta med historier.

Anmäl
2009-11-16 13:15 #44 av: kerstinjo

#43 ja, plocka fram den, för det är helt suveräna berättelser!

Den om ballongmannen är otroligt tänkvärd. "Är det kanske för att han står upp på insidan?"

Anmäl
2009-11-16 14:12 #45 av: [aspie]

#44 ja om man ändå kunde stå upp på insidan. Jag ska genast plocka fram boken så får jag se när jag orkar skriva ner nåt

Anmäl
2009-11-16 17:15 #46 av: [aspie]

Om en hund vore lärare...

Om en hund vore din lärare, skulle du kanske lära dig saker som dessa:

  • När någon du älskar kommer hem, spring alltid och möt dem.
  • Låt alltid känslan av frisk luft och vinden mot ditt ansikte vara anledning nog för extatisk lycka.
  • Bits inte när det räcker med att morra.
  • Låt andra veta när de inkräktar på ditt område.
  • Spring, hoppa och lek en stund varje dag.
  • Ta en tupplur då och då, och sträck alltid på dig innan du stiger upp.
  • Njut av uppmärksamhet och var inte rädd för andra männikors beröring
  • Om det är varmt ute, pausa ibland och lägg dig ner på rygg i gräset
  • När du är glad, dansa runt och skaka på hela kroppen
  • Oavsett hur ofta du får skäll - tjura inte. Spring tillbaka på en gång och bli sams istället.
  • Njut av den enkla glädjen i en promenad
  • Var lojal.
  • Låtsas aldrig vara något du inte är.
  • Om det du vill ha ligger nedgrävt, gräv tills du hittar det
  • När någon har en dålig dag - var tyst, sätt dig nära och erbjud tröst genom att bara vara
Anmäl
2009-11-16 17:18 #47 av: [aspie]

Det finns två sätt att leva.

Det ena är som om

ingenting vore ett mirakel.

Det andra är som om

allting vore ett mirakel.

Albert Einstein

Anmäl
2009-11-16 17:20 #48 av: [aspie]

I kampen mellan klippan och forsen

vinner alltid forsen - inte genom styrka

men genom uthållighet.

H Jackson Brown

Anmäl
2010-02-28 05:15 #49 av: felixifokus

Mycket trevliga berättelser

Anmäl
2010-02-28 09:26 #50 av: [aspie]

Tack Glad

Anmäl
2010-02-28 14:11 #51 av: David

Nu ska jag ta tag i det hela och beställa de här böckerna. Har bara tagit ett år att få tummen ur... Skäms

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2010-02-28 19:10 #52 av: [aspie]

Ja det var på tiden då David Flört

Anmäl
2010-03-01 19:43 #53 av: Hawknestgrove

Den här underbara tråden tar jag med in till Svensk Natur

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Anmäl
2010-03-01 21:15 #54 av: [aspie]

Gör så Gunilla. Trodde folk hade tröttnat på tråden eftersom ingen svarat på de senaste jag skrev för ganska länge sen. Kul att den uppmärksammas igenGlad

Anmäl
2010-03-16 20:04 #55 av: maggan47

Nu har jag också läst den, som sagt underbara berättelser, som kan läsas om och omigenSkrattande

Maggan47

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.